Förtroende och fri vilja som grund för ... - Julkari

More documents

Recommendations

Info

En tvärvetenskaplig utvärderingsstudie om effektiviteten av smittoförebyggande hälsrådgivningstjänster riktade till sprutdrogbrukare Heroinet konstaterades vara huvuddrogen ännu i början av 2000-talet, men det hade nästan helt försvunnit under årens lopp. Å andra sidan hade klienterna år 2007 själva berättat att tillgången på heroin hade förbättrats märkbart och utifrån klienternas dåliga kondition trodde man att tillgången verkligen hade förbättrats. GHB och GBL, som förlamar det centrala nervsystemet, konstaterades vara rätt nya fenomen bland klienterna och man var rädd för att användningen av dessa håller på att bli vanligare. Det konstaterades i intervjuerna att det är viktigt att veta vilka droger klienterna använder och hur, för att man i tid ska kunna informera om de risker som uppstår vid användningen och varna för dem. Med andra ord, personalen strävar alltid efter att ligga steget före sina klienter, innan en ny drog eller ett nytt användningssätt blir mer allmänt. Till exempel injektions bruk av GHB och GBL var ett tämligen nytt fenomen och man var tvungen att resonera kring innehållet i ett riktat varningsmeddelande. Det allmänt förekommande blandmissbruket var överraskande och alla de intervjuade nämnde att klienterna nästan utan undantag var blandanvändare. De mest använda rusmedlen var buprenorfin, amfetamin, alkohol, cannabis och mediciner. Det fanns utsagor om några enskilda personer eller grupper som endast använde ett rusmedel, som hade en lång användarhistoria och som ändå kunde kontrollera sitt liv förhållandevis bra. De var i regel heroinanvändare. Livskompetensen verkade vara sämre bland blandanvändare och stimulantiaanvändare, även om helt okontrollerat drogbruk inte definierade hela klientelet. För många varierade huvuddrogen beroende på tillgång, mående eller motiv och en av de intervjuade berättar att: De som vill få substitutionsbehandling säger öppet att de använder Subutex, även om de skulle använda amfetamin. Injektionsbruk av anabola ämnen, närmast hormoner, orsakar på samma sätt en hälsorisk, om verktygen används gemensamt eller många gånger. I intervjuer som gjordes med fångar år 1995 meddelade 9,6 procent av de tillfrågade att de använt anabola steroider och 3,7 procent av de tillfrågade hade använt dem även under fängelsetiden (Korte et al. 1998). De intervjuade tillfrågades om det bland deras klienter finns sådana som injicerar anabola ämnen. Största delen svarade ja, men att det finns tämligen få av dem. Största delen av dem som injicerade anabola ämnen var män och de använde även andra droger, särskilt amfetamin. I skaran fanns det å andra sidan också sådana som endast använde hormoner och som hämtade sprutor och nålar på hälsorådgivningen. De som injicerade anabola ämnen ville gärna ha nålar med vilka man injicerar i muskler och som är längre än normalt. Några hälsorådgivningar hade sådana nålar i sitt sortiment. På basis av åtgången på nålar för injicering i muskler trodde en del av dem som svarade att de som injicerar anabola ämnen i själva verket var fler än vad de visste om och att till exempel amfetamin- eller buprenorfinmissbruket kom i första hand för många. En av de intervjuade beskriver klienter som använder hormoner: Det syns utåt och de säger rätt ut att de injicerar hormoner. I: Använder de andra droger? S: De använder alltså allt möjligt, heroin, Subutex, metadon, allt hopblandat, lite av allt i något skede. Och sedan vet jag också om en som injicerar helt regelbundet och alldeles okontrollerat. Det syns alltså alldeles utanpå att den klienten har injicerat hormoner under en lång tid. Inte vill jag vara i vägen då den personen får ett utbrott. En annan av de intervjuade berättar om klientens motiv för att använda hormoner: En av dem är en ganska aktiv droganvändare, men använder också anabola aktivt. Han motiverar sin användning med att han besöker gymmet för att vara i bättre kondition, eftersom han har hiv. Delfinansiering: Social- och Hälsovårdsministeriets anslag för hälsofrämjande verksamhet; projektnummer 142/KTL/TE/2007 och 019/TRO/TE/2006 117
118 En tvärvetenskaplig utvärderingsstudie om effektiviteten av smittoförebyggande hälsorådgivningstjänster riktade till sprutdrogbrukare Det största hotet vad gäller användningen av droger ansågs vara att tillgången på buprenorfin håller på att bli sämre och att heroinet kommer i stället. Andra saker som upplevdes som problematiska var hivsituationen i Estland, att heroinet kommer till Finland därifrån och att användarpopulationerna blandas. Just nu besöker våra klienter Tallinn. Jag har någon gång intervjuat dem. Om man tänker att 50 procent av IV-drogbrukarna i Tallinn är hiv-positiva, så har de ändå inte särskilt mycket med varandra att göra. De använder ganska mycket heroin där och våra klienter åker dit för att hämta buprenorfin och lugnande. I: På något vis skulle man tro att det är heroin de vill ha. Buprenorfin är alltså inte ett substitut, utan det är huvuddrogen? S: Jo, det är huvuddrogen. Det är ju många som säger att de är riktigt nöjda då de har bytt det [heroinet] mot buprenorfin. Det har inte rapporterats om hiv-infektioner som kommit från Estland till följd av sprutdogbruk och endast några få hivinfektioner som kommit från Ryssland till följd av sprutdogbruk har registrerats. Trots att alla de intervjuade nämnde att det finns många bland deras klienter som använder buprenorfin vid heroinavvänjning och som en självkontrollerad substitutionsbehandling, fanns det även många bland klienterna som inte tidigare har varit beroende av heroin. Det upplevdes som ett hot att tillgången på buprenorfin är dålig och att användningen av andra ämnen som tar buprenorfinets plats därför ökar. Man ser lite av heroinet nu ännu, men det har kommit upp, de pratar om det. Jag menar inte att det är bra då de injicerar Subutex, men alternativt berättar klienterna att de använder GHB och GBL mot abstinensen. Då finns där GHB, GBL, alkohol, mediciner, benzo. Det är inte alls någon bra kombination. Sådana riskfaktorer finns och det kommer alltid fler av dem. Det att Subutex inte finns tillgängligt betyder verkligen inte att de inte använder någonting alls. De får inte längre så mycket [Subutex] från Estland som de gjorde förr. 4.2.4.2. Att börja använda droger Det fanns ingen direkt fråga om att börja använda droger, men många berättade att klienterna hade berättat om orsaker och situationer som lett till att de ursprungligen hade börjat använda droger intravenöst. För många klienter hade användningen börjat för att lindra illamående, för att man var intresserad av eller nyfiken på erfarenheten, men ibland var användningen även dikterad av omständigheterna. Givetvis är det alltid personens eget val, inte är det ju någon annan som orsakar att du använder droger, alltså i sista hand. Men inte är det alltid ett eget val trots det. Jag vet om sådana härifrån som använder i andra och tredje led. Om du redan är ett FAS-barn till exempel, så vad har du för val? Många klienter hade berättat att de aldrig hade tänkt övergå till injektionsbruk ursprungligen, eftersom det upplevdes som ett motbjudande användningssätt. För en del av klienterna hade det tagit år att övergå till injektionsbruk, medan andra hade börjat använda droger genom injektion nästan från första stund. Man hade ofta lärt sig att injicera av den som man skaffat drogen av och det var inte många som hade injicerat själv första gången. Det är vanligast för de unga nybörjarna att de förirrar sig till något hemmaparty. Där finns oundvikligen en langare som vill få nya kunder, eftersom langarens egen tillgång på droger beror på det. Sedan finns där de som hjälper att injicera. Och det kan vara den ena gången som du testar och så är du där. De säger att det har kommit heroin på nytt nu igen. I: Har det? S: Ja, ja. De säger att de här unga inte vet vilken drog de leker med. Det finns och enligt
Page 1 and 2:
Anne Arponen • Henrikki Brummer-K
Page 3 and 4:
2 En tvärvetenskaplig utvärdering
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
10 En tvärvetenskaplig utvärderin
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68: 66 En tvärvetenskaplig utvärderin
Page 101 and 102: 100 En tvärvetenskaplig utvärderi
Page 117: 116 En tvärvetenskaplig utvärderi
Page 169:
168 En tvärvetenskaplig utvärderi
show all

Förtroende och fri vilja som grund för ... - Julkari

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?