Bättre EU-regler för en giftfri miljö - Kemikalieinspektionen

Överväganden och konsekvenser
Om farliga ämnen avskiljs redan i början av avfallsledet (nära källan) minskar risken för
utspädning av ämnena i större mängder avfall. Det förutsätter att den som hanterar avfallet har
tillgång till information om innehåll av farliga ämnen, vilket de sällan har.
Hur kan information om innehåll av farliga ämnen i varor utformas för att passa avfallsledet?
Vi har idag ingen överblick över hur deras behov och möjligheter ser ut. Avfallsledet sorterar
idag ut ett begränsat antal ämnen som ingår i varor.
Tillgång till information är ett första steg. Informationen behöver anpassas till avfallsledets
förutsättningar. Det är inte rimligt att idag kräva utsortering av ett alltför stort antal ämnen i
avfallsledet, eftersom det saknas kunskap om dessa i de ursprungliga varorna. Det som blir
avfall idag är dessutom produkter och varor som ibland tillverkades för många år sedan. Det
saknas tekniker för såväl analys och detektion som för sortering och separering av farliga
ämnen i avfall.
Den som hanterar avfall har inte möjlighet att använda t.ex. SIN-list eller kandidatförteckningen
för att styra vilket avfall man tar emot. Regelverket behöver utformas så att
avfall (och särskilt det som innehåller farliga ämnen) tas omhand på ett korrekt sätt. Därför är
det inte önskvärt med alltför starka styrmedel som ställer krav på att den som lämnar avfallet
har kunskap och kan betala. Om den som tar emot avfall, t.ex. behandlingsanläggningar,
börjar ställa alltför höga krav på avfallslämnare kan det i värsta fall leda till att avfallet tar
andra vägar och tas omhand på olämpliga sätt.
Det pågår mycket arbete med att öka kunskapen och sprida information om farliga ämnen i
produkter och varor, t.ex. genom Reach. Denna information bör utformas och spridas så att
den även kan användas i avfallsledet. Kunskapen om avfallets innehåll behöver öka för att
säkerställa ett säkert omhändertagande av avfall.
8.9 Säker destruktion av särskilt farliga ämnen
Globalt råder brist på tillräcklig kapacitet för destruktion av särskilt farliga ämnen. Detta är ett
hinder för arbetet med POPs. Bristen är ett hinder både för god efterlevnad av befintliga
regler, och för länders och parters vilja att utöka reglerna till att omfatta fler POPs-ämnen.
Sverige genom Naturvårdsverket bör initiera en analys av möjligheter att utveckla sådan
kapacitet. Resultatet av analysen ska bli svensk position i olika internationella förhandlingar.
Analysen kan bl.a. innehålla att:
• verka för att alla parter till Basel- och Stockholmskonventionen har tillgång till
förbränningskapacitet för destruktion av farligt avfall, inkl. i hög temperatur av POPsavfall;
• verka för att EU-KOM följer upp hur medlemsländerna har genomfört avfallsdirektivets
artikel 16 om att verka för att lämplig behandlingskapacitet finns i EU;
• överväga att se över gränsvärdesreglerna om POPs i avfall i POPs-förordningen
183