Förtroende och fri vilja som grund för ... - Julkari

More documents

Recommendations

Info

En tvärvetenskaplig utvärderingsstudie om effektiviteten av smittoförebyggande hälsrådgivningstjänster riktade till sprutdrogbrukare hälsomyndigheterna i förordningen om smittsamma sjukdomar. 5.18. Fängelser WHO uppmanar fängelser att erbjuda fungerande desinfektionsmetoder av injektions- och tatueringsverktyg samt tillräcklig information och utbildning, om man upplever att byte till rena injektionsverktyg är otillräckligt eller omöjligt. Desinficering är emellertid en långsam metod och det finns ingen garanti för att den utförs rätt. Därför kan det uppstå en falsk trygghetskänsla vid bristfällig rengöring och desinficeringen kan endast anses vara det nästbästa alternativet i jämförelse med utbytesprogrammen. (WHO 2004, WHO 2005.) Den sampelundersökning som Brottspåföljdsverket genomförde och som omfattade 700 fångar visade att cirka 50 procent av fångarna har hepatit C (Brottspåföljdsverkets årsberättelse 2006). Förekomsten av hiv i fängelser är bara ett par procent, så smittförekomsterna i fängelserna motsvarar nästan helt de antal som allmänt förekommer bland sprutdrogbrukarna. Det finns emellertid inga uppgifter om hur många som får smittan i fängelset. Av intervjuer som gjordes med fångar år 1995 framgick det att 70,1 procent av fångarna någon gång hade använt illegala droger, 27,7 procent hade använt under fängelsetiden och 21,7 procent hade börjat användningen under fängelsevistelsen. Av dem som svarade berättade 19,2 procent att de använt sprutdroger och 10,7 procent hade injicerat medan de satt i fängelse. (Korte et al. 1998.) Den rapport från år 1999 som koordinerades av Folkhälsoinstitutet och som utredde smittoriskerna i fängelserna visade att cirka 50 procent av de intervjuade fångarna (n=552) hade använt droger intravenöst. Av dem hade 52 procent injicerat under fängelsetiden och 7 procent hade injicerat för första gången medan de satt i fängelse. 47 procent hade använt verktyg gemensamt under fängelsetiden och cirka 43 procent i samband med den senaste injektionen. Största delen av sprutdrogbrukarna hade haft minst två sexpartner som använde droger genom injektion (45 %). År 1999 var 33 hivtestresultat positiva i fängelserna. (Folkhälsoinstitutets undersökningar 1999, Fångvårdens årsberättelse 1999, 48). Den nationella hiv/aids-strategin för åren 2002–2006 satte för fängelsernas del upp målet att förebygga hiv-smittor genom att sänka tröskeln för hiv-testning och rådgivning samt att ta i bruk nya verksamhetssätt för att minska den stora infektionsrisken i anslutning till gemensam användning av sprutor och nålar (Suomen kansallinen HIV/AIDS-strategia vuosille 2002–2006, 19). År 2005 bekämpades hiv- och hepatitsmittor i fängelserna med hälsofostran och genom att säkerställa möjligheterna att skydda sig mot smittor. I den hygienförpackning som delas ut åt alla fångar finns det instruktioner om hur man ska använda kondom samt rengöra och förstöra injektionsredskap samt personliga desinfektionstillbehör. Man uppmuntrar speciellt sprutdrogbrukare att söka sig till hivtest. Två nya smittor upptäcktes i de 1 073 test som gjordes år 2005. (Kriminaalihuoltolaitoksen ja Vankeinhoitolaitoksen vuosikertomus 2005, 48.) Finlands nationella hiv/aids-strategi för åren 2008–2012 betonar att det för att förebygga infektioner bland fångar skulle vara viktigt att förebygga smittor som sker i fängelset, till exempel genom att ge fångarna möjligheten att använda rena injektionsredskap (Suomen kansallinen HIV/AIDS-strategia vuosille 2008–2012). Enligt den statistik som Folkhälsoinstitutet samlat in var 45 stycken av de cirka 11 000 snabbtest som gjordes i fängelserna under åren 1999–2005 positiva. Av de 324 hiv-positiva sprutdrogbrukare som konstaterats fram till hösten 2007 hade 14 procent påträffats genom testning i fängelser, så den testning som genomförs i fängelserna är uppenbart effektiv för att hitta smittor. Å andra sidan kan en del av smittorna ha testats redan tidigare och konstaterats på annat håll, vilket kommer fram senast då man Delfinansiering: Social- och Hälsovårdsministeriets anslag för hälsofrämjande verksamhet; projektnummer 142/KTL/TE/2007 och 019/TRO/TE/2006 153
154 En tvärvetenskaplig utvärderingsstudie om effektiviteten av smittoförebyggande hälsorådgivningstjänster riktade till sprutdrogbrukare kontrollerar registret över smittsamma sjukdomar. Bland de drogbrukare som intervjuades för undersökningen Riski meddelade 38 procent i startintervjun att de någon gång suttit i fängelse (Partanen et al. 2006). Utifrån intervjuerna är fängelsestraff mycket vanliga bland hälsorådgivningarnas klienter och ju längre drogbruket har pågått, desto större är sannolikheten att personen har fått minst ett fängelsestraff. I allmänhet upplevdes smittorisken i fängelserna i alla intervjuer som större än i frihet. Största delen av personalen hoppades att det också skulle vara möjligt att byta till rena injektionsverktyg i fängelserna.. 5.19. Behovet av styrande rekommendationer om hälsorådgivningens innehåll och verksamhetsmiljö Utvärderingen visade att den lättilgängliga hälsorådgivningsverksamheten för sprutdrogbrukare i grunden fortfarande baserar sig på de modeller som utvecklades under 1990-talets slut. Den ursprungliga modellen har lyckats nå de ursprungligt utsatta målen och den tillämpas vid de flesta hälsorådgivningspunkterna. Verksamheten har dock också utvecklats till sitt innehåll och därmed blivit mångsidigare. Delvis har utvecklingen haft en riktning där hälsorådgivningspunkterna har utvecklat en del av sitt serviceinnehåll i olika riktningar i olika delar av landet. Ofta är det här ändamålsenligt, eftersom behoven växlar mellan orter och klientgrupper. Samtidigt finns en risk att diversifieringen på lång sikt leder till att verksamheten skiljer sig så mycket från de ursprungliga målen, att den inte mera uppfyller hälsorådgivningsverksamhetens funktion. I värsta fall kan detta betyda att man ”döper om” en helt annan typ av verksamhet för att formellt fylla den skyldighet som av smittskyddsförordningen förutsätter. Lyckligtvis finns det än så länge få exempel på att utvecklingen skulle gå åt det här hållet, men det finns orter där man har tolkat apoteksförsäljning av injektionsverktyg eller hälsorådgivning utan utbyte av verktyg som att man fullföjt förordningens skyldighet. Ingendera av dessa verksamheter fyller de ursprungliga målen eller definitionerna på hälsorådgivningsverksamhet för sprutdrogbrukare. Därför finns ett behov av att ge ut klara minimirekommendationer om kriterierna av innehållet av hälsorådgivningsverksamhet för sprutdrogbrukare och dess verksamhetsmiljö. Förutom att det här skulle hjälpa till att garantera verksamhetens kvalitet, skulle rekommendationerna också ge hjälp då nya servicepunkter planeras och i deras startfas. Klart är att kriteriena och rekommendationerna bör utformas på ett sådant sätt att de går att tillämpa oberoende av ortens storlek och med iakttagande av det lokala problemanvändarläget. Kriterierna bör innefatta de essentiella serviceformer och funktioner som verksamheten kräver, en beskrivning av nödvändig verksamhetsmiljö och valbara komponenter som kan tillämpas enligt lokala behov. Utformandet av rekommendationerna borde lämpligast ske i en arbetsgupp av sakkunniga, utsatt antingen av Social- och hälsovårdsministeriet eller ett forsknings- och expertinstitut underställt ministeriet.
Page 1 and 2:
Anne Arponen • Henrikki Brummer-K
Page 3 and 4:
2 En tvärvetenskaplig utvärdering
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
10 En tvärvetenskaplig utvärderin
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
100 En tvärvetenskaplig utvärderi
Page 103 and 104: 102 En tvärvetenskaplig utvärderi
Page 153: 152 En tvärvetenskaplig utvärderi
Page 169: 168 En tvärvetenskaplig utvärderi
show all

Förtroende och fri vilja som grund för ... - Julkari

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?