Förtroende och fri vilja som grund för ... - Julkari

More documents

Recommendations

Info

En tvärvetenskaplig utvärderingsstudie om effektiviteten av smittoförebyggande hälsrådgivningstjänster riktade till sprutdrogbrukare till upprätthållandet av verksamheten och till utvecklingen av denna. Till exempel var de totala kostnaderna för A-klinikstiftelsens hälsorådgivningar i Helsingfors 814 196 euro 2005. Summan skulle grovt räknat räcka till vårdkostnaderna för cirka femtio personer som fått hiv. Endast en bråkdel av rådgivningarnas kostnader går till material. 5.3. Nåbarhet och tillgänglighet Världshälsoorganisationen WHO har uppskattat att hälsorådgivning som riktar sig till sprutdrogbrukare borde nå ut till cirka 60 procent av drogbrukarna för att vara effektiv. Enligt hälsorådgivningarnas verksamhetsstatistik når man upp till denna siffra. Då hälsorådgivningarna når ut till en betydande del av sprutdrogbrukarna har de lyckats i sitt arbete och strävat efter att möjliggöra att inte en enda klient ska bli smittad på grund av okunskap eller dålig tillgång på rena verktyg. Det är också möjligt att en minskning av hiv-smittor bland sprutdrogbrukare för sin del har förbättrat drogbrukarnas status och ingjutit tilltro till att det är möjligt att förändra beteendet hos en marginaliserad grupp. Som en följd av den förbättrade smittosituationen är det svårare än tidigare att stämpla drogbrukaren som marginaliserad, som en stor potentiell smittspridare och i detta avseende har skillnaden mellan dem som lever i samhällets marginaler och den övriga befolkningen minskat. Ökningen av sexförmedlade hiv-smittor under de senaste åren för alltmer över riskgruppstänkandet i riktning mot den så kallade vanliga befolkningen och heterosexsmittorna. Riskerna gäller naturligtvis också sprutdrogbrukare, som fortfarande riskerar att få smittorna även via sex. Genom hälsorådgivningsarbetet har man gett sprutdrogbrukare kunskapsmässiga och konstfulla redskap för att skydda sin egen och andras hälsa samt stöttat dem i denna process. Likväl sker tankeförändringen och konkretiseringen av denna långsamt och på det området upphör arbetet aldrig. Trots att intervjuer för denna undersökning gjordes på endast 11 rådgivningar, utgör klienterna vid dessa rådgivningar nästan 90 procent av alla klienter vid Finlands hälsorådgivningar. Utifrån intervjuerna var det möjligt att märka likheter mellan rådgivningarna, men även skillnader. Det existerar inte en viss verksamhetsmodell eller ett visst utvecklingsförlopp som skulle förena alla rådgivningar, utan verksamheten påverkas såväl av inre lagbundenheter som utgår från klientarbetet som externt uppsatta villkor för arbetet. Vuori (1993) konstaterar med tanke på hälsotjänsternas tillräcklighet att köerna är ett tecken på typisk otillräcklighet eller en ineffektiv organisation och att det är det politiska beslutsfattandets uppgift att garantera att tjänsten är tillräcklig (Vuori 1993). Vid hälsorådgivningarna i stora städer kunde man urskilja köer som konstaterades bli längre och längre. Köerna berodde både på ett ökat antal klienter och på rusmedelsvårdens köer, som syntes i hälsorådgivningarnas vardag. Hälsorådgivningen är åtminstone i de största städerna tillgänglig i det avseendet att en stor del av drogbrukarna har möjlighet att använda tjänsten. Tillgängligheten försämras inte av att tjänsterna är dyra, eftersom de är gratis för alla, men den kan försämras av geografiska omständigheter samt om anonymiteten äventyras. Hälsorådgivningstjänsten har varit godtagbar, eftersom dess ställning i arbetet mot smittsamma sjukdomar och i mötet med drogbrukare har erkänts officiellt. Kriterierna för godtagbarhet har också uppfyllts från klienternas håll, vilket syns i fler klienter och i engagemanget för tjänsten. Delfinansiering: Social- och Hälsovårdsministeriets anslag för hälsofrämjande verksamhet; projektnummer 142/KTL/TE/2007 och 019/TRO/TE/2006 141
142 En tvärvetenskaplig utvärderingsstudie om effektiviteten av smittoförebyggande hälsorådgivningstjänster riktade till sprutdrogbrukare 5.4. Tillgången till testning för och vaccinering mot smittsamma sjukdomar På många rådgivningar trodde man att cirka en tiondel av klienterna testade sig regelbundet. Att testa sig regelbundet är en mycket bra vana och man borde sträva efter att öka intresset för detta också bland övriga klienter. Om det emellertid alltid är riskbeteende som ligger bakom testningen innebär det att minst tio procent av klienterna sannolikt utövar fortsatt riskbeteende. Oberoende av den oroande bakgrundsfaktorn är det möjligt att genom regelbunden testning snabbt upptäcka eventuella epidemier. I Finland har hiv-smittor relaterade till användning av sprutdroger i genomsnitt konstaterats först i 35-årsåldern och därför finns det skäl att betona betydelsen av regelbunden testning för unga användare och nya klienter. Många konstaterade också att man strävar efter att i ett så tidigt skede som möjligt få ungdomar och nya klienter att testa sig och ge dem skydd med de vaccinationer som erbjuds. Införlivandet av hepatit A och B vaccinering i det allmänna vaccinationsprogrammet för sprutdrogbrukarnas grupp har klart förbättrat vaccinationstäckningen och minskat på infektionernas insidens. Av dem som deltog i undersökningen Riski hade den övervägande delen någon gång testat sig för hepatit och hiv och största delen (85– 93 %) hade låtit sig testas under föregående eller samma kalenderår. Av dem som svarade hade 91 procent tagit hiv-test, 88 procent hepatit C-test, 86 procent hepatit B-test och 53 procent hepatit A-test. Över hälften av svararna hade hepatit C och fyra procent hade hiv. (Partanen et al. 2006.) På några rådgivningar uppskattade man att endast en bråkdel av klienterna någon gång hade testat sig för hiv och hepatiter och det fanns stora skillnader mellan orterna beträffande andelen testade. Man trodde att den viktigaste enskilda faktorn som höjde tröskeln var testning via remiss. Å andra sidan kunde andelen klienter som testade sig vara lika liten på rådgivningar där testen ordnades på plats. Uppenbarligen kan rädsla, ovilja eller andra orsaker höja tröskeln precis lika mycket som saker som är relaterade till strukturerna. Det skulle dock vara önskvärt att man skulle försöka få alla klienter som inte har konstaterats ha hiv eller hepatit C att ta test åtminstone en gång per år och dessutom efter att de har utsatt sig för smittan eller om de har använt droger i flera olika sällskap. Alla hälsorådgivningar borde sträva efter att ordna så täckande och lättillgänglig testning som möjligt och att effektivare eller fortsättningsvis bjuda ut den aktivt. De allt vanligare snabbtesterna för hiv och hepatit C sänker förhoppningsvis tröskeln för att göra tester och söka sig till test. Det skulle ändå vara bra att skapa uppdaterade rekommendationer om testningens yttre villkor och hur testen ska genomföras i praktiken. 5.5. Koordinering av hälsorådgivningen De finländska hälsorådgivningarna fungerar utifrån olika finansieringsvillkor och villkor i olika städer och det finns inget samarbete som täcker hela verksamheten eller någon gemensam linje. Därför skulle det vara viktigt att hälsorådgivningarna utnyttjar varandras kompetens och erfarenheter för att utveckla den egna verksamheten. Gemensamma möten är näst intill omöjliga på grund av rådgivningarnas antal och avstånd. Personalen vid de största rådgivningarna deltar i utländska seminarier för att få information om den internationella utvecklingen av skademinimeringen. Att föra denna information vidare inom den finländska hälsorådgivningen skulle vara lika viktigt som att utbyta finländska erfarenheter. Det fanns inga sådana skillnader mellan svaren på små och stora orter som skulle ha gjort det möjligt att åtskilja dessa. Missnöjet
Page 1 and 2:
Anne Arponen • Henrikki Brummer-K
Page 3 and 4:
2 En tvärvetenskaplig utvärdering
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
10 En tvärvetenskaplig utvärderin
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92: 90 En tvärvetenskaplig utvärderin
Page 101 and 102: 100 En tvärvetenskaplig utvärderi
Page 141: 140 En tvärvetenskaplig utvärderi
Page 169: 168 En tvärvetenskaplig utvärderi
show all

Förtroende och fri vilja som grund för ... - Julkari

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?