Bättre EU-regler för en giftfri miljö - Kemikalieinspektionen

världen som USA och Japan behöver följas. Diskussionen i EU om kombinationseffekter (se
nedan) kommer att ha stor betydelse för detta område. På längre sikt är det också möjligt att
kriterierna för klassificering i CLP och i det globala samarbetet (GHS) kan behöva
kompletteras.
Under de närmaste åren kommer man således att få se en intensiv aktivitet inom EU för att
utveckla bättre metoder för att kontrollera risker som kan finnas med hormonstörande ämnen.
Sverige behöver delta i detta arbete, och det är viktigt att de svenska myndigheterna som är
berörda av de olika regelsystemen inom EU samarbetar på ett effektivt sätt, så att den
kompetens vi har på området utnyttjas på bästa sätt. Exempelvis har två östrogener förslagits
av kommissionen som prioriterade ämnen vid tillämpningen av ramdirektivet för vatten (kap.
6.3.4), och tillämpningen av ramdirektivet är generellt en viktig fråga för
kemikalieregleringen (kap. 8.10)
Miljömålsberedningen föreslår ett etappmål som innebär att hormonstörande ämnen senast år
2015 ska betraktas som särskilt farliga ämnen i alla relevanta regelverk. De nordiska
miljöministrarna gjorde ett gemensamt uttalande den 22 november 2011 om behovet av
handling på området, där det sades att de nordiska länderna är beredda att gå i täten både
nationellt, inom EU och internationellt. Ett initiativ som anknyter till diskussionen om
hormonstörande ämnen är det danska förslaget att begränsa användningen av fyra ftalater i
vissa varor (avsnitt 5.4.1). Liknande försök att prioritera åtgärder som gäller grupper av
ämnen med misstänkta hormonstörande egenskaper inom vissa användningsområden skulle
kunna diskuteras på nordisk nivå. En utgångspunkt skulle kunna vara de listor över misstänkta
hormonstörare som tagits fram i EU-strategin eller SIN-listan från det internationella
kemikaliesekretariatet (ChemSec). Andra frågor kunde gälla utveckling och validering av
testmetoder eller att ta fram underlag för att komplettera kandidatförteckningen i Reach med
fler ämnen än det enda hormonstörande ämne som nu finns där.
9.3 Kombinationseffekter
• EU-lagstiftningen utgår oftast från egenskaperna hos en individuell kemikalie, och
reglerna är dåliga på att hantera kombinationseffekter, dvs. risker som uppstår när flera
olika kemikalier samverkar i miljön. Efter ett initiativ under det svenska
ordförandeskapet år 2009 kommer kommissionen att ta fram en rapport om frågan år
2012, som kommer att behandlas i miljörådet.
• Den vägledning som finns för tillämpning av EU-lagstiftningen skulle behöva utvecklas
och förbättras beträffande kombinationseffekter, t.ex. Reach och regler om
bekämpningsmedel.
• Frågan om kombinationseffekter är dock mycket stor och komplex och har också att göra
med hur olika regelverk kan samverka i fråga om åtgärder när olika källor samlat bidrar
till en kombinationseffekt.
På senare år har man i allt större utsträckning uppmärksammat att EU-lagstiftningen ger dåligt
utrymme för att beakta kombinationseffekter (”cocktaileffekter”), dvs. den kombinerade
toxiciteten eller ekotoxiciteten av en kemikalieblandning som människor eller andra
organismer faktiskt utsätts för i miljön. Under det svenska ordförandeskapet i EU år 2009 fick
kommissionen i uppdrag av rådet att ta fram en strategi för hanteringen av
196