fulltext - DiVA Portal

ofta inslag som "måltid som social träning", "övervakning av måltid""övervakning av lek", "aktiviteter med barn och vuxna tillsammans" m.m.förekom på avdelningen. De två forskarna har i sina observationsanalyser behandlathela personalgruppen på en avdelning som en enhet och har således ej gjortbedömningar av enskilda individers praktik.Lantz och Pringels observationsresultat skulle delvis kunna tolkas utifrånsamma terminologi som den jag använt Om mina kategorier appliceras på den härrefererade undersökningen kan man säga att förskolepersonalen i sin praktik i högregrad tycks verka för "anpassning" än för "kompensation" och "utveckling". Socialfostran upptar stor del av utrymmet i daghemmets verksamhet medanbegreppsbildning och intellektuell träning en upptar liten del. 26 Detta tyder på attmina observationsresultat kan ha en vidare giltighet än för de förskollärare somingick i min studie. Lantz och Pringle genomförde sin datainsamling vid ungefärsamma tidpunkt som jag, men i helt andra kommuner.Även Gunni Kärrby redovisar resultat som gör att min studie kan förmodas haen mer allmän giltighet än vad min förhållandevis lilla undersökningsgrupp gergrund till att fastslå. Kärrby har i sin omfattande undersökning av äldreförskolebarns aktiviteter även gått in på skillnader mellan deltidsgrupp ochdaghem. 27 Hon fann skillnader mellan de två förskoleformerna i flera avseenden.Bl a var vuxenstyrning och målinriktade aktiviteter vanligare i deltidsgrupp än idaghem. Arbetssättet i deltidsgrupp liknande mer skolans än vad arbetssättet idaghem gjorde, något som också jag funnit i mina observationer. Att Kärrby i sinaobservationer fokuserat vad barnen gör i förskolan medan jag observerat vad devuxna gör kan förklara att vi inte dragit riktigt samma slutsatser avobservationerna. Medan Kärrby ser tydliga skillnader mellan de tvåförskoleformerna vad gäller barnens aktivitet har jag poängterat att förskollärarnaspraktik innehållsmässigt i grunden inte skiljer sig särskilt mycket åt. I bådaformerna finns en förskollärarpraktik som kan ge social fostran och en praktik somkan ge kognitiv inlärning. Innehållet i den inlärning de två förskoleformerna kange är mer lika än de arbetsformer under vilket detta ges.I projektet "Lek och inlärning i förskolan" har Gunni Kärrby hittills rapporteratom hur "lek-" och "inlärnings-" begreppen använts i förskolan. 28 Här diskuterarhon bl a lekens ställning i förskolan under olika tider. Hon gör en genomgång avsynen på lek och inlärning i pedagogisk praxis samt går härvidlag långt tillbaka iförskolans historia. Kärrby visar hur synen på de två begreppen förändrats. Lekentenderar att allt mer användas som ett led i en pedagogisk process och ses intelängre som värdefull i sig. Leken får en anpassningsfunktion vars mål är attinlemma barnet i samhället. Hon påpekar också att inlärning och undervisning avförskolepersonal associeras med skolan och att man därför tidigare gärna harundvikit det begreppet i förskolan. Hon konstaterar att det pedagogiskaprogrammet betonar förskolans pedagogiska funktion mer än tidigare och attbegreppet lek fått en mer dominerande roll.26Märk att Lantz och Pingle inte har dragit den typen av slutsatser från sinaobservationer. De hade också andra frågeställningar och andra utgångspunkter än vadjag hade.27Kärrby (19 86).28Kärrby (19 89).177