Bättre EU-regler för en giftfri miljö - Kemikalieinspektionen

elektronik, textilier, byggprodukter och leksaker som viktiga områden. Som framgått finns det
få sådana regler i dagsläget som innehåller informationskrav. De exempel som finns kan gälla
konsumentinformation om hälsorisker (allergiframkallande ämnen i leksaker) eller fall då
information måste finnas för avfallshanteringen (tungmetaller i batterier). Det är en
pedagogisk uppgift att visa på behovet av bredare informationskrav, och det finns sannolikt
ett behov att kunna övertyga de som är tveksamma varför reglerna behövs för den särskilda
varutypen. Vårt förslag att införa ett informationskrav i regler om textilier är en möjlighet att
försöka ta ett steg mot bredare informationssystem
En strategi för bättre miljöinformation?
Frågan om bättre och effektivare informationsförmedling på miljöområdet diskuteras i dag på
EU-nivå i många olika sammanhang. Exempelvis har regler beslutats om vidareutnyttjande av
information från den offentliga sektorn (PSI-direktivet 2003/98/EG). Kommissionen arbetar
med att utveckla ett system för att effektivisera informationsinsamling och –förmedling som
gäller uppgifter om tillståndet i miljön 152 .
Århuskonventionens krav på tillgång till miljöinformation är en viktig grund för diskussioner
om att utveckla miljöinformationen till medborgarna. Konventionen innehåller inte bara krav
på offentlighet när det gäller myndigheternas miljöinformation utan också en skyldighet att
aktivt sprida och göra den miljöinformation tillgänglig som en myndighet har tillgång till 153 .
Detta krav har egentligen inte lett till några särskilda åtgärder på EU-nivå på
kemikalieområdet. Ett exempel som vi behandlat ovan där man skulle kunna göra mycket mer
är utnyttjandet av information i Reach-databasen på ett strukturerat sätt. Det finns också
exempel på länder som har gått längre än Århuskonventionen beträffande informationskrav. I
Norge finns sedan 2003 en lagstiftning som innebär att även enskilda verksamheter måste ge
allmänheten tillgång till miljöinformation som den har tillgång till 154 .
En annan fråga gäller utnyttjandet av modern teknik för att förmedla information, i stället för
information som följer med varan eller ska framgå av märkningen. Det förekommer också en
diskussion om innovativa nya metoder för märkning (jfr ovan beträffande textilier). Om
Sverige ska få gehör för breda informationskrav om kemikalieinnehåll i varor är det säkert en
nödvändighet att informationen ska kunna lämnas i effektiva elektroniska system med
användning av Internet.
Mot bakgrund av att ett nytt miljöhandlingsprogram ska tas fram i EU och att det finns ett
allmänt intresse för informationsfrågor tycker vi att det finns skäl att överväga behovet av att
utvärdera hur Århuskonventionen har tillämpats i EU och hur informationssystemen skulle
kunna utvecklas. En sådan uppgift skulle kunna ingå i ett nytt miljöhandlingsprogram. Ett
resultat av en sådan utvärdering skulle kunna var en ny strategi för förbättrad
miljöinformation, där information om kemikalier i varor skulle vara en del.
152 Shared Environmental Information System (SEIS). Se meddelandet KOM(2008) 46 slutlig.
153 För nationella myndigheter finns kravet i artikel 7 i direktivet 2003/4/EG om tillgång till miljöinformation.
154 Se den norska produktkontrollagen 10 § (LOV 1976-06-11 nr 79) samt miljøinformasjonsloven (LOV 2003-
05-09 nr 31).
158