Förtroende och fri vilja som grund för ... - Julkari

56
En tvärvetenskaplig utvärderingsstudie om effektiviteten av smittoförebyggande
hälsorådgivningstjänster riktade till sprutdrogbrukare
4.2. Hälsorådgivningarnas
verksamhet
Denna del behandlar resultaten från den
kvalitativa intervjuundersökningen vid
hälsorådgivningarna (undersökningsinstrumentet
är beskrivet i bilaga 1)
4.2.1. Åsikter om hälsorådgivningen
Härnäst granskas historier och erfarenheter
kring hälsorådgivningens vardag, karaktär och
betydelse, beskrivna av de anställda själva.
Faktorer som påverkat hur verksamheten
strukturerats och etablerats finns både i de
ramar där själva verksamheten körts igång och
i klientelet. Struktureringen av verksamheten
och dess karaktär kan ses i de vardagliga
mötena med klienterna. Principerna för
hälsorådgivningsarbetet är samma mål som för
uppsökande fältarbete och då man närmar sig
svårnådda grupper. Sådana är kontinuitet,
pålitlighet, flexibilitet, nåbarhet/tillgänglighet,
förståelse och frivillighet (Svensson 2003).
4.2.1.1. Faktorer som inverkat på att
verksamheten lyckats
Den finländska hälsorådgivningsverksamheten
uppfattas som en lyckad funktion för att
förebygga smittsamma sjukdomar bland
sprutdrogbrukare. De
hälsorådgivningsarbetare som intervjuats
ombads begrunda vilka faktorer som i deras
tycke gjort att verksamheten lyckats och vilka
indikatorer som kunde användas för att
beskriva framgången. Det som främst påverkat
framgången är förtroende. Förtroendet hade
först och främst kommit från beslutsfattarna,
som ursprungligen vågat planera och köra
igång hälsorådgivningarna. Förtroende hade
också kommit från personalen, som vågade
och fortfarande vågar gå ut och verkställa
hälsorådgivningsarbetet. Det tredje och
viktigaste förtroendeelementet som nämndes
var klienterna, som i allt större omfattning
vågat söka sig till hälsorådgivningarnas
tjänster och uppvisa förtroende för både
personalen och servicesystemet. Förtroende är
alltid förknippat med en risk, en osäkerhet om
hur en situation eller en växelverkan
framskrider och tar form. En av de intervjuade
beskriver hur klienternas förtroende
uppkommit gentemot verksamheten.
I början hade vi ju problem med att vårt
klientel betedde sig schizofrent. De här äldre
användarna, de tänkte ju liksom att ”vaddå
för ett helvetes ställe? Om man går dit så
kommer poliserna riktigt säkert”. Dvs. en
sådan där känsla att vad är det där för ett
ställe? Men nu då vi igen tänker på vad som
hänt under tio års tid. Vi har fått med en ny
användargeneration här. Inte är de ju alls
skygga för hälsorådgivningarna längre, för de
har funnits redan så länge de varit användare.
För dem är det vardag, det är en normal grej
och sen i fortsättningen är det en normal grej
för alla användare. Det är en del av den där
användarkulturen redan nu, bland de här nya
användarna.
Intervjuaren: Var det mycket motstånd i
början eller gick det ganska lätt igenom?
Svararen: Nå, nog var det lite kärvt, just den
här rädslan för poliserna. Rädslan för
myndigheterna var den största grejen. Man
var tvungen att upprepa att ”hej, nog vet de
var ni håller hus annars också, inte behöver
de komma hit och hänga. Riktigt säkert vet de
var ni hänger”. Den stora grejen är när de
förstått att ”jag behöver inte gå till apoteket,
jag behöver inte stå ut med att folk stirrar på
mig då jag köper mina saker där och det är
obehagliga situationer. Jag kan gå dit och jag
får i själva verket lite annan service där
också”. När man förstått det, så är det nog en
viktig faktor där.
Många konstaterade att man åstadkommit en
attitydförändring och de minskade riskerna ses
redan i statistiken över smittsamma sjukdomar
och i att andra hälsomässiga skador minskat.
Den minskade mängden hiv-smittor som
erhållits via sprutdroger sågs som den bästa
indikatorn för att hälsorådgivningsverksamheten
lyckats. Att man stirrar sig blind
på siffrorna om smittsamma sjukdomar som
en indikator för hur verksamheten lyckats
upplevdes särskilt för hepatit C:s del som