Förtroende och fri vilja som grund för ... - Julkari

More documents

Recommendations

Info

En tvärvetenskaplig utvärderingsstudie om effektiviteten av smittoförebyggande hälsrådgivningstjänster riktade till sprutdrogbrukare 5. DISKUSSION OCH SLUTSATSER 5.1. Framgång utifrån indikatorer på smittsamma sjukdomar Mätt med övervakningsindikatorer för smittsamma sjukdomar samt värderat med indirekta mätare verkar det som om hälsorådgivningen för sprutdrogbrukare har haft effekter på att dämpa epidemins negativa folkhälsoeffekter och minska smittorisken bland sprutdrogbrukare, speciellt vad gäller minskad gemensam användning av verktyg. Den objektiva och rikliga informationen om smittsamma sjukdomar och andra hälsoskador samt tillgången till rena injektionsmaterial verkar ha nått ut till största delen av sprutdrogbrukarna och fått till stånd en synlig förändring. Hälsorådgivningen har haft framgång även i det avseendet att viljan att använda rena verktyg har förstärkts bland sprutdrogbrukare och det har inte kunnat konstateras att den förbättrade tillgången på rena verktyg har lett till ett ökat drogbruk. Verksamheten har också varit effektiv i det avseendet att kostnaderna för den förebyggande hälsorådgivningen och dess tjänster, även utifrån en grov beräkning, blir förmånligare än vården av nya hivinfektioner, hepatiter, endokarditer och andra hälsomässiga skador. Genom att granska fallstatistiken som beskrivs i kapitel 4 och som genererats via övervakningssystemet för smittsamma sjukdomar samt uppgifter om förekomst utgående från de hälsoindikatorer som beskrivs i kapitel 2 och framgångsmålen som fastställts för dessa, kan vi konstatera att hälsorådgivningen har uppnått sitt mål: Av de scenarier beträffande smittsamma sjukdomar som beskrivs i regeringens åtgärdsprogram för narkotikapolitiken åren 2004–2007 har det alternativ förverkligats där situationen lättar. År 2007 konstaterades i Finland bara 10 nya hiv-fall relaterade till missbruk av sprutdroger och en stor del av dessa konstaterades dessutom bland utlänningar. Antalet fall har hållit sig på denna låga nivå redan under flera års tid. Siffran underskrider klart det synnerligen ambitiösa målet på 30 årliga nya fall som satts upp för det scenario där situationen lättar och visar på att man har lyckats bryta smittokedjorna och åtminstone tillfälligt har fått riskerna för en utbredd epidemi under kontroll. Av de indikatorer som gäller problem med smittsamma sjukdomar relaterade till ungas drogbruk och som utvecklats för att följa upp framgången med programmet Hälsa 2015 har största delen utvecklats gynnsamt under hälsorådgivningsverksamhetens verkningstid. Nyupptäckta hiv- och hepatit A-, B- och Cinfektioner har minskat eller hållit sig kvar på den ursprungligen låga nivån i åldersgruppen 15–24 år. Den tydligaste förändringen som har skett under de senaste åren gäller hepatit Cinfektionerna, där antalet fall bland unga tydligt har sjunkit. Lyckligtvis har inte särdeles många hiv-fall konstaterats bland unga (15-24 år) i Finland och antalet fall har sjunkit tydligt under de senaste åren. Särskilt anmärkningsvärd har informationen varit att förekomsten av hiv inte i något skede har överskridit en gräns om 5 procent bland sprutdrogbrukare. Detta har sannolikt fungerat som en viktig faktor för att minska risken för uppkomsten av en epidemi som när sig själv. De så gott som årligen arrangerade prevalensstudierna bland sprutdrogbrukarne har påvisat att det med stor sannolikhet inte existerar någon dold hiv-epidemi i gruppen, och negativa förändringar i riskmiljön har inte uppdagats. Prevalensstudierna som påbörjades 1998 och den samtidigt startade hälsorådgivningsverksamheten hade en klar betydelse för snabb identifiering av epidemin och dess begränsning. Utvidgningen av sprutdrogbrukarnas hälsorådgivningstjänster verkar att Delfinansiering: Social- och Hälsovårdsministeriets anslag för hälsofrämjande verksamhet; projektnummer 142/KTL/TE/2007 och 019/TRO/TE/2006 139
140 En tvärvetenskaplig utvärderingsstudie om effektiviteten av smittoförebyggande hälsorådgivningstjänster riktade till sprutdrogbrukare ha fungerat som en effektiv förebyggande intervention som förhindrat fortsatt smitta och ökande hiv-prevalens. Internationell erfarenhet visar att det förebyggande arbetet försvåras väsentligt på områden där förekomsten av hiv i något skede stiger över gränsen om 5–10 procent. Då förekomsten är tillräckligt hög, kumuleras riskerna för användarna lätt och blir så höga att de förebyggande åtgärderna inte längre räcker till för att stoppa smittokedjorna. Infektionen blir då endemisk i gruppen, vilket inom kort leder till en mycket hög förekomst. Detta har ofta skett vid andra epidemier och det färskaste exemplet på ett sådant utvecklingsförlopp finns i Estland. De prevalensundersökningar som utförts av Tervise Arengu Instituut i Estland visar att förekomsten av hiv uppgår till över 50 procent bland sprutdrogbrukarna i Tallinnområdet och i östra Estland har man beskrivit en förekomst på nästan 90 procent (Uuskülä et al. 2006). I Estland inledde man först med flera års dröjsmål en verksamhet som motsvarar den finländska hälsorådgivningen för att minska skadorna och inledningen av verksamheten gick långsamt. Trots att det är tydligt att Estlands och Finlands sociala situation och verksamhetsförutsättningar inte motsvarar varandra är många saker likadana, till exempel de huvudsakliga drogerna, den allmänna förekomsten av injicering som användarform samt uppskattningar av problemdrogbrukarnas antal. I Estland har incidensen efter epidemins inledande topp fortsättningsvis legat på en mycket hög nivå, cirka 500–600 fall per år (fortfarande cirka 1/3 av toppåret) och den nästan tiofaldiga minskningen som man har sett i Finland har inte skett. Epidemin i Estland utgör ett beklagligt exempel på hur snabbt situationen kan utvecklas och bli riktigt dålig vid epidemier av blodsmittande sjukdomar bland sprutdrogbrukare. Exemplet framhäver behovet av långsiktigt förebyggande arbete för att kontrollera riskerna. 5.2. Kostnadseffekter Då man ursprungligen beräknade effekten av en hiv-epidemi som uppstår bland sprutdrogbrukare använde man en uppskattning, enligt vilken de direkta och totala vårdkostnaderna som en smitta orsakar samhället är cirka 170 000 euro (Leinikki 2003a). Denna uppskattning har ändrats bara lite efter detta och är fortfarande en användbar generalisering för att få fram en grov kostandsberäkning. Att uppskatta de indirekta kostnaderna som sparats skulle däremot kräva en betydligt mångsidigare analys och står utanför möjlighteterna för denna utvärderingsstudie. Internationella beräkningar av de direkta årskostnaderna för hälsovården i västländerna ligger mellan 10 000–50 000 euro för en hivinfektion. Man kan förmoda att vård- och undersökningskostnaderna per patient i Finland skulle uppgå till cirka 10–15 000 euro (Salminen 2007). Då man beräknar kostnaderna för en hiv-infektion hos en sprutrogbrukare bör man även beakta att många som har fått smittan också ofta har hepatit C. I Finland kostar läkemedelsbehandlingen av en C-hepatit cirka 10 000–20 000 euro (Ristola 2004, 56–57). Till exempel i Tyskland kostar en 48 veckors vårdkur av hepatit C cirka 23 500 euro (EMCDDA 2003). Ju längre C-hepatiten framskrider, desto dyrare blir vården. Om hälften av hälsorådgivningarnas klienter (cirka 6 000) eller hälften av drogbrukarna (cirka 8 000) fick hiv-infektion och de årliga vårdkostnaderna förblev cirka 15 000 euro, skulle de kommande årskostnaderna för den offentliga hälsovården kunna vara 90– 120 miljoner euro. Det är också viktigt att förebygga smittor bland sprutdrogbrukare därför att den medicinska vården av smittorna och engagemanget i vården ofta är mycket utmanande för den här gruppen, vilket i sig ökar kostnaderna ytterligare. Finansieringen av hälsorådgivningarna kommer från flera olika källor och riktas både
Page 1 and 2:
Anne Arponen • Henrikki Brummer-K
Page 3 and 4:
2 En tvärvetenskaplig utvärdering
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
10 En tvärvetenskaplig utvärderin
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90: 88 En tvärvetenskaplig utvärderin
Page 101 and 102: 100 En tvärvetenskaplig utvärderi
Page 139: 138 En tvärvetenskaplig utvärderi
Page 169: 168 En tvärvetenskaplig utvärderi
show all

Förtroende och fri vilja som grund för ... - Julkari

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?