fulltext - DiVA Portal

utvecklingstänkande och ett individperspektiv var framträdande. I kategorin"utveckling" kan man se drag gemensamma med de idéer om förskolan som främstuttrycktes i tidigare riktlinjer och där idén om dialogpedagogik var framträdande. Ikategorin "anpassning" återfinns den syn på ordning och struktur, på tydligvuxenroll och skolförberedande träning, som var mycket påtaglig i både densamhällsdebatt och den fackliga debatt som efterträdde hyllningen avdialogpedagogiken.Skilda tankeinnehåll om förskolan avlöser inte varandra på så sätt att gamlaidéer helt försvinner i och med att nya presenteras. De existerar långa tider sida vidsida och de uppstår i samband med att vissa materiella förhållanden ochomständigheter utvecklas. Vilka idéer som lyfts fram och vilka som dominerarunder vissa perioder hör således samman med den totala samhällsutvecklingen.Vilket tänkande enskilda indiver utvecklar och vad deras tänkande påverkas avbestäms i sin tur både av vilka erfarenheter de har och av vilka materiellaomständigheter de befinner sig i. De olika föreställningskategorierna speglar ettantal olika idéer om förskolan som samtidigt förekom inom förskolevärlden och isamhället i stort och som samtliga försökspersoner hade större eller mindreerfarenhet av. De yrkesverksamma förskollärarna kan antas ha fått närmare kontaktmed de utvecklingspykologiska idéerna kring förskolan än vad lärarkandidaternafått. Nästan alla hade genomgått sin förskollärarutbildning under eller före den tiddå dialogpedagogiken dominerade förskoleidéerna. Förskollärarkandidaternagenomgick sin utbildning efter det att den nya arbetsplanen presenterats och kandärmed antas ha blivit inskolade i de idéer som presenteras i denDe olika föreställnings-och uppfattningskategorier som kartlagts iundersökningen är således uttryck för samtidigt i samhället existerande idéer omförskolan och dess verksamhet. De förskollärare och lärarkandidater som ingick iundersökningen är alla individer med unika erfarenheter; individer som alla på sitteget sätt införlivat delar av idéerna om förskolan och den pedagogiskaverksamheten i sina föreställningar och uppfattningar. (I resultatredovisningentalas om kategorier av föreställningar. Det är således inte varje unik individstankeinnehåll som redovisats utan jag har i föreställnings- ochuppfattningsanalyserna försökt sammanföra och lyfta fram det gemensamma ochdet som skiljer de olika tanke- eller synsätten åt. Jmf ovan kapitel 3)Den debatt och de tankegångar som låg bakom arbetsplanens tillkomst haröversiktligt beskrivits i kapitel 1. Utifrån den beskrivningen kan man se att densyn på förskolan som presenterades i arbetsplanen inte var helt ny för förskolansvidkommande. Man kan säga att arbetsplanen i mycket fångade upp ochformulerade idéer om arbetssätt och innehåll som på många håll redan hadeutvecklats i verksamheten men även idéer av mer ideologiskt betingat ursprung.En av mina utgångspukter var antagandet att en indidvids föreställningar ochuppfattningar har formats genom de erfarenheter hon fått men också kan förändrasgenom nya upplevelser.Kartläggningen av förskollärarkandidaternas föreställningar i början och i slutetav lärarutbildningen kan illustrera hur detta kan ta sig uttryck vad gäller tänkandetom förskolan. Före utbildningen uttryckte nästan alla lärarkandidaterföreställningar om förskolan som en "institution för anpassning". Eftergenomgången utbildning var tänkande enligt denna kategori visserligen fortfarandemest företrädd, men förhållandevis många av kandidaterna uttryckte i stället ett164