Bättre EU-regler för en giftfri miljö - Kemikalieinspektionen

på tillverkare att genomföra livscykelanalyser och lägga dessa till grund för utformningen av
varan (bilaga 1 del 3). Det senare kan ligga till grund för särskilda informationskrav till
konsumenter (artikel 14).
Utöver bindande krav innehåller genomförandeåtgärderna ofta ”benchmarks”, dvs. en
redogörelse för vad som kan uppnås med bästa tillgängliga teknik för produkttypen i fråga.
Dessa får bl.a. betydelse för informationskraven i energimärkningsdirektivet (se nedan).
Tillämpningsområdet för direktivet är begränsat till energirelaterade produkter. Direktivet har
hittills också bara tillämpats för att ställa krav som gäller energiaspekter. Ett arbetsprogram
för de närmaste tre åren ska tas fram av kommissionen, där man identifierar nya
produktgrupper som ska omfattas av genomförandeåtgärder (artikel 16). Arbetet pågår med
detta program 112 .
7.3.2 Översynen av ekodesigndirektivet
En översyn av direktivet kommer att ske år 2012. Denna ska bl.a. avse möjligheten att utvidga
tillämpningsområdet till andra varor än de energirelaterade. Frågan har tidigare berörts av
kommissionen i ett meddelande (KOM(2008) 397 slutlig) och i rådsslutsatser från miljörådet
den 4 december 2008.
Översynen kommer sannolikt att få formen av ett meddelade från kommissionen under första
halvåret år 2012. Detta kommer att gälla hela området för kommissionens ”Handlingsplan för
hållbar konsumtion och produktion samt en hållbar industripolitik” från år 2008 113 , och
kommer därför att innefatta de styrmedel i lagstiftningen som enligt kommissionen borde
utvecklas: ekodesigndirektivet, EU:s energimärkning, EU:s miljömärkning och regler om
grön upphandling. Handlingsplanen har redan lett till nya versioner av reglerna om
energimärkning (direktiv 2010/30/EU) och miljömärkning (förordning (EU) nr 66/2010),
dock utan några stora förändringar i sak i reglerna. Vidare har ekodesigndirektivet som
nämnts utvidgats till att gälla energirelaterade varor.
Ekodesigndirektivet passar också väl in i kommissionens ”flaggskeppsinitiativ” för ett
resurseffektivt Europa till år 2020, som bl.a. ska vara: ”A strategy to make the EU a 'circular
economy', based on a recycling society with the aim of reducing waste generation and using
waste as a resource;” 114 . I sin färdplan för ett resurseffektivt Europa 115 har kommissionen
utlovat en utvidgning av direktivets tillämpningsområde till att gälla icke energirelaterade
produkter. I miljörådet har ministrarna nyligen uttalat sig för en sådan bredare tillämpning i
slutsatser från rådsmötet i december 2010 116 . Samtidigt uttalade rådet beträffande
kemikaliekrav att man såg behovet av att : ”.. exploring further ways of reducing the use of
hazardous substances, including heavy metals, and promoting their substitution in products
and production processes, amongst others to facilitate reuse and recycling and avoid
unintended consequences and the recirculation of hazardous substances”. Ministrarna talade
dock inte om huruvida detta skulle uppnås med hjälp av ekodesigndirektivet eller på annat
sätt.
112 Arbetsprogram för 2009-2011 finns i meddelandet KOM (2008) 660 slutlig.
113 KOM2008 (397) slutlig.
114 Kommissionens meddelande KOM(2011) 21 slutlig.
115 Kommissionens meddelande KOM(2011) 571 slutlig.
116 “… making optimal use of the provisions of the existing EU Eco-design Directive by taking into account not
only energy efficiency in the use phase but all significant environmental criteria (e.g. resource efficiency) over
the entire life-cycle when developing implementing measures; and enhancing market surveillance in order to
improve compliance with the provisions of the existing Directive and its implementing measures;”.
131