Bättre EU-regler för en giftfri miljö - Kemikalieinspektionen

kemiska ämnen som sådana eller ingående i en blandning eller vara, för att samordna denna
verksamhet i medlemsstaterna” 43 .
Det bistånd som kan lämnas av ECHA enligt denna bestämmelse torde främst bestå i
strukturerad information som har sitt ursprung i databaser som ECHA förfogar över, t.ex.
databasen över registreringar. Medlemsstaterna har en viss tillgång till sådan information,
men inte en tillgång som gör det möjligt att bearbeta hela informationsmängden. Det finns
också andra grupper än ”allmänheten” som kan ha intresse av sådan information, som
yrkesmässiga användare och avfallshanterare. Dessutom kan materialet ha stort intresse för
vetenskaplig forskning och utveckling.
Vi har i kapitel 7.8.3 föreslagit att Sverige bör verka för en strategi för förbättrad
miljöinformation inom EU. Utnyttjande och spridning av information som härrör från Reach
bör vara en del av en sådan strategi.
Följ upp registreringarna
Vi har i diskussionen om lågvolymämnen konstaterat att det har framkommit kritik från
ECHA mot brister i de registreringar som hittills gjorts när det gäller användningen av s.k.
”read-across”, dvs. jämförelser med närbesläktade ämnen som skäl för att inte redovisa
testdata. Det är givetvis allvarligt om de krav som gäller för registreringarna inte följs, särskilt
för de kemikalier som hittills registrerats och som används i mycket stora volymer (eller har
kända särskilt farliga egenskaper). Vi anser att det är mycket viktigt att brister i
registreringarna följs upp, inte minst för att förbättra registreringskrav och vägledningar inför
kommande registreringar. En annan fråga som har varit omdiskuterad är hur pass förfinade
analyserna av användningsområden för farliga kemikalier har gjorts i registeringarna, dvs. om
exponeringen och behovet av skyddsåtgärder har bedömts med tillräcklig noggrannhet. En
tredje fråga är i vilken utsträckning riskbedömningarna enligt Reach innehåller en analys av
risker och åtgärdsbehov i samband med avfallshantering. Detta har stor betydelse för det
kretsloppsperspektiv som vi tar upp i kap. 8.
Vi anser att Sverige bör verka för att ECHA gör upp en plan för en systematisk analys av hur
viktiga frågeställningar har hanterats i registreringarna och lämnar en särskild rapport om
detta.
Slutsatser om Reach
Vi har i det föregående pekat på ett antal förbättringsbehov och utvecklingsmöjligheter när
det gäller Reach. Följande frågeställningar bedömer vi som de viktigaste:
• Utvecklade datakrav och bättre riskbedömningar för lågvolymkemikalier och utnyttjande
av utvecklingen inom ny toxikologi
• Att rätta till brister i lagstiftningen när det gäller definitionen av kemikalieinnehåll i varor
och substitutionskrav i tillståndsprövningen,
• En förbättring av Reach när det gäller riskbedömningen av grupper av ämnen.
• Bättre utnyttjande och spridning av information i Reach-databasen.
Vi återkommer i kap. 7.8 till möjligheterna att utveckla systemet i Reach när det gäller
information om kemikalier i varor.
Alla dessa aspekter är viktiga. Samtidigt bör man återigen påpeka att det kanske viktigaste
med Reach är att få lagstiftningen att i praktiken fungera som det är tänkt, vilket förutsätter
43 Artikel 123, jfr artikel 77.2 j och ingressen punkt 117.
63