Förtroende och fri vilja som grund för ... - Julkari

More documents

Recommendations

Info

En tvärvetenskaplig utvärderingsstudie om effektiviteten av smittoförebyggande hälsrådgivningstjänster riktade till sprutdrogbrukare drogproblemet utvecklas i framtiden 12 . Med drogproblem avsågs i detta sammanhang alla de skador som uppkommer av användningen och utbudet av illegala droger. Scenarierna inkluderade alternativ för att situationen A) förvärras, B) kvarstår samt C) underlättas. I scenarierna fastställdes år 2007 som utvärderingstidpunkt för programmets verkan. Scenarierna omfattade också beskrivningar av faktorer som stöder realiseringen och de offentliga åtgärder som kunde inverka på att scenariot verkställs. För att differentiera modellerna och följa upp hur de realiserats tog man i åtgärdsprogrammet i bruk vissa hälsoindikatorer, av vilka den viktigaste för denna undersökning var antalet hiv-smittor bland drogbrukare 13 . För de olika alternativen definierades denna indikator för ett mycket smalt område; en förvärrad situation motsvarade 50–100 årliga fall och en förbättring färre än 30 fall. I en internationell jämförelse är målet mycket ambitiöst. Statsrådets principbeslut om folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 från år 2001 ställde upp mål för hur medborgarnas hälsa och livskvalitet utvecklas under programperioden 14 . När det gäller ungas hälsa är ett av målen att förebygga hälsoskador orsakade av beroendeframkallande medel. För att följa upp hur programmet verkställs har det senare utvecklats olika hälsoindikatorer, av vilka incidensen av infektioner (hiv, hepatit A, B och C) relaterade till sprutdroger bland 15–24åringar är användbar i detta sammanhang. I Finland finns det i flera hänseenden goda förutsättningar för att använda så kallade hårda utfallsmätare, t.ex. mätning av förändringar i antalet fall, som måttstock för interventionens verkan. I och med att vår hälsovård och våra övervakningssystem för smittsamma sjukdomar är välutvecklade kan man mäta förändringar i sjukdomars incidens tämligen pålitligt jämfört med många andra 12 Statsrådets narkotikapolitiska åtgärdsprogram för åren 2004-2007 13 s. 12, se också bilagor 14 Sosial- och hälsoministeriets publikationer 2001:4 länder. Detta möjliggör i princip att till exempel förändringar i antalet årligen konstaterade fall kan användas som mätare. Förändringen i antalet nya konstaterade fall är det övervakningsredskap som närmast beskriver sjukdomens incidens (uppkomsten av nya sjukdomsfall under en viss period eller vid ett visst tillfälle i en begränsad grupp, vanligtvis angiven i förhållande till en standardiserad befolkningsmängd, t.ex. 10 000 eller en miljon personer). Den är aldrig perfekt, eftersom många saker skiljer den från den verkliga incidensen, bl.a. de använda diagnostiska metodernas noggrannhet och känslighet, olika fördröjningar anknutna till diagnostiseringen och sannolikheten för att ett fall över huvud taget konstateras. I Finland uppskattas dock att de konstaterade fallen av hiv och hepatit B mycket väl motsvarar den verkliga incidensen av nya smittor tack vare den omfattande testningen. För hepatit Cinfektionernas del kan sjukdomsbilden dock orsaka mer fördröjning, men bland de yngre åldersklasserna ligger de konstaterade fallen nära den verkliga incidensen. Vid en effektiv intervention kan de preventiva åtgärderna antas sänka incidensen snabbt. Ett annat sätt att mäta hur utbredd en sjukdom är förutom incidensen mätning av förekomsten eller prevalensen. Med förekomst avses smittbärarnas procentuella andel under en viss tidsperiod eller vid ett visst tillfälle i en begränsad grupp. Med prevalens (sjukfrekvens) avses en förekomst som ställts i proportion till en större grupp, vanligtvis 10 000 eller en miljon personer. Förekomsten är en speciellt bra mätare för att beskriva hur allmän en sjukdom är samt grundrisken inom befolkningen om sjukdomen är permanent, kroniskt smittsam, såsom hiv och en avsevärd del av hepatit C- och en del av hepatit Bfallen. Beträffande kroniska infektionssjukdomar är förekomsten som mätare långsammare att reagera på en negativ utveckling, även om interventionen är effektiv, för på grund av sjukdomsbilden kan de smittades andel i den betraktade gruppen sjunka mycket långsamt, till och med i samma takt som gruppen förnyas. Delfinansiering: Social- och Hälsovårdsministeriets anslag för hälsofrämjande verksamhet; projektnummer 142/KTL/TE/2007 och 019/TRO/TE/2006 39
40 En tvärvetenskaplig utvärderingsstudie om effektiviteten av smittoförebyggande hälsorådgivningstjänster riktade till sprutdrogbrukare Förekomsten kan också användas omvänt som indikator: om förekomsten (prevalensen) tillförlitligt mätt inte ökar, utan hålls konstant över ett långt eller mellanlångt tidsintervall, tyder detta på att interventionen har en skyddande effekt. Förutsättningen är dock att den betraktade gruppen inte blivit mättad, så att alla eller största delen av dem som utsätts för risken redan har blivit smittade. I en mättad epidemi och kronisk sjukdom sjunker förekomsten mycket långsamt även om interventionen skulle vara närapå heltäckande. Med de flesta mätarna kan man också anse att hälsovårdens intervention har verkan om klienternas hälsa förbättras eller om ett försämrat hälsotillstånd kan förhindras tack vare den. För hälsorådgivningarnas del borde konsekvensen inte mätas enbart med funktionella mätare, till exempel enbart genom att följa upp antalet klienter eller klientbesök, för att undvika att det blir ett självändamål att upprätthålla eller öka dem. Likaså borde man undvika förhastade slutsatser då man tolkar övervakningsstatistiken. Till exempel borde det låga antalet nya hiv-smittor inte leda till att testning erbjuds i mindre utsträckning. Siffrorna berättar om verksamheten, men ibland måste det utredas vad som sker bakom siffrorna och hur man nått siffrorna. Därför är det också skäl att granska tjänsterna mångsidigare, till exempel hur kunderna förbinder sig till hälsorådgivningstjänsten, hur det går till när de förbinder sig, vilka risker man känner att man kan påverka och vilka man inte kan påverka. Vad ska göras och hur verkställs en situation där klienternas kunskap och insikt är så höga som möjligt, klientelet omfattar en så stor andel av drogbrukarna som möjligt och antalet nya smittor hålls lågt trots aktiv testning? Hälsorådgivningarnas ställning bland rusmedelstjänsterna är såtillvida otacksam att det är svårt att observera framgången. Exempelvis framgången av drogbrukares vårdperioder på institutioner kan undersökas med ett före och efter-upplägg där man kartlägger klientens utgångs- och slutsituation. Efter genomförd behandling kan man konstatera var en förändring kan ses och vad som mest sannolikt åstadkommit den. Målen och resultaten för hälsorådgivning riktad till sprutdrogbrukare är mycket svårare att observera, för de kräver inte att klienterna förbinder sig eller ett visst mål för beteendeförändringen. Verksamheten är anonym, kostnadsfri, kundorienterad och strävar inte i sig efter drogfrihet eller terapi. Då klienterna slutar ta sprutdroger ser man inte framgången, för kunden behöver inte längre hälsorådgivningens tjänster utan övergår till annan service. En framgång är en situation där klienterna är medvetna om riskerna och hur man undviker dem, bryr sig om sin egen hälsa och har kunskapsmässiga och konkreta redskap för att skydda den. Skademinimeringsåtgärderna beror på vilka politiska, epidemiologiska och kulturella ramvillkor som ifrågavarande land eller område ställer. Även undersökningen av verksamhetens folhälsoeffekter beror i hög grad på de arrangerade funktionernas omfattning och täckning och framför allt på smittoläget. I internationell jämförelse har antalet hiv-fall bland sprutdrogbrukare i Finland hållits relativt lågt, vilket ur folkhälsosynvinkle sett är mycket bra, men ger samtidigt praktiska gränser för hurdan information som kan produceras gällande interventionstjänsterna och deras effekter. Fram till början av år 2008 hade aningen fler än 300 sprutdrogsbaserade hiv-fall anmälts i Finland. Av dessa är majoriteten koncentrerade till huvudstadsregionen. Däremot täcker nätverket av hälsorådgivningspunkter en stor del av landet; speciellt god är täckningen av de största stadskommunerna. Då man skall utvärdera effektiviteten av intervention med mål av att förhindra smittspridning, kan olika typer av delmål urkiljas. Målet kan vara att helt förhindra nya smittofall och uppkomsten av epidemier eller mindre utbrott. Så är fallet när det gäller t.ex. det almänna vaccinationsprogrammet.
Page 1 and 2: Anne Arponen • Henrikki Brummer-K
Page 3 and 4: 2 En tvärvetenskaplig utvärdering
Page 11 and 12: 10 En tvärvetenskaplig utvärderin
Page 39: 38 En tvärvetenskaplig utvärderin
Page 91 and 92:
90 En tvärvetenskaplig utvärderin
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
100 En tvärvetenskaplig utvärderi
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169:
show all

Förtroende och fri vilja som grund för ... - Julkari

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?