fulltext - DiVA Portal

egränsad tid. Det kan här ändå vara å sin plats att kort också nämna något omläget i länder utanför Sverige vad gäller förskolan och förskoleforskning.Den svenska förskolan har sin närmaste motsvarighet i de övriga nordiskaländernas förskolor. Det föreligger dock många olikheter vad gäller organisation,utbyggnad, styrning, mål och arbetsätt. Ser man till förskolans utveckling i ettlångt historiskt perspektiv framträder drag gemensamma även med andra europeiskaländers förskolor och även med utvecklingen i USA. 33Förskollärarkårens strävan mot att yrket skall erkännas som en specifikprofession är inte alls unik för Sverige. De olika krav som ställts och ställs påförskolan vad gäller fostran av barn, undervisning, skolförberedelse, kompensationoch tillsyn hos oss har på samma gång ställt stora krav på förskollärarna.Marianne Bloch har i en historisk analys av förskolans utveckling i USA ocksåbelyst förskollärarnas arbete och kamp för förskolans och sin egen status, vilketger en god översikt och förståelse av läget också i dag. 34 Även i de övriga nordiskaländerna kan man se hur professionaliseringsbegreppet tas upp i skildasammanhang vad gäller förskolläraryrket. 35 Utvecklingen inom förskolan harockså i andra länder följt samma mönster som i Sverige med olika fokusering påorganisation, på effektivitet och/eller på innehåll. Intresset för vad förskolan kostari reda pengar och för hur effektivt resurserna utnyttjas har fått andra än tradionellabarn- och förskoleforskare att studera förskolan. 36FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING OCHTILLÄMPNINGObservationerna av förskollärare i barngrupp gav mycket information vid sidan avden som direkt anknöt till mina frågeställningar och därutöver indikerade problemsom det vore av intresse att studera närmare. Som exempel kan nämnas att denförmedling av faktakunskaper som förekom i barngrupperna i flera fall hadeuppenbara brister. Förskollärarnas egna kunskaper i de ämnen som togs upp tillbehandling var många gånger otillräckliga. Barnen fick t ex vid några tillfällen heltfelaktig information om vissa naturföreteelser. Material som förskollärarnaanvände sig av i barngruppen - arbetsböcker, bilder, planscher - hade iblandtveksamt värde då de visade objekt som varken barnen eller förskolläraren någonsinhade sett. Osäkerheten var stor hos både lärare och barn om vad vissa bilderföreställde. Materialet var i dessa fall uppenbart utarbetat för syd- ochmellansvenska förhållanden där flora och fauna är annorlunda än den nordsvenska.Bilderna skulle anknyta till det läraren talade om med blev i stället ett förvirrandeinslag. Att närmare granska vilka intellektuella begrepp och samband sombehandlas och hur och varför förskollärarna tar upp just dessa skulle kunna bådebredda och fördjupa den studie av inlärningsbegreppet jag genomfört.33För en översiktlig orientering om förhållandet i andra länder hänvisas tillexempelvis Lindblad & Wallin (1982); Kärrby (1983) och Chaib (1988).34Bloch (1987).3^ Engberg (1988); Hakkarainen (1988); Lillemyr & Malmö (1989).36Se t ex Statskontoret (1987); Barnett & Escobar (1987).179