Förtroende och fri vilja som grund för ... - Julkari
Förtroende och fri vilja som grund för ... - Julkari
Förtroende och fri vilja som grund för ... - Julkari
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
34<br />
En tvärvetenskaplig utvärderingsstudie om effektiviteten av smitto<strong>för</strong>ebyggande<br />
hälsorådgivningstjänster riktade till sprutdrogbrukare<br />
hälsocentralernas möjlighet att verkställa<br />
hälsorådgivningsverksamheten.<br />
Syftet <strong>för</strong> hälsorådgivningen har från början<br />
varit preventiv, dvs. man har strävat efter att<br />
<strong>för</strong>ebygga sjukdomar <strong>och</strong> hälso<strong>för</strong>sämring.<br />
Målet var att ge hälsorådgivningen en struktur<br />
<strong>som</strong> konkret <strong>för</strong>enar sjukdomsprevention,<br />
hälsoskydd <strong>och</strong> hälsofrämjande. Målet <strong>för</strong><br />
hälsofrämjandet är inte primärt att ändra<br />
beteendet i en viss riktning, utan att <strong>för</strong>bättra<br />
människors möjligheter att besluta om sin<br />
hälsa (Vertio 2003). Hälsorådgivningsverksamheten<br />
är utgångs-mässigt<br />
primärpreventiv 11 , dvs. målet är att ingen<br />
skulle bli smittad på <strong>grund</strong> av okunskap eller<br />
<strong>för</strong> att preventivmedel inte finns tillgängliga<br />
(Leinikki 2003).<br />
Marita Poskiparta (2002) behandlar<br />
<strong>för</strong>ändringen i hälsobeteendet med metoder <strong>för</strong><br />
resursinriktad hälsorådgivning. Enligt den så<br />
kallade transteoretiska modellen, <strong>som</strong> använts<br />
<strong>för</strong> att avsluta ett hälsovådligt beteende, sker<br />
beteende<strong>för</strong>ändringen cykliskt via sex faser. I<br />
denna process där man övergår från en cykel<br />
till nästa ses klienten <strong>som</strong> en jämlik partner,<br />
<strong>som</strong> aktivt är med <strong>och</strong> fattar beslut <strong>som</strong> rör<br />
hans/hennes hälsa <strong>och</strong> får stöd under hela<br />
processen. Hon betonar att <strong>för</strong>ändrade<br />
levnadsvanor inte är en enskild händelse utan<br />
ett långvarigt <strong>och</strong> långsamt händelse<strong>för</strong>lopp.<br />
Processen framskrider gradvis <strong>och</strong> den är<br />
också <strong>för</strong>knippad med faser utan utveckling,<br />
återfall, men det betyder inte att man<br />
misslyckats, utan det är en fas på vägen mot<br />
<strong>för</strong>ändring. Förändringen framskrider dock<br />
inte linjärt från be<strong>grund</strong>andestadium till<br />
handlingsstadium, utan individerna seglar på<br />
mellan de olika faserna tills de slutligen når en<br />
permanent <strong>för</strong>ändring i beteendet. (Poskiparta<br />
2002.)<br />
I den finländska nationella hiv/aids-strategin<br />
<strong>för</strong> åren 2002–2006 konstateras att<br />
<strong>för</strong>ebyggandet av nya hiv-smittor utgör<br />
<strong>grund</strong>pelaren <strong>för</strong> bekämpningsåtgärderna <strong>och</strong><br />
11 Förebyggande insatser, riktar sig till <strong>fri</strong>ska individer<br />
med mål att <strong>för</strong>hindra utveckling av sjukdom<br />
<strong>för</strong> sprutdrogbrukarnas del är utmaningen att<br />
minska antalet nya hiv-smittor. Baserat på<br />
statistik över smittsamma sjukdomar har<br />
antalet <strong>för</strong>värvade hiv-smittor minskat under<br />
åren 2002–2006 <strong>och</strong> samtidigt har man strävat<br />
efter att testa riskgruppen extensivt. För<br />
sprutdrogbrukarnas del betonar strategin att<br />
hälsorådgivningsverksamheten är ett av de<br />
viktigaste medlen <strong>för</strong> att <strong>för</strong>ebygga hiv <strong>och</strong> <strong>för</strong><br />
att komplettera denna verksamhet behövs ett<br />
väl fungerande system <strong>för</strong> fortsatt behandling<br />
<strong>och</strong> goda <strong>för</strong>bindelser till det övriga<br />
drogarbetet. Dessutom ska det ombesörjas att<br />
<strong>för</strong>ordningen om behandling av<br />
opioidberoende personer verkställs <strong>för</strong><br />
personer med hiv-smitta. (Strategin 2002, 18–<br />
19.) Hänvisandet till tjänster, <strong>som</strong> under årens<br />
lopp fått en allt större roll inom<br />
hälsorådgivningen, har effektiverat<br />
kontakterna mellan personalen vid<br />
hälsorådgivningarna <strong>och</strong> övriga <strong>som</strong> arbetar<br />
bland drogbrukare. Servicecentret vid<br />
Helsingfors Diakonissanstalt sörjer i stor<br />
omfattning <strong>för</strong> substitutions- <strong>och</strong><br />
underhållsbehandling <strong>för</strong> hiv-positiva<br />
personer. För det andra borde hälsorådgivning<br />
enligt strategin <strong>för</strong> 2002–2006 finnas<br />
tillgänglig på alla större orter inom de<br />
närmaste tre åren <strong>och</strong> denna verksamhet ska<br />
omfatta också utbyte av verktyg.<br />
Antalet hälsorådgivningar har vuxit under åren<br />
2002–2006, men har inte etablerats i alla<br />
tätorter, städer eller kommuner. Ett viktigt steg<br />
mot att målet kunnat verkställas har varit<br />
<strong>för</strong>ordningen <strong>som</strong> lades till lagen om<br />
smittsamma sjukdomar <strong>och</strong> <strong>som</strong> har gjort att<br />
kommunerna i allt större utsträckning strävat<br />
efter att arrangera hälsorådgivningsverksamhet<br />
inom sina områden. En av de mest utmanande<br />
punkterna i strategin gäller tillgängligheten,<br />
<strong>som</strong> säger att hälsorådgivningen ska nå<br />
majoriteten av drogbrukarna. År 2005 nådde<br />
hälsorådgivningen cirka 11 800 personer av de<br />
uppskattade 14 000–19 000 drogbrukarna<br />
(Hälsorådgivningarnas verksamhetsstatistik,<br />
Partanen et al. 2007).<br />
Det tredje målområdet gäller själva<br />
hälsorådgivningsarbetet, <strong>som</strong> säger att de olika