Bättre EU-regler för en giftfri miljö - Kemikalieinspektionen
Bättre EU-regler för en giftfri miljö - Kemikalieinspektionen
Bättre EU-regler för en giftfri miljö - Kemikalieinspektionen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Textilföretag<strong>en</strong>s egna kemikaliekrav<br />
Många sv<strong>en</strong>ska textilimportörer ställer krav på kemikalieinnehållet i sina varor som går längre<br />
än lagstiftning<strong>en</strong> kräver. TEKO (Sveriges Textil & Modeföretag) har tagit fram <strong>en</strong><br />
miljövarudeklaration som hjälp för inköpare och arbetar för <strong>en</strong> harmonisering av olika<br />
kravlistor. Branschorganisation<strong>en</strong> Textilimportörerna har tagit fram riktlinjer i <strong>en</strong><br />
kemikalieguide. Många större företag har sina egna listor, det gäller bl.a. H&M, Kapp Ahl<br />
och Ikea. Det finns <strong>en</strong> mängd olika s.k. Restricted Substances Lists (RSL) och initiativ till<br />
gem<strong>en</strong>samma listor. Afirm (Apparel & Footwear International RSL Managem<strong>en</strong>t Group) är<br />
ett samarbete mellan textilföretag. I Afirm:s ”toolkit” finns <strong>en</strong> lista över ämn<strong>en</strong> som är<br />
aktuella i sammanhanget och som förekommer i textila material, läder, plast, gummi och<br />
metalldetaljer. Se bilaga 3, som också innehåller Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier<br />
för textilprodukter.<br />
Det finns ett flertal fora och initiativ för att samla och sprida kunskap om kemikalier i<br />
textilier. I Sverige är <strong>en</strong> av de starkaste samlingarna kemikaliegrupp<strong>en</strong> inom Swerea IVF, där<br />
många stora och medelstora företag är medlemmar. Här sker kunskapsutbyte i form av möt<strong>en</strong>,<br />
tillgång till <strong>en</strong> databas över kemikalier i textilier och g<strong>en</strong>om gem<strong>en</strong>samma projekt. I<br />
databas<strong>en</strong> finns ämn<strong>en</strong>, <strong>regler</strong>, funktioner, alternativ och testmetoder som gäller för<br />
kemikalier i kläder samlade. Andra exempel på initiativ är STWI (Swedish Textile Water<br />
Initiative) och SFA (Sustainable Fashion Academy). Vissa sv<strong>en</strong>ska textilföretag har valt att<br />
handla med Blue Sign-certifierade tyger/kläder.<br />
7.6.3 Förslag till åtgärder på <strong>EU</strong>-nivå<br />
En gem<strong>en</strong>sam kravnivå behövs inom <strong>EU</strong><br />
I de dialoger som KemI tidigare har haft med textilbransch<strong>en</strong> och i samband med d<strong>en</strong>na<br />
utredning har det framkommit att d<strong>en</strong> mängd miljömärkningssystem och begränsningslistor<br />
som finns på området skapar praktiska problem. Tillverkare eller importörer av textilier möter<br />
<strong>en</strong> mängd krav från inköpare om att listor om kemikalier ska vara uppfyllda, anting<strong>en</strong><br />
miljömärkningskriterier eller andra typer av begränsningslistor (RSL, Restricted Substances<br />
lists). En inköpare kan begära att krav<strong>en</strong> i <strong>en</strong> viss lista ska vara uppfyllda, medan <strong>en</strong> annan<br />
kan begära att samma produkt ska uppfylla krav<strong>en</strong> i <strong>en</strong> annan lista. De olika<br />
begränsningslistorna överlappar ofta varandra när det gäller vilka kemikalier som omfattas.<br />
Det finns dock ofta skillnader, så att <strong>en</strong> viss kemikalie står på <strong>en</strong> lista m<strong>en</strong> inte på <strong>en</strong> annan.<br />
Konc<strong>en</strong>trationer i gränsvärd<strong>en</strong> och sättet att verifiera att krav<strong>en</strong> uppfylls kan också vara olika.<br />
Det blir dyrt och tidskrävande för aktörerna i hanteringskedjan att administrera hantering<strong>en</strong> av<br />
olika snarlika kravspecifikationer. Det blir också svårt att kommunicera krav<strong>en</strong> till tillverkare<br />
av textilier t.ex. i Asi<strong>en</strong>, som ibland kan ha svårt att förstå vad som krävs. Att verifiera och<br />
följa upp dokum<strong>en</strong>tation och intyg från leverantörer i Asi<strong>en</strong> kräver också resurser. Det<br />
förekommer att sådana dokum<strong>en</strong>t är felaktiga eller till och med förfalskade.<br />
Enligt de kontakter vi under utredning<strong>en</strong> har haft med TEKO och med andra<br />
branschföreträdare för har utveckling<strong>en</strong> åtminstone i Sverige lett fram till att kemikaliekrav<strong>en</strong><br />
i t.ex. <strong>EU</strong>:s Eco-label, Öko-Tex 100 eller textilimportörernas guide har blivit <strong>en</strong> form av<br />
standard eller ambitiös branschpraxis. Det har utvecklats <strong>en</strong> informell kravnivå som följs när<br />
det gäller vilka kemikalier som inte ska förekomma i textilier, m<strong>en</strong> d<strong>en</strong>na standard får hämtas<br />
från många olika listor och kriterier och finns inte uttryckt i <strong>en</strong> <strong>en</strong>hetlig och lätt tillämpbar<br />
form.<br />
Mot d<strong>en</strong>na bakgrund gör vi bedömning<strong>en</strong> att det är <strong>en</strong> allmän uppfattning att <strong>en</strong><br />
harmonisering av kemikaliekrav<strong>en</strong> på textilier bör införas på internationell nivå, i första hand<br />
147