fulltext - DiVA Portal

Då det i intervjuerna visade sig att förskollärarna i flera fall gav uttryck för olikaföreställningar i sina utsagor om förskolan, men jag ändå valt att bedöma enföreställning som den dominerande, ger ovanstående bild en något förenkladbeskrivning av resultatet. I en tabell där större hänsyn tas till att intervjupersonernager uttryck för olika föreställningar ges en mer nyanserad bild av resultatetfrån föreställningsanalysen (se bilaga 3. tabell 1).Den totala bilden av förskollärarnas föreställningar blir ändå densamma som itabell 3. Även då hänsyn tas till dessa inslag av andra föreställningar hos deintervjuade, är det anpassningstänkandet som är mest företrätt. Utvecklingstänkandet,enligt föreställningskategori 3, är minst representerat i gruppen.Intressant att notera är, att de inslag av olika föreställningskategorier somförekommer i vissa förskollärarintervjuer, inte befinner sig längst från varandra idimensionen "samhälle - individ" (se ovan s 67). När förskollärarna ger uttryck förfler än en föreställning om förskolan så är det antingen fråga om kategori 1 ochkategori 2, eller katergori 2 och 3.KOMMENTARER TILL FÖRSKOLLÄRARNAS FÖRE­STÄLLNINGAR OM FÖRSKOLANSammanfattning av resultatenKartläggningen av föreställningar om förskolan resulterade i att tre kvalitativtskilda föreställningskategorier kunde formuleras. Den visade samtidigt att deyrkesverksamma förskollärarna i undersökningen inte har en gemensam syn pådessa till synes mycket väsentliga frågor vad gäller förskolan och dess verksamhet.Både bland förskollärare som är verksamma i daghem och bland förskollärareverksamma i deltidsgrupp finns skilda föreställningar om förskolan. Resultatet frånmin undersökning tyder heller inte på att förskollärare i deltidsgrupp har ett annattänkande om förskolan än vad förskollärare på daghem har.Kommentarer och diskussionI vissa debatter om förskolan har man hävdat att det skulle föreligga grundläggandeskillnader mellan daghem och deltidsgrupp vad gäller innehåll och arbetssätt.Resultatet av undersökningen ger inte stöd åt sådana påståenden. Någon skillnad påidéplanet tycks inte föreligga hos dem som arbetar i de olika formerna förförskoleverksamhet när det gäller övergripande föreställningar om förskolan.Det har också hävdats, att det är nödvändigt med en gemensam pedagogiskgrundsyn i de pedagogiska yrkena. 9 Speciellt har man betonat vikten av att lärarnai förskolan och i grundskolans lågstadium, har samma syn på barn och på pedagogik.En sådan gemensam grundsyn skulle kunna åstadkommas om lärarutbildningarnasamordnades bättre och om blivande förskollärare och lågstadielärare t exunder de första studieåren hade gemensam utbildning, menar man. 10 Emellertidvisar mitt undersökningsresultat att det inte är troligt att olika lärargrupper i sinyrkesutövning skulle ha samma grundsyn på centrala aspekter rörande skolan och9Se t ex.Krook (1978 ); Wiechel (1981).Svenska Facklärarförbundet (197 9). Se även Ljungblad (1 982)70