Förtroende och fri vilja som grund för ... - Julkari

More documents

Recommendations

Info

En tvärvetenskaplig utvärderingsstudie om effektiviteten av smittoförebyggande hälsrådgivningstjänster riktade till sprutdrogbrukare bytesbegränsningarna också göra verksamheten berättigad, eftersom tämligen stora besöksantal statistikförs tack vare begränsningarna. Å andra sidan har antalet besök efter hand ökat och jämnat ut sig på de platser där utbytet från början har varit obegränsat. De platser där det maximala antalet för utbyten i något skede hade ökats eller avlägsnats hade antalet klienter förblivit på samma nivå som tidigare, även om antalet besök oftast hade sjunkit och antalet utbytta verktyg många gånger hade ökat med upp till tio procent. I principerna för antalet byten borde man beakta användargruppen, rådgivningens öppettider och geografiska läge samt närheten till andra ställen som erbjuder eller säljer injektionsredskap, deras öppettid och tillgänglighet. För att minska hälsoriskerna borde så många rena verktyg som behövs finnas tillgängliga. 5.11. Att inverka på hälsoriskerna med hjälp av hälsorådgivning och vårdhänvisning Enligt Vertio (2003) är förändringar i riskfaktorer eller beteende efter interventionen det som vanligen mäts i undersökningar då man utvärderar hälsorådgivningens framgång. Redan lite rådgivning har konstaterats inverka på människors beteende. Vertio konstaterar att trots att hälsointerventionernas framgång har mätts till exempel genom förändringar i sjukdomsbild och mortalitet, har själva interventionen och rådgivningen som en del av denna undersökts betydligt mindre. (Vertio 2003.) Syftet med denna intervjuundersökning var uttryckligen att granska själva hälsorådgivningen och dess möjligheter att påverka riskerna. Hälsorådgivningen är en social process, vars resultat man kan resonera kring utifrån dess tillvägagångssätt. Betydelsen av även ett kort hälsorådgivningsmöte som sker på klientens villkor var enligt svararnas åsikt väsentlig för att minska riskerna. Det är möjligt att en klient som regelbundet besöker hälsorådgivningen har mer specifik information om drogbrukets risker, hur man undviker dessa och olika vårdmöjligheter än vad en storkonsument av alkohol i genomsnitt har om alkoholens faror eller en tobaksrökare om tobakens skador. 5.11.1. Infektionsrisker Enligt personalens uppfattning har klienterna mycket korrekt information om smittoriskerna och om hur de ska undvika dem och informationens omfattning och kvalitet växer från år till år. Emellertid är till exempel hepatit C fortfarande sammankopplat med mycket felaktig information och man upplevde att personlig rådgivning var det bästa sättet för att ändra på detta. Dessutom ansåg man att andra i samma situation har en mycket viktig roll för att föra informationen vidare. 5.11.2. Mentala problem Det fanns många mentala problem bland alla klienter. Bland dem som deltog i undersökningen Riski meddelade 42 procent i startintervjun att de hade haft mentala problem under det senaste halvåret. Ju längre man kom i uppföljningen, desto mindre upplevde man att de mentala problemen framträdde. (Partanen et al. 2006.) I anvisningen Gängse vård konstateras det att droganvändare med en psykisk sjukdom eller allvarlig psykisk störning borde höra till den psykiatriska vården och de borde erbjudas rusmedelsvård samtidigt (Gängse vård. Drogavvänjning). Personalen ansåg emellertid att klienterna sällan fick hjälp mot både rusmedelsproblemet och det mentala problemet. Man upplevde att mentala problem är förknippade med större hälsorisker samt en allmän oförmåga och frustration när det gäller att undvika risker. 5.11.3. Sexuella risker I alla intervjuer lyfte man fram svårigheten att ingripa i sexuellt riskbeteende. Man kunde prata om sex till exempel i situationer då man erbjöd klienterna kondomer. Kondomernas popularitet verkade variera från ort till ort och man upplevde inte att det fanns könsskillnader vid mottagandet av kondomerna. Enligt verksamhetsstatistiken ger Delfinansiering: Social- och Hälsovårdsministeriets anslag för hälsofrämjande verksamhet; projektnummer 142/KTL/TE/2007 och 019/TRO/TE/2006 147
148 En tvärvetenskaplig utvärderingsstudie om effektiviteten av smittoförebyggande hälsorådgivningstjänster riktade till sprutdrogbrukare hälsorådgivningarna sina klienter i genomsnitt 12 kondomer per år. Man visste att många har oskyddat sex och det var inte vanligt att använda preventivmedel. Oskyddat sex ledde förutom till könssjukdomar också till graviditeter som man strävade efter att förhindra genom preventivrådgivning samt gratis p-piller och pstavar. Man visste att många kvinnor som blev gravida fortsatte att använda droger genom injektion under graviditeten. Samma fenomen kan märkas i vårderfarenheterna år 2002–2005 vid Kvinnoklinikens drog-, alkohol- och läkemedelspoliklinik för gravida användare. En tredjedel av patienterna använde sprutdroger under graviditeten och nio av tio hade i början av graviditeten en partner som inte nödvändigtvis var pappa till det väntade barnet. (Halmesmäki et al. 2007.) Risken att bli smittad av hiv genom heterosex ansågs öka bland klienterna. Bland hivpositiva drogbrukare i Boston använde 38 procent kondom oregelbundet och ett rikligt alkoholbruk medförde att risken för att utöva oskyddat sex var större (Ehrenstein et al. 2004). I intervjuerna nämndes att berusning sannolikt var den största orsaken till att man hade oskyddat sex. Det finns emellertid många sociala bruk och normer i risksituationer gällande både sex och droganvändning. Genom att undersöka dessa bruk och normer kan man sträva efter att förändra risksituationerna. Hur riskerna uppfattas i drogbrukarens dagliga liv kan hamna i skuggan av en epidemiologisk förståelse av smittoriskerna i anslutning till drogbruk. Det är till största delen frågan om socialt umgänge och dess praxis då man tar risker eller hamnar i risksituationer. Genom att samarbeta med de sociala vetenskaperna kan man bättre förstå riskerna och kartlägga de situationer och miljöer där riskerna finns. För att minska riskerna borde man i högre grad beakta de sociala situationer där injicering sker, i stället för att endast fortsätta med hjälp av budskapet ”använd aldrig gemensamt”. Genom att undersöka användarsituationer och gestaltningen av risker kan man utveckla bättre medel för att minska riskerna. (Rhodes 1997, Rhodes et al. 2004, Rhodes & Simic 2005.) I utkastet för Finlands hiv/aids-strategi för åren 2008–2012 konstateras att rådgivning gällande sexuell hälsa enligt vedertagen praxis hör till de lättillgängliga serviceställenas uppgifter. Till den sexuella hälsan hör förebyggande av smittsamma sjukdomar och graviditeter. Det har även märkts på andra ställen att man i allt högre grad tar med säkert sex som en del av specialtjänsterna för sprutdrogbrukare, för trots att injektionsbeteendet under årens lopp har förändrats i en säkrare riktning har inte samma utveckling skett när det gäller sex (Lindenburg et al. 2006). 5.12. Specialgrupper som tjänsterna har svårt att nå ut till 5.12.1. Romer I många städer var romerna den ”synligaste” gruppen som var onåbar för tjänsten. Dagcentret Kaalo, som upprätthålls av Helsingfors Diakonissanstalt, är ett dagcenter som riktar sig till romer och vars målsättning är att fungera som kulturtolkar i samarbete med myndigheter och att minska att romerna blir förbigångna i det normala servicesystemet. Kaalos anställda har varit regelbundet anträffbar på hälsorådgivningen Vinkki i östra Helsingfors. (HDL vuosikertomus 2006.) Romerna konstaterades så småningom börja ta kontakt med hälsorådgivningarna, men denna utveckling kunde endast skönjas i några städer. Enligt Vertio (2003) kan beteendet i gemenskaper avancera på så sätt att det i gemenskapen finns människor som först tillägnar sig en ny tanke eller verksamhetsmodell, varefter de följs av en tidig och en sen majoritet (Vertio 2003). En utveckling i den här riktningen verkade vara
Page 1 and 2:
Anne Arponen • Henrikki Brummer-K
Page 3 and 4:
2 En tvärvetenskaplig utvärdering
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
10 En tvärvetenskaplig utvärderin
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98: 96 En tvärvetenskaplig utvärderin
Page 99 and 100: 98 En tvärvetenskaplig utvärderin
Page 101 and 102: 100 En tvärvetenskaplig utvärderi
Page 147: 146 En tvärvetenskaplig utvärderi
Page 169: 168 En tvärvetenskaplig utvärderi
show all

Förtroende och fri vilja som grund för ... - Julkari

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?