fulltext - DiVA Portal

Föreställningar skiljer sig från värderingar och attityder genom att de ir av mergrundläggande och djupgående karaktär och alltså inte förändras lika lätt. De kanbeskrivas som mer abstrakta, generella och permanenta än värderingar ochattityder. Föreställningar kan sägas uttrycka skilda sätt att förstå och ta till sigomvärlden. Att olika individer har olika föreställningar om ett och sammafenomen har sin grund i att föreställningar formas och etableras utifrån deidémässiga och materiella villkor människor lever under. Föreställningar formasalltså utifrån de grundläggande erfarenheter individen tidigare fått och de kan ändrasgenom nya upplevelser. 4En individs föreställningar är stabila men kan alltså förändras om nyaerfarenheter i form av kunskaper och idéer av tillräcklig "styrka" tillförs henne. Detär genom att individen får nya erfarenheter av den materiella verkligheten somhennes tänkande om denna verklighet i första hand tar form. Den påverkan honutsätts för, t ex i en utbildning, tas emot och tolkas utifrån de föreställningar honredan har om fenomenet i fråga. 5En viktig distinktion mellan de två begreppen föreställning och uppfattning harupprätthållits av umeågruppen under arbetet med utveckling av föreställningsbegreppet.6 Vad som främst särskiljer dessa två är att begreppet uppfattning har enmer begränsad och deskriptiv karaktär och är mer direkt kopplat till empirin, tillindividens utsagor om fenomenet i fråga. "Föreställningar" är uttryck för ett merallmänt och förklaringsinriktat tanke- och tolkningsmönster. Innehållet i bådeföreställningar och uppfattningar är härvidlag av stor betydelse. 7,8Föreställningar är således ett något mer övergripande och mer förklaringsinriktatbegrepp än vad uppfattningar är. Föreställningar har en koppling till ideologisknivå och kan ses som en "förmedlande länk" mellan individ och ideologi.Uppfattningar, som är av deskriptiv karaktär, är knutna till mer begränsadefenomen där en koppling till en ideologisk nivå inte på samma vis låter sig göras.I en föreställning om ett visst fenom ligger också en handlingsberedskapbeträffande detta fenomen, något som även gäller uppfattningar.4För en utförligare redovisning och diskussion av detta, se Franke-Wikberg &Zetterström (1984).5Se ockå Zetterström (1988) och Frykholm & Nitzler (1990).6För en utförlig genomgång av detta, se Zetterström (198 8 ).7Jfr Franke-Wikberg (1 980 ); Åsemar (1985); Zetterström (19 88); Frykholm &.Nitzler(1990).8Det kan tyckas problematiskt med ett begrepp som "föreställning", vilket användsbåde i vardagligt språk och i fackmässigt språkbruk, som i t ex betydelsen"teaterföreställning, (åld.) representation"uppför ande, framförande", respektive"perception; tro, förmodan, förhoppning, förväntan, (ha) (en) känsla 1. (ett) intryck;se uppfattning ^; (ibi.) föraning - Palmér m.fl.(1987), s 179. Även begreppet"uppfattning" fö rekommer i vardagsspråket såväl som i pedagogiskt fackspråk, menuttrycken används inte som direkta synonymer. Forskarna i umeågruppen är h eller inteensamma om att nyttja de två begreppen i sina studier av "tänkandet". T ex använderWestin (1984) "föreställning", men i en snävare psykologisk bemärkelse än vadumeågruppen gör, i sin utveckling av teorin om förnuftsbaserat beteende. Marton(1977,1981) och forskarna kring honom använder i stället "uppfattning av" när dekartlägger och beskriver kognitiva kvaliteter av individers tänkande.38