17.09.2013 Views

Skådespelarens praktiska kunskap

Skådespelarens praktiska kunskap

Skådespelarens praktiska kunskap

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

121<br />

<strong>Skådespelarens</strong> <strong>praktiska</strong> <strong>kunskap</strong> – Maria Johansson<br />

Mike Leigh är filmregissör. Han arbetar mycket improvisatoriskt med skådespelarna och<br />

beskriver deras inbördes relation så här i en intervju.<br />

Hur gör du för att skådespelarna ska lita på dig och våga följa med på den här resan?<br />

– Tillit är något som man måste förtjäna, och det gör man genom att vara öppen, ärlig och direkt, och<br />

fri från skitsnack. Man måste veta vad man pratar om, eller erkänna när man inte vet. Sådan försöker<br />

jag vara. Men jag sitter inte och tänker ”hur ska jag få de här människorna att lita på mig”, då blir man<br />

ju Hitler i bunkern.<br />

Du måste ju också lita på dem.<br />

– Absolut, vi ger oss ut på den här färden tillsammans, och det är mycket farligt. Det är inte enkelt, det<br />

är inget nio till fem-jobb. Det är en allvarlig, farlig, konfrontativ, grundlig upplevelse – men just därför<br />

en mycket rik sådan för alla inblandade. 115<br />

Här uttalar han sig om en filminspelning, men när han arbetar som teaterregissör arbetar han<br />

på ett liknande sätt, vilket skådespelaren Antony Sher berättar om i sina memoarer. 116 Leigh<br />

uttrycker den ömsesidiga tillit som utmärker den kommunikativa trianguleringen<br />

Martin berättade i exemplet med den sammanbrutna kommunikationen att han haft otaliga<br />

samtal med regissören. Han hade i dem gjort klart för Martin att det var viktigt för honom,<br />

regissören, att Martin gjorde exakt som regissören bestämt. Martin säger att de hittade vägar<br />

till slut, men att lusten då redan försvunnit för Martin.<br />

Skjervheim skriver: ”Att ta den andre på allvar är detsamma som att vara villig att ta upp hans<br />

meningar till eftertanke, eventuellt till diskussion.” 117<br />

Berta berättar om en regissör som var utbildad terapeut och som ville massera henne mellan<br />

brösten för att hon skulle komma i rätt stämning. Hon blev arg och gjorde klart för honom att<br />

det var hennes jobb att komma i den stämning han ville att hon skulle förmedla. Det är här<br />

konsten kommer in, menar hon och säger att ”man behöver inte gå tillbaka till barnkammaren<br />

varje gång”. Regissören såg sig som en förlösare och Berta protesterade mot honom genom<br />

ilska. Hon menade att han inte alls behöver veta vad hon tänker i en scen för att nå det han<br />

vill, det är hennes arbete som han måste förlita sig på. Hon tycker att han var en regissör som<br />

arbetade, eller försökte, arbeta genom manipulation. ”Det handlar om integritet, vi hade inte<br />

115 Leigh, Mike, SvD kultur, 7 januari 2011<br />

116 Sher, Antony, Beside Myself – An Actor’s Life, (London 2009), s. 147-161<br />

117 Skjervheim, s. 13

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!