fulltext - DiVA Portal

KAN MAN LITA PÅ DATA OCH RESULTAT?Beskriver kategorierna förskollärarnas tänkande ochhandling?Undersökningen har resulterat i att olika föreställnings- och uppfattningskategorierkunnat beskrivas. Dessa kategorier är sammanfattningar av innehållet i deintervjuade förskollärarnas och kandidaternas tänkande om förskolan och om denpedagogiska verksamheten med fokus på begreppen arbete, lek och inlärning.De tankekategorier som beskrivits är resultat av ingående intervjuanalyser. Ianalyserna har min strävan varit att finna sådan likheter och skillnader iintervjusvaren att de olika kvaliteter som kännetecknar tankeinnehållet tydligtframträtt. I och med att jag i kategoribeskrivningarna strävar efter att tydliggöra"strukturerande och integrerande principer av övergripande art" samt "kunskaperoch antaganden om verklighetens beskaffenhet" 13 kan dessa framstå som alltförrenodlade och abstrakta för att faktiskt beskriva tänkandet hos enskilda individerinom varje kategori.Jag har tidigare (kapitel 4) beskrivit vissa svårigheter som gällt förintervjuanalyserna. De intervjuades knappa verbala flöde - alternativt deras storatalförhet - var en av dessa. Likaså var det ibland svårt att skilja dominerandeföreställningar och uppfattningar från "inslag av annan kategori". Detta är problemsom man kan tycka borde ha förebyggts genom att i intervjun ställa ytterligarefrågor och mer ingående följa upp svaren.Under intervjun gällde det för mig som intervjuare att upprätthålla god kontaktmed den intervjuade. Frågorna upplevdes ibland av de intervjuade som svåra attsvara på. "Det har jag aldrig tänkt på" kunde vara reaktionen på en fråga, och detvar då viktigt att ändå få den intervjuade att formulera ett svar. Det var ocksåviktigt att till den intervjuade förmedla budskapet att det inte fanns något "rätt"eller "fel" svar på frågorna som ställdes. Det var den intervjuades "egen syn påsaken" jag ville ha fram. Vid intervjuernas genomförande fanns inte heller "facit";de olika föreställnings- och uppfattningskategorierna var ännu inte kartlagda ochbeskrivna. Att i detta läge genomföra en intervju med uppföljningsfrågor som varde lämpligaste och som var tillräckligt många blev hela tiden frågan om enbalansgång. Det var med hänsyn till den totala intervjusituationen inte alltidlämpligt att pressa de intervjuade med ett stort antal uppföljningsfrågor. Vilkatilläggsfrågor som hade varit de bästa stod ibland klart först efterintervjuanalyserna.Trots dessa problem gav intervjuerna sådant underlag att förskollärarnas ochlärarkandidaternas föreställningar och uppfattningar kunde kartläggas. Härvidlag vardet värdefullt att samma intervjuare genomförde alla intervjuer. Frågorna kundeställas likartat till samtliga intervjupersoner och bedömningen av vilka svar sombehövde följas upp samt hur detta gjordes blev också likartad. För kartläggningenav de olika kategorierna och för fördelningen av enskilda intervjusvar på olikakategorier har den jämförbarhet mellan intervjuerna, som mitt förfarande gav, varitav stort värde. De subjektiva "glasögon" jag haft vid datainsamlingen och deSe kapitel 2 s 37.172