Förtroende och fri vilja som grund för ... - Julkari

More documents

Recommendations

Info

En tvärvetenskaplig utvärderingsstudie om effektiviteten av smittoförebyggande hälsrådgivningstjänster riktade till sprutdrogbrukare (c. 15–20 min). De tester som används i Finland baseras på den beprövade lateral-flowtekniken och det test som används har visat sig vara mycket pålitligt såväl i internationella som inhemska utvärderingar. Även om ett venöst blodprov och säkringstest i laboratorium behövs för att säkra ett positivt snabbtest, visar erfarenheten att det är betydligt lättare för sprutdrogbrukare att godkänna dessa tester än traditionella laboratorietester för hiv. Folkhälsoinstitutet började också i slutet av 1990-talet rekommendera användningen av snabb- eller POC-tester 17 för att testa sprutdrogbrukare för att ha en bättre nåbarhet och snabbare kunna kommunicera testresultaten. I Finland får Folkhälsoinstitutet och licenserade undersökningslaboratorier utföra kliniska mikrobiologitester enligt lagen som smittsamma sjukdomar. Målet med att testningen är tillståndspliktig är att trygga hög kvalitet. I praktiken innebär det bland annat att hiv-tester endast får utföras av en begränsad mängd centrallaboratorier. Lagen tillåter dock att poc-tester används direkt i hälsovården om testernas kvalitet garanteras av ett ackrediterat testlaboratorium, som sörjer för att utbilda testarna samt kvalitetssäkring och - övervakning. Folkhälsoinstitutet producerar stödlaboratorie- och kvalitetsövervaknings- samt kvalitetssäkringsfunktioner för snabbtestning av hiv bland annat vid hälsorådgivningarna för sprutdrogbrukare. Alla rådgivningar som utför snabbtester har fått nödvändig utbildning på Folkhälsoinstitutets hiv-enhet. Enheten koordinerar också kvalitetssäkringsronder och testantal samt resultat vid hälsorådgivningarna. Dessutom produceras säkringstester för positiva resultat vid hivenheten. 3.1.3. Sentinelnätverket och sampelundersökningar Uppgifter om förekomsten av smittsamma sjukdomar fås också genom sentinelnätverket 17 Point-of-care tester för sprutdrogbrukarnas hälsorådgivningspunkter genom enkät- och förekomstundersökningar som görs med 1–2 års mellanrum. Sentinelnätverket inkluderar de hälsorådgivningar som deltar i undersökningarna med Folkhälsoinstitutets stöd och handledning. Sampel- och förekomstundersökningarna arrangeras vanligen vid flera hälsorådgivningar under cirka 2–4 veckor. Deltagarmängderna har varierat mellan 150–700. Deltagarna är klienter vid hälsorådgivningarna. Deltagaren fyller i en anonym blankett med cirka 10 frågor och ger ett salivprov ur vilket antikroppar för hepatit C och hiv kan undersökas. Båda märks med samma, anonyma deltagarnummer, som gör det möjligt att jämföra riskfaktorerna mot antikroppsresultatet. Eftersom båda infektionerna är kroniska (hiv blir kronisk med 100 % frekvens, hepatit C i cirka 30–50 % av fallen) beskriver antikroppsresultaten den aktuella förekomsten. Strikt taget är det tagna provet inte saliv, utan så kallad gingival vätska, som insamlas med en insamlingssticka utvecklad för ändamålet (OraSure ® ). Insamlingsstickan är överdragen med ett osmotiskt aktivt ämne, via vilket stickan suger i sig vävnadsvätska som har mycket högre antikroppshalt än saliv. Insamlingsstickan lagras i ett provkärl märkt med deltagarnumret och är fyllt med lagringsvätska. Detta gör att det är möjligt att spara prover i rumstemperatur till och med cirka 2–3 veckor varefter man ännu kan undersöka hiv- och hepatit C-antikroppar i dem på Folkhälsoinstitutet. Testet är inte diagnostiskt och resultaten kan inte heller returneras till deltagarna på grund av att de är anonymiserade, en sak som också klargörs för deltagarna. Detta är centralt för att undersökningen ska vara representativ, för på det sättet kan personer som inte nödvändigtvis är klara att höra om att de är smittade också delta. Man uppmanas också delta i undersökningen fast man skulle känna till att man är hiv- eller hepatit C-positiv. Delfinansiering: Social- och Hälsovårdsministeriets anslag för hälsofrämjande verksamhet; projektnummer 142/KTL/TE/2007 och 019/TRO/TE/2006 45
46 En tvärvetenskaplig utvärderingsstudie om effektiviteten av smittoförebyggande hälsorådgivningstjänster riktade till sprutdrogbrukare Sampelbaserade undersökningar ger en uppfattning om förekomsten av hiv- och hepatit C-infektioner i en målgrupp motsvarande den som deltagit i undersökningen, och som mycket väl uppskattas motsvara hela gruppen av sprutdrogbrukare. Med hjälp av en kort enkätblankett som kopplats till undersökningar prevalensundersökningarna insamlas aktuell riskinformation och basdemografiska uppgifter om deltagarna. 3.2. Hälsorådgivningarnas verksamhetsrapporter och - statistik Sentinelnätverket för hälsorådgivningarna utvecklade under ledning av Folkhälsoinstitutet år 2001 en rapporteringsmodell, som låg som grund för årlig insamling av indikatorer som beskriver verksamheten för att följa med och utvärdera verkan. Fram till år 2005 insamlades denna verksamhetsstatistik manuellt och de viktigaste indikatoruppgifterna rapporterades till medlemmarna i nätverket och bland annat EMCDDA. Fr.o.m. år 2006 insamlas uppgifterna med hjälp av en elektronisk rapporteringsblankett 18 som utvecklats av Folkhälsoinstitutet. Detta gör det möjligt att samla in uppgifterna allt enhetligare och snabbare. Verksamhetsbeskrivande indikatorer är bland annat uppgifter om klientantal, antal besök, utdelade och returnerade injektionsredskap, utbytesprinciper, öppettider, utförda hiv- och HCV-tester, givna HBV- och HAV-vacciner och från år 2007 också resurser. 18 Sidans kortadress: http://www.ktl.fi/portal/9827 Uppdaterad: 24.2.2008 3.3. Uppgifter om antalet drogbrukare År 1997 inledde STAKES, Folkhälsoinstitutet och inrikesministeriet ett samprojekt för att utvärdera drogbrukets omfattning statistiskt med den så kallade capture-recapture-metoden med hjälp av registeruppgifter om drogskador (Partanen 1997). Metoden använder Folkhälsoinstitutets register över smittsamma sjukdomar (TTR), sjukhusens vårdanmälningsregister (HILMO), datasystemet för polisärenden (PATJA) samt registret över personer som framfört fordon påverkade (HULAVA). Missbruk har i utvärderingen definierats som användning av amfetaminer eller opiater, vilket orsakat användaren sådana sociala eller hälsomässiga skador, som gjort att myndigheterna på ett eller annat sätt ingripit, vilket framkommer ur myndighetsregistren. Den första uppskattningen gällde år 1995 och endast huvudstadsregionen (Partanen 1997). Från och med år 1997 insamlades uppgifterna från hela landet och från och med år 1998 bokfördes uppgifterna också regionalt (Seppälä & al. 1999, Partanen & al. 2000, Partanen & al. 2001). De senaste uppskattningarna har utförts år 2005. På basis av de observerade fallen i registren och överlappande fall i de olika registren har man skapat en matematisk modell för att statistiskt kunna uppskatta det antal drogbrukare som inte noterats i något av dessa register (Cormack 1989). Summan av denna uppskattning och fallen i registren ger totalmängden problemanvändare. De totala uppskattningarna presenteras som konfidensintervall inom vilka totalantalet problemanvändare med 95 procents sannolikhet hamnar (Partanen 1999). 3.4. Kvalitativ intervjuundersökning Den i den här rapporten beskrivna utvärderingsundersökningens kvalitativa del utgör en del av den övervakning och undersökning som koordineras av
Page 1 and 2: Anne Arponen • Henrikki Brummer-K
Page 3 and 4: 2 En tvärvetenskaplig utvärdering
Page 11 and 12: 10 En tvärvetenskaplig utvärderin
Page 45: 44 En tvärvetenskaplig utvärderin
Page 97 and 98:
96 En tvärvetenskaplig utvärderin
Page 99 and 100:
98 En tvärvetenskaplig utvärderin
Page 101 and 102:
100 En tvärvetenskaplig utvärderi
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169:
show all

Förtroende och fri vilja som grund för ... - Julkari

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?