Bättre EU-regler för en giftfri miljö - Kemikalieinspektionen

egistreringar i nästa nivå (över 10 ton) i bilaga VIII kan däremot sägas motsvara ”base set”.
Testkraven för hälsoeffekter i bilaga VII saknar bl.a. test för toxicitet vid upprepad dosering,
som kan ge viktiga signaler om att ett ämne har farliga egenskaper. Övriga tester för
hälsoeffekter saknar med ett undantag alla krav på åtgärder i form av mer förfinade tester om
en enkel test (som ingår i bilagan) indikerar att ämnet kan ha en viss farlig egenskap. När det
gäller skadliga effekter på miljön saknas ett standardtest för effekter på fisk.
För att tillämpningen av bilaga VII ska kunna sägas ge en rimlig kunskap om ämnets farliga
egenskaper, borde alltså informationskraven motsvara ett ”base set”. De strängare kraven i
bilaga VIII borde därmed även gälla vid registreringar av lågvolymämnen. Och kraven borde
gälla för alla ämnen, även infasningsämnen. I fråga om hälsoeffekter gäller att en enskild
människa kan ta skada när han eller hon exponeras för ett ämne, även om detta totalt sett
hanteras i begränsade mängder i samhället.
Det finns dock skäl som talar mot att Sverige ska driva en linje som innebär en kraftig
skärpning av informationskraven för samtliga lågvolymkemikalier. En skärpning skulle
innebära vissa utökade krav på tester på ryggradsdjur, som så långt det är möjligt bör
undvikas. Belastningen på industrin skulle öka, och särskilt på sådana mindre företag som
kan antas hantera kemikalier i mer begränsade mängder.
Det är således svårt att tänka sig att några av de mer kontroversiella och omdiskuterade
reglerna i Reach skulle kunna ändras i grunden inom det tidsperspektiv som gäller för
registreringen av existerande lågvolymkemikalier. Men samtidigt är det omöjligt att bortse
från att den registrering enligt Reach av över 20 000 lågvolymkemikalier på marknaden som
ska ske år 2018 innebär en möjlighet som inte återkommer att få fram grundläggande
information om egenskaperna hos kemikalierna. Och informationskraven i Reach är i
dagsläget inte tillräckliga för att säkerställa att lagstiftningen genererar den kunskap som
behövs.
Vi anser mot denna bakgrund att den översyn av lågvolymkraven och kravet på
kemikaliesäkerhetsrapport som ska äga rum år 2014 och 2019 blir mycket viktiga, och att
rapporteringen år 2017 också kan bli viktig i sammanhanget. Vi bör se det som en prioriterad
fråga att ta fram underlag och inspel i denna process. Det borde också vara möjligt att i det
tidsperspektivet ta upp frågan om inte vissa enklare registreringskrav vore motiverade även
för kemikalier som hanteras i mängder under 1 ton. Den grundläggande målsättningen måste
vara att registreringen även för lågvolymämnen ska ge tillräcklig kunskap om egenskaperna
hos ett ämne, så eventuella risker kan bedömas med någorlunda säkerhet och lämpliga
skyddsåtgärder vidtas, åtminstone när det gäller risker för skador på människors hälsa och i
någon mån miljörisker. Vidare bör det i framtida registreringar krävas att en riskbedömning
(kemikaliesäkerhetsrapport) görs även för lågvolymämnen.
När det gäller den översyn av lågvolymkraven som ska ske redan år 2012 med sikte på
registreringen år 2018 anser vi att inriktningen och ambitionsnivån måste vara en annan.
Huvudfrågan är hur man på ett enklare och effektivare sätt än enligt dagens regler kan sortera
och prioritera bland de 20 000 ämnen som ska registreras, så att man kan koncentrera
insatserna på de ämnen som potentiellt är problematiska för hälsa och miljö. En möjlighet är
att försöka utveckla avancerade moderna metoder för en sådan ”screening” av en stor mängd
ämnen. Det pågående arbetet med att utveckla ”ny toxikologi” 34 är av stor betydelse i
sammanhanget. Detta arbete syftar till att hitta alternativ till den toxikologiska metodik som
34 När vi i det följande använder begreppet “ny toxikologi” menar vi närmast nya och bättre testmetoder och
teststrategier, inte en helt ny toxikologisk vetenskap. Om de mycket höga ambitionerna i det amerikanska
programmet Tox21 på sikt blir verklighet, finns det större skäl att faktiskt tala om en delvis ny toxikologi.
54