Förtroende och fri vilja som grund för ... - Julkari

More documents

Recommendations

Info

En tvärvetenskaplig utvärderingsstudie om effektiviteten av smittoförebyggande hälsrådgivningstjänster riktade till sprutdrogbrukare Folkhälsoinstitutet gällande hälsorådgivningsverksamhetens roll för att minska smittoriskerna och de smittsamma sjukdomarna bland sprutdrogbrukare. Målet med undersökningens intervjudel var att utreda de uppfattningar de anställda vid hälsorådgivningarna har om sitt arbete, dess effekter och betydelse för att hantera smittoriskerna bland sprutdrogbrukarklienterna. Intervjuerna utgjordes av de anställdas beskrivningar av sin egen roll i att planera och erbjuda riskhantering samt om mottagligheten bland klienterna och hur budskapen konkretiseras i sprutdrogbrukarnas liv. Det kvalitativa materialet utgörs av intervjuer som gjorts med personalen vid elva hälsorådgivningar. Man strävade efter att få med rådgivningar runt om i Finland och med olika klientmängder och öppettider. På grund av den krävande intervjuundersökningen kunde man inte besöka alla hälsorådgivningar i Finland, men man beslutade att ta med rådgivningar i olika faser av sin verksamhet, dock så att verksamheten etablerats senast år 2006. Strävan var att få med rådgivningar från kommuner med över 100 000 invånare, 50 000–100 000 invånare och sådana med färre än 50 000 invånare. Totalt elva intervjuer utfördes och de verkställdes under maj–juli år 2007. År 2007 kunde man få hälsorådgivning på cirka 35 orter, så ungefär en tredjedel av hälsorådgivningarna deltog i intervjuerna. Hälsorådgivningens ansvarsperson eller - personer deltog oftast i intervjuerna. Insamlingen av intervjumaterialet utfördes med kvalitativa djupintervjuer, vars mål var att sätta sig in i hälsorådgivningspersonalens berättelser och uppfattningar om sitt arbete och dess effekter. Målet var att med ett omfattande fråge- och temabatteri som fokuserade på grundfunktionerna beskriva hurdan hälsorådgivningen är. Intervjuerna räckte från cirka två timmar upp till nästan fyra timmar och sammanlagt hade man över 25 timmar intervjumaterial. Med hjälp av intervjuerna var det möjligt att samla in sådan information som på annat sätt skulle ha varit utmanande eller omöjligt att samla in eller mäta. I huvudsak var frågorna halvstrukturerade, medan andra frågor var mer av typen ja/nej och andra betonade egna erfarenheter och diskussion. Avsikten med alla frågor var att uppmuntra svararna att begrunda och diskutera hälsorådgivningens utveckling, förändringar i klientelet och arbetets framtid. Svararna gavs utrymme att själva berätta om frågor de ansåg viktiga och på många ställen var intervjun diskussionsaktig, där händelser och fenomen gick in i varandra. Intervjuerna var till en stor del skildrande, där man närmade sig ämnena och fenomenen via exempel och berättelser, där man klart kunde urskilja en viss utveckling. Analysen av materialet utgick från materialet och var induktivt och framskred från enskilda observationer till att förstå det allmänna fenomenet. Materialbaserad analys är nödvändig särskilt då man behöver grundinformation om karaktären av ett visst fenomen, i detta fall den finländska hälsorådgivningsverksamheten. (Eskola & Suoranta 1998.) Renskrivningen av de inspelade intervjuerna inleddes redan under intervjuperioden för att det skulle vara möjligt att justera tyngdpunkten för senare intervjuer. Alla intervjuer transkriberades ordagrant och innehållet organiserades enligt temana som behandlats i intervjuerna. Materialet delades grovt in enligt de huvudteman som kom fram i intervjuerna. Dessa var hälsorådgivningen som arbete, förhållandet till de tjänster som tätt inverkar på verksamheten, den finländska hälsorådgivningens utveckling, hälsorådgivningarnas tjänster och användningen av dem, klienter, droger, risker och smittor. En klar tudelning i de hanterade temana framkom: faktorer som påverkar verksamheten internt och externt. Externa faktorer som definierar verksamheten var hälsorådgivningsverksamhetens yttre förhållanden och uppfattningarna om dess roll som en del av hälsovårds- och rusmedelstjänsterna. Verksamheten påverkades av finansiärernas och förvaltningens uppfattningar och dessa Delfinansiering: Social- och Hälsovårdsministeriets anslag för hälsofrämjande verksamhet; projektnummer 142/KTL/TE/2007 och 019/TRO/TE/2006 47
48 En tvärvetenskaplig utvärderingsstudie om effektiviteten av smittoförebyggande hälsorådgivningstjänster riktade till sprutdrogbrukare avgjorde vilka resurser som investeras i verksamheten. Kommunikationen uppåt, verksamhetens anseende och förståelsen för den påverkades i första hand av medierna, då deras uppfattningar kunde inverka på tillgången till finansiering, om man på den högre nivån inte hade personlig kännedom om den praktiska verksamheten. Den innebörd verksamheten gavs och den praktiska finansieringen påverkade i sin tur klientarbetet. Uppifrån givna ramar för verksamheten inverkade för sin del på rådgivningslokalen, placeringen, öppettiderna, vilka i sin tur hade en inverkan på hur kunder kunde nås och hurdan kontakten blev. Internt definierande faktorer, dvs. de faktorer som uppkommer ur det praktiska arbetet gällde klienterna. Klienternas behov, önskemål, drogbruk och livssituation, sätt att vara och inbördes kontakt med dem definierade största delen av det praktiska arbetet. Verksamhetsramarna definierades av olika tjänster som getts till klienterna, efterfrågan på och behovet av tjänster samt resurser som satsats. Vid vissa tydliga för/emot-svar har man strävat efter att få med citat från båda perspektiven. Då de intervjuade istället har begrundat frågor och teman mer omfattande har man valt de mest träffande eller täckande citaten. De axplock från intervjuerna som förekommer i texten är direkta citat från de intervjuades tal. På grund av det något begränsade antalet hälsorådgivningar i Finland och den knappa personalmängden har i intervjuerna inte nämnts ålder, kön eller ort för att bevara anonymiteten. Bakgrundsinformation om de intervjuade har nämnts endast i den utsträckning det varit nödvändigt. Gruppen av intervjuade (n=13) bestod av elva kvinnor och två män. Åldern fördelas mellan 27 och 56 år och medelvärdet är 42 år. Arbetserfarenheten varierade mellan ett och elva år, i genomsnitt var den fem och ett halvt år. De flesta var utbildade inom hälso- eller socialvård. Den vanligaste angivna utbildningen var sjukskötare eller hälsovårdare, i gruppen ingick även socionomer och sådana med utbildning inom både hälso- och socialbranschen. Alla intervjuade hade utbildningsbakgrund inom hälso-, social- eller rusmedelsvård, ungdomsarbete eller diakoni. Vid nästan alla rådgivningar fanns det personal från såväl social- som hälsovården, vanligtvis sjukskötare och hälsovårdare samt socionomer och socialarbetare. Vid vissa rådgivningar arbetade också tidigare eller nuvarande problemanvändare. Personalen vid rådgivningarna bestod ofta av arbetare inom såväl social- som hälsovården, och det verkar vara allt vanligare att de jobbar sida vid sida.
Page 1 and 2: Anne Arponen • Henrikki Brummer-K
Page 3 and 4: 2 En tvärvetenskaplig utvärdering
Page 11 and 12: 10 En tvärvetenskaplig utvärderin
Page 47: 46 En tvärvetenskaplig utvärderin
Page 99 and 100:
98 En tvärvetenskaplig utvärderin
Page 101 and 102:
100 En tvärvetenskaplig utvärderi
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169:
show all

Förtroende och fri vilja som grund för ... - Julkari

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?