Bättre EU-regler för en giftfri miljö - Kemikalieinspektionen

för detta genom tillståndsprövningen avseende särskilt farliga ämnen och beslut om generella
begränsningar för ett ämnes användning, som kan innebära förbud eller särskilda villkor.
Reach är en lagstiftning som i hög grad är inriktad på bedömningen av enskilda kemikalier.
Särskilt den riskbedömning som ska göras i samband med registreringen är helt inriktad på
risker med användningen av ett enstaka kemiskt ämne. Det finns knappast några praktiska
möjligheter att i registreringen beakta t.ex. den samlade belastningen på miljön från många
olika källor till förekomsten av ett ämne i miljön, eller effekter som beror på att flera ämnen
med skadliga effekter samverkar i miljön. De aktuella problemområdena avseende kemikalier
har dock ofta en anknytning till grupper av kemikalier. Organiska ämnen som är långlivade i
miljön kan ofta finnas i en mängd likartade varianter, som skulle behöva utvärderas
gemensamt. Kända exempel är de halogenerade organiska ämnena (klorerade, bromerade eller
fluorerade), som är av grundläggande betydelse i den moderna kemin. De har ibland
problematiska egenskaper för hälsa och miljö och de utvecklas hela tiden i nya varianter. Ofta
finns goda kunskaper om de ämnen som har en bred användning, medan de nytillkommande
varianterna är dåligt utredda. Grupperingar som är viktiga att studera kan också vara ämnen
som har likartade skadliga effekter, t.ex. hormonstörande ämnen. Andra typer av ämnen som
är långlivade i miljön och som tillförs miljön via många olika vägar (t.ex. tungmetaller,
dioxiner) är andra exempel på grupperingar. Vi tar upp problematiken med en del av dessa
grupper i kapitel 9 där vi diskuterar nanomaterial, hormonstörande ämnen, perfluorerade
ämnen och kadmium.
När det gäller instrumenten för riskhantering i Reach (tillstånd och begränsningar) finns det
givetvis inte några hinder mot att reglera flera närbesläktade ämnen i en grupp, och detta har
gjorts i en del fall (t.ex. varianter av asbest, ftalater i barnartiklar, tennorganiska föreningar).
Danmark har nyligen föreslagit generella begränsningar för fyra ftalater (DEHP, BBP, DBP
and DIBP) i vissa varugrupper som används i inomhusmiljöer eller där det förekommer direkt
hudkontakt. Ftalater används i huvudsak som mjukgörare i plaster. Danmark föreslår att dessa
ämnen ska behandlas på ett enhetligt sätt som en grupp, eftersom de alla misstänks bidra till
en kombinerad exponering som kan leda till reproduktionsstörande effekter.
Riskhantering förutsätter dock alltid att man har kunskap om farliga egenskaper och att man
genomfört en riskbedömning. När det gäller den riskbedömning och ämnesutvärdering som
görs enligt Reach är det dock inte oproblematiskt att reglerna är så starkt inriktade på att
bedöma individuella ämnen. Det finns visserligen vissa antydningar i reglerna om
ämnesutvärdering att grupptillhörighet kan var en grund för prioritering (artikel 44.1 a och
artikel 47.1). Men det finns flera problem med att använda ämnesutvärderingen för att
bedöma risker med grupper av kemikalier. Utvärderingen är begränsad till registrerade
ämnen. Ämnen som förekommer i mindre mängder än 1 ton per år kan alltså inte omfattas,
och existerande ämnen som hanteras i mängder under 100 ton kan omfattas först efter 2018. I
fråga om ämnen som inte omfattas kan data och annat underlag som behövs för utvärdering
inte krävas in från industrin. Ämnen som ska utvärderas hanteras individuellt och de
myndigheter i medlemsstaterna som ska göra arbetet har ett stort inflytande över vilka ämnen
som ska prioriteras, vilket gör det svårare att tillämpa en enhetlig övergripande strategi. Det
finns inte heller ett system i Reach för att inventera vilka kemiska produkter med ett visst
ämne som finns på marknaden, liknande det svenska produktregistret. Detta har varit ett av
problemen med att bedöma eventuella risker med nanomaterial (jfr kap. 9). Slutligen torde en
utvärdering av breda grupper av ämnen kräva personella resurser som inte är förutsedda i
Reach.
Det finns också andra EU-regler som kräver riskbedömningar (läkemedel,
bekämpningsmedel, livsmedel och material i kontakt med livsmedel, kosmetika). Dessa kan
61