Förtroende och fri vilja som grund för ... - Julkari

More documents

Recommendations

Info

En tvärvetenskaplig utvärderingsstudie om effektiviteten av smittoförebyggande hälsrådgivningstjänster riktade till sprutdrogbrukare blodtransporten skulle ske först på morgonen. Hit har det inte kommit ett enda positivt hivtestresultat. Om det skulle komma ett positivt resultat, borde man ha tid för klienten. Lokalerna tillåter inte ett bra privat utrymme. I det läget borde man kanske kontakta kristjänsten. En idealisk lokal visade sig ha ett tillräckligt stort klientrum och mottagningsdisk, ett rum för personliga diskussioner, ett rum för åtgärder och tillräckligt stora lagerrum. Få av de intervjuade rådgivningarna kunde uppfylla dessa önskemål. 4.2.1.9. Läge Många hälsorådgivningar hade velat eller varit tvungna att flytta under sin verksamhetshistoria. Det hade många gånger varit svårt att hitta nya lokaler framför allt på grund av verksamhetens karaktär. Fördomarna och misstankarna kring de fenomen som hälsorådgivningen förde med sig samt kring klientelet gjorde det nästan alltid svårt att få nya lokaler. Det största motståndet hade upplevts från köpmannaföreningar, som ibland konstaterades vara ännu mer negativa än privatpersoner. I samband med flyttar hade rädslan för att klienterna inte skulle söka sig till det nya stället visat sig vara befogad i de fall man varit tvungen att flytta. Att flytta hälsorådgivningen inom ett litet stadsområde eller från en stadsdel till en annan decimerade antalet klienter förvånansvärt mycket. En hälsorådgivning som flyttat till nya lokaler kunde under en kort tid få många nya klienter, men av de gamla klienterna sökte sig en stor del inte längre till den nya servicen. Av detta drogs slutsatser att vissa klienter eller klientgrupper inte lämnar sitt område och särskilt i stora städer finns det en stor trogenhet till ställen eller hållplatser. Det finns ett fenomen som hänger samman med dessa små lokala enheter, att den flyttrörelse som gjorts har visat för oss att små lokala enheter är alldeles jätteviktiga. I: Det har gett information? S: Jo, absolut. Då man flyttar [från en stadsdel till en annan], så är det 300–400 meter över fotbollsplanerna. Det är verkligen en kort sträcka, längre längs vägen, men bara ett stenkast bort. Fotbollsplaner emellan. Dit kom tiotals nya klienter som bara inte hade kommit där över fotbollsplanen. Samma grej när vi var tvungna att flytta till [tredje ställe], så dit blev de, klienterna. De kom inte längre [till det nya stället]. Man visste också att många klienter kom från hundratals kilometers håll för att besöka sin ”egen hälsorådgivning”, även om de kunde ha fått redskapen närmare. I samband med en eller flera flyttar noterades det att det fanns fler användare än vad hälsorådgivningen vid det tillfället nådde och att det behövdes nya arbetsformer för att nå dem. Små lokala rådgivningar, stödpersoner och uppsökande fältarbete upplevdes som lösningar för att nå dessa människor. Största delen av de intervjuade var nöjda med sitt nuvarande läge. Läget, det vill säga om verksamheten till exempel var arrangerad i ett bostadshus, berodde också på klientmängderna. Missnöjet med placeringen var störst då hälsorådgivningen klart låg utanför kärncentrum. En lugn plats avskilt från förbindelser antogs höja klienternas tröskel att besöka rådgivningen. Av de fasta hälsorådgivningarna verkade en tredjedel i samband med hälsocentraler, en tredjedel i en fastighet i anknytning till bostadshus och en tredjedel i egen fastighet eller affärslokal. Vissa rådgivningar som verkade i hälsocentralens lokaler byggdes upp för verksamheten i exempelvis ett rum på kvällen en gång i veckan. På ställen där det i samma fastighet hade verkat till exempel föreningar eller företag, hade hälsorådgivningens närvaro till en början upplevts som pinsam. Det största problemet och orosmomentet hade uppgetts vara rädslan för eventuella smittor. Gemensamma diskussioner och genomgångar av smittoriskerna hade dock minskat fördomarna och rädslorna hos bägge parterna. Ju mindre rådgivning och mindre klientmängder, desto mindre Delfinansiering: Social- och Hälsovårdsministeriets anslag för hälsofrämjande verksamhet; projektnummer 142/KTL/TE/2007 och 019/TRO/TE/2006 73
74 En tvärvetenskaplig utvärderingsstudie om effektiviteten av smittoförebyggande hälsorådgivningstjänster riktade till sprutdrogbrukare ordningsstörningar upplevdes det vara kring verksamheten och desto mindre motstånd upplevde rådgivningen generellt. Alla intervjuade betonade att läget hade en stor betydelse. Rådgivningen skulle ligga centralt och nära goda trafikförbindelser. Å andra sidan fick den inte ligga för centralt, för det skulle göra det svårare för klienterna att komma in obemärkta. En del av personalen vid rådgivningar som verkade i samband med hälsocentraler betonade dess goda sidor och en del åter dess dåliga sidor. Hälsovårdspersonalens inställning till verksamheten ansågs vara svår och pinsam, fast å andra sidan ökade närheten till hälsocentralen hälsorådgivningens kontakt med primärvården samt samarbetet och den inbördes förståelsen. Den absoluta fördelen med att verka i hälsocentralens lokaler var närheten till goda laboratorietjänster, vilket möjliggjorde testning på plats och ställe. För en stor del av klienterna var det diskret och naturligt att uträtta sina ärenden på hälsocentralen, medan det för vissa klienter, såsom amfetaminister, sades vara en möjlig tröskel och ett hinder för besök. En paranoid inställning till att komma till hälsocentralsområdet kunde lämna vissa eventuella klienter utanför servicen. Att verka i samband med hälsocentraler ansåg många vara ett bra steg för att verksamheten skulle etableras som en del av primärvården, vilket betonas i hiv-aids-strategin för 2002– 2006. Personalen vid hälsocentralen ställde sig olika till att hälsorådgivningen verkade i samma utrymmen beroende på ort. På vissa ställen ansåg man att hälsorådgivningen som en specialtjänst inte hör ihop med hälsocentralen, medan man på annat håll kunde se att ett avskilt läge kunde isolera tjänsten ytterligare. De rådgivningar, vars lokaler låg i bostadshus, affärslokaler eller fastigheter, fann många motiveringar till varför rådgivningarna inte borde hållas i samband med hälsocentralerna. Närmiljöns reaktioner på hälsorådgivningens existens upplevdes genomgående som liten och överraskande nog upplevde rådgivningar som verkade i samband med bostadshus minst tryck från närmiljön. En låg profil upplevdes dock viktig på ställen där rådgivningen var i samband med bostadshus och en del av personalen antog att alla invånare inte ens kände till hälsorådgivningen eller dess verksamhet. Det förekom enskilda omnämnanden om situationer där klienten felparkerat sin bil och man hade kommit för att säga till om det eller att en person på andra sidan gatan kritiserat verksamheten. Sällan, men ibland, kunde någon komma till platsen för att berätta om sin åsikt om verksamheten: Några enskilda medborgare har kanske någon gång varit här och tjabblat. I: Kommer de ända in? S: Vissa ja, tar det som sin livsuppgift. Skäller ut oss och användare över huvud taget. Lyckligtvis är de sådana där enskilda fall. Klienterna uppmanades att inte stanna utanför hälsorådgivningen för att till exempel röka och man försökte hålla omgivningen kring rådgivningen ren. Affärsidkare eller jämförbara instanser motsatte sig oftare hälsorådgivningens existens än privatpersoner. Beträffande omgivningen strävade man efter att hålla så låg profil som möjligt och råda klienterna att göra likadant. Man försökte hålla lokalerna så diskreta som möjligt och miljön städad. För att förhindra missförstånd stod det sällan ”Hälsorådgivning” på ytterdörren, för att förhindra att till exempel äldre personer som önskar blodtrycksmätning skulle förirra sig in. 4.2.2. Centrala tjänster 4.2.2.1. Testning Hiv- och hepatittestning är en central del av hälsorådgivningsarbetet och en av de viktigaste tjänsterna som erbjuds. Hiv-, hepatit B- och C-tester som görs på plats ingår i de flesta hälsorådgivningarnas basservicesortiment och resten av dem skriver ut remiss. Nästan alla betonade att klienterna
Page 1 and 2:
Anne Arponen • Henrikki Brummer-K
Page 3 and 4:
2 En tvärvetenskaplig utvärdering
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
10 En tvärvetenskaplig utvärderin
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24: 22 En tvärvetenskaplig utvärderin
Page 73: 72 En tvärvetenskaplig utvärderin
Page 101 and 102: 100 En tvärvetenskaplig utvärderi
Page 125 and 126:
124 En tvärvetenskaplig utvärderi
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169:
show all

Förtroende och fri vilja som grund för ... - Julkari

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?