fulltext - DiVA Portal

Denna ledare följs sedan av andra som b ehandlar förskolans inre pedagogiskaarbete. 38 Krav på fastare styrning av innehåll och arbetssätt med hjälp av enläroplan eller en tydligare arbetsplan kommer fram i debattinlägg och artiklar avolika slag. Sådan krav från både politiskt och från eget fackligt håll kommenterasockså i ledare. 39Från 1975 såg förskollärarna sin arbetsmarknad snabbt växa. Lika snabbt växteockså kåren av utbildade förskollärare. 40 Just arbetsmarknadsfrågor behandlasgivetvis flitigt i de fackliga pressorganen. Ett ökande intresse av att avgränsa sigmot andra yrkesgrupper inom barnomsorgen avspeglas också i de fackligadiskussionerna. 41 Detta kan dels tolkas som en strävan till professionalisering avförskolläraryrket och ett behov av att betona förskollärarnas pedagogiska kompetensi förhållande till andra yrkesgrupper inom förskolan. Dels kan intresset föravgränsning ses som ett försök att hålla yrkesrollen tydlig i en tid då förskolangenomgick en rad förändringar och då nya förväntningar på förskolans möjligheterframträdde. I samband med att lagen om barnomsorg införlivades med socialtjänstlagen42 och förskolepersonalen därigenom kunde definieras som "socialarbetare",skärptes debatten och invändningarna mot vad man uppfattade somförskollärarens alltmer vidgade arbetsuppgifter och yrkesroll. 43I de två fackliga tidskrifterna som granskats slår det tydligt igenom, på sammasätt som i en politiska debatten, att det var två linjer som drevs när det gällerförskolans kvalitet. Åren närmast efter beslutet om en allmän förskola var detbegrepp som personaltäthet, utbyggnad och ytutrymmen som fick definierakvaliteten i förskolan. De ekonomiska besparingarna i samhället nådde såsmåningom också förskolan. Den stora utbyggnaden av daghemsplatserdämpades. Då förskollärarna befarade att arbetsmarknadens skulle bli sämre,riktades det fackliga intresset mot att i högre grad än tidigare uppmärksammaförskolans kvalitet i termer av innehåll och styrning och mot att framhållapersonalens speciella, pedagogiska kompetens.Upplevda hot och önskade riktlinjerI det ekonomiska klimat som rådde mot slutet av 1970-talet började allt flerkommuner överge de rekommendationer beträffande gruppstorlek ochpersonaltäthet som barnstugeutredningen hade gett och som kommunerna till enbörjan följde tämligen väl. För att hålla kostnaderna nere och antaletdaghemsplatser uppe började man i kommunerna öka storleken på barngrupperna.Många kommuner minskade samtidigt personaltätheten i barngrupperna. Sådana38Förskolan l/81s 4, 4/81 s 4, 3/82 s 4, 1/83 s 3.39Förskolan 3/81 s 5, 14, 8/81 s 32, 1/83 s 4 ; Fackläraren 22/80 s 4, 12/81 s 4.40Inom loppet av några få år växte antalet utbildningsplatser för förskollärarekraftigt. Läsåret 74/75 examinerades 2 653 nya förskollärare. 77/78 blev 3 613 förskollärarefärdiga med sin utbildning och läsåret 79/80 blev 4 004 färdigutbildade.(Statistisk årsbok 1978.tab. 391; 1980 tab. 391 resp.1985 tab.413)41Förskolan 3/75s 4, 7/77 s 4, 10/80 s 4; Fackläraren 12/82 s 4.Sveriges Förskollärares Riksförbund (1978), (1980).42SFS 1980 :620.43 Förskolan 7/79s 4, 2/82s 4; Fackläraren 17/79 s 4.14