Förtroende och fri vilja som grund för ... - Julkari

More documents

Recommendations

Info

En tvärvetenskaplig utvärderingsstudie om effektiviteten av smittoförebyggande hälsrådgivningstjänster riktade till sprutdrogbrukare att den där förordningen åtminstone gynnat dem som gått med på att tänka på detta och funderat på den där frågan. Tyvärr finns det sådana kommuner där man inte ens vill fundera. Det konstaterades att särskilt infektionsläkarna generellt hade en mycket tolerant attityd gentemot verksamheten och på vissa orter var det just deras aktiva roll för att starta verksamheten och få den att lyckas som varit viktig. Arrangerandet av hälsorådgivningsverksamhet antogs också bero på kunskapsnivån, för kännedomen om hiv och hepatit uppskattades i hög grad koncentrera sig till de största städerna, vilket inverkade på hur man förstod verksamhetens utgångspunkter och mål. Förordningen som anslutits till lagen om smittsamma sjukdomar konstaterades inverka på att utbildningar snabbt ökat och etablerats. Hälsorådgivningsarbetet verkade småningom bli ett eget yrke, som det var möjligt att få en ytterst bra utbildning för. Då verksamhetens legala grund etablerats skulle lagstiftningen möjliggöra en avsevärt mångsidigare och mer omfattande verksamhet, för det skulle vara möjligt att ha hälsorådgivningen som en del av servicen vid hälsocentralerna, utbildningen kunde vara geografiskt mer täckande och rusmedelsvård kunde göras mer lättillgänglig. Många konstaterade att möjligheterna i verkligheten skulle vara ännu större och att praxis fortfarande släpar efter. 4.2.1.3. Hälsorådgivningen som en del av servicesystemet En yrkesgrupp som aktivt arbetar med sprutdrogbrukare är ett relativt nytt fenomen i systemet för rusmedelsservice. De intervjuade frågades om sin syn på hälsorådgivningsverksamheten som en del av hälsovårdssystemet samt hur man förhållit sig till servicen och dess arbetare. Förutom att den är ny har den separerats redan på basis av sin placering, för endast en tredjedel av hälsorådgivningarna verkar i samband med hälsocentraler och samlevnaden har inte alltid varit helt friktionsfri. En av de intervjuade berättade hur svårt och utmattande det ibland kan vara att arbeta i närheten av primärvården: Ibland är det mest chockerande att till och med ens egna kolleger ibland tänker om detta arbete att ”inte är det på riktigt något arbete”. Intervjuaren: Förekommer sådant? Svararen: Ja. Oberoende av var man arbetar inom hälsovården så stöter man med säkerhet på drogbrukarklienter. Ett bra exempel är när vi höll på att köra igång hälsorådgivningen här, vi var på väg hit på besök med en arbetskamrat och vi hade ännu inga nycklar. Sen gick vi till hälsocentralen och frågade om de kunde komma och öppna dörren, för vi ville kolla in lokalen. Då sa de ”vart?”, vi sa att ”nå, dit till hälsorådgivningen”, de sa att ”hälsorådgivningen, hmm, vad är det?”. Vi sa att det är den där hälsorådgivningen och fick svaret ”aj den där skiten, den där skiten?”. Då undrade min arbetskamrat om hon hört rätt? Jag svarade att jo, du hörde riktigt rätt. På något sätt med allt sådant här smått. När vi kom dit till hälsocentralen, att personalen inte ens kan släppas in på samma toalett som deras personal. Vissa sådana här helt otroliga grejer. Det blir också personligt, att ”det där är de där knarktanterna och de är lika hemska som klienterna”. Å andra sidan har det ju blivit riktigt bra förhållanden och så efter att man verkat fem år. Men det här var nog det. Måste nog medge att när klienterna säger att de ibland blev illa bemötta, så inte åtminstone jag, jag tror till och med på det. På något sätt godkänner jag ännu denna ovetskap hos mannen på gatan eller rädslan för dessa människor, men inte från mina egna kolleger. Där tar min humor slut nuförtiden. I: Man skulle tro att de utmanande eller svåra stunderna snarare skulle vara med klienterna? S: Nej. Å andra sidan om man tänker på sådana här våldssituationer eller hot – som främmande människor alltid först frågar om det varit – så det har det nog inte varit. Med klienterna klarar man sig nog. Delfinansiering: Social- och Hälsovårdsministeriets anslag för hälsofrämjande verksamhet; projektnummer 142/KTL/TE/2007 och 019/TRO/TE/2006 61
62 En tvärvetenskaplig utvärderingsstudie om effektiviteten av smittoförebyggande hälsorådgivningstjänster riktade till sprutdrogbrukare Många upplevde att hälsorådgivningarna blivit en central del av rusmedelsservicen, men att de fortfarande låg separat från primärvården. En naturlig utveckling ansågs vara att man närmar sig rusmedelsservicen, men att den ännu borde utvecklas och förbättras. Hälsorådgivningen borde vara nära rusmedelsvården och utgöra en central del av den. Geografiskt nära. Utvidga laboratorietjänsterna och få gynekologservice. Sköta sakerna till slut helhetsmässigt. Att verka nära rusmedelsservicen upplevdes såtillvida motstridigt att hälsorådgivningarna inte i sig strävar efter behandling eller att avsluta missbruket. De motsatta syftena med skademinimering och behandling sågs speciellt om det kom timanställda till hälsorådgivningen från rusmedelsvården. Även om kunden hänvisades till behandling, var det inte huvudavsikten för verksamheten och för många timanställda var det svårt att koncentrera sig på klienternas hälsa i den aktuella situationen och inte på att avsluta missbruket. Man visste att många anställda inom primärvården har mycket negativa attityder mot drogbruk och -användare och många hade den uppfattningen att hälsorådgivningsverksamheten är jämförbar med kriminell verksamhet och olaglig. Motståndet mot substitutionsbehandling var allmänt och starkt och det var inte många inom primärvården som kunde förstå varför man skulle ”ge droger” till drogbrukare. Också om någon anställd övergick från det traditionella hälsovårdsfältet till specialtjänsterna kunde det orsaka förfäran bland kolleger och bekanta: I: Hur förhåller man sig till er inom hälsovården? S: Jag skulle kunna berätta en sådan kommentar för dig som jag fått av grannfrun. Grannfrun hörde att jag bytt till detta, så hon sa att ”kom i alla fall inte hem till oss och smitta ner oss”. Jag sa att jasså. I: Var det månntro en vits? S: Nej, inte ifråga om den människan. Hon frågade att ”är du inte rädd?”. Vad skulle jag riktigt vara rädd för, inte vet jag, inte kan man vara rädd för dessa heller. Nog har mina gamla arbetskamrater ojat sig att ”nog far du också överallt”. De rådgivningar som verkade i anknytning till en hälsocentral var vanligtvis mycket nöjda med samarbetet och kommunikationen. Andra upplevde att hälsorådgivningarna aldrig skulle bli en del av primärvården eller fungera som en naturlig del av tjänsterna vid till exempel hälsocentraler. En av de intervjuade undrade varför hälsorådgivningen är fysiskt separerad från kommunens andra hälso- och socialtjänster och ansåg att ett landsomfattande förenhetligande inte kan ske så länge en del av hälsorådgivningstjänsterna är köptjänster och en del arrangeras av staden. Allt skulle få vara inom samma organisation. Det här borde inte få vara så differentierat. Hur skulle stiftelsens hälsorådgivningar å andra sidan passa in? På sätt och vis störs denna förening av att alla inte ligger under Aklinikstiftelsen. I kommunerna förstår man sig inte alls på A-klinikstiftelsen. Man tror att det är en privat stiftelse som får pengar från [Penningautomatföreningen] RAY till fast vad, medan kommunerna inte får. De enda möjliga verksamhetsmodellerna var inte att förena hälsorådgivningstjänsterna helt med primärvården eller hålla dem helt separerade, utan man kunde förena lättillgängliga rusmedelstjänster till en fungerande helhet så att dörrarna hålls öppna för alla användare. Modellen upplevdes som fungerande och det betonades att det inte på små orter fanns underlag för att separera rusmedelstjänsterna utgående från rusmedel, för en kunnig hälsorådgivningspersonal har resurser att hjälpa alla användare. Arbetet som görs under samma tak är omfattande, inte enbart att byta ut sprutor och nålar och hälsorådgivning. Man arrangerar
Page 1 and 2:
Anne Arponen • Henrikki Brummer-K
Page 3 and 4:
2 En tvärvetenskaplig utvärdering
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12: 10 En tvärvetenskaplig utvärderin
Page 61: 60 En tvärvetenskaplig utvärderin
Page 101 and 102: 100 En tvärvetenskaplig utvärderi
Page 113 and 114:
112 En tvärvetenskaplig utvärderi
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169:
show all

Förtroende och fri vilja som grund för ... - Julkari

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?