Skådespelarens praktiska kunskap

More documents

Recommendations

Info

151 Skådespelarens praktiska kunskap – Maria Johansson talade om sin syn på yrket under rubriken Att vara skådespelare. 168 I Karin Helanders Teaterns korsväg behandlas Bengt Ekerot och 50-talets teater. Han var en av de första skådespelarna i Sverige som influerades av Stanislavskijs tidigare teorier. 169 Stanislavskijs inflytande och påverkan på svenska skådespelare är något jag kommer att fördjupa mig i, framför allt vad de själva säger om den. Helander har även i ”Ämne: Scenisk gestaltning – skådespelarna Stina Ekblad och Krister Henriksson som professorer” 170 dokumenterat deras arbete som tidsbegränsade gästprofessorer på Teaterhögskolan i Stockholm i början av 2000-talet. Genom samtal med dem båda, studenter och personal fångar hon upp vad deras kompetens och långa konstnärsskap inneburit för undervisningen. Ekblad och Henriksson vittnar om hur de genom uppdraget att formulera sig inför studenterna fått syn på delar och moment i sin skådespelarkunskap de förut inte varit medvetna om. Tyst kunskap och skådespelare Tidskriften Entrés temanummer om tyst kunskap innehåller flera skådespelares syn på yrket, bl. a Lennart Hjulström, Anita Björk, Keve Hjelm, sångerskan Elisabeth Söderström, forskaren Bo Göranzon och teaterteoretikern Leif Janzon. Frågeställningarna handlar om scenkonstens kunskaper och hur de förmedlas, om publiken kan bidra med kunskaper och om den tysta kunskapen har någon relevans på scenen. Bo Göranzon hänvisar till Diderots diskussion om vikten av reflektion som en förutsättning för kunskapsutveckling. 171 Anita Björk menar att sättet att närma sig en roll hela tiden är föränderligt. Hennes definition av den tysta kunskapen är ”lyhördhet, intuition, fantasi, receptivitet”, och att detta kännetecknar den kunskap som lärs ut kolleger emellan i ensembler. Hon är en av fler som talar om kunskap som ”sitter i väggarna” på Dramaten, och menar att rolltolkningar jämförs och diskuteras över lång tid, och att detta påverkar den skådespelare som studerar in en roll som gjorts förut. Hon uppehåller sig också vid publikens påverkan genom en tyst, pågående dialog under föreställningen. 172 Lennart Hjulström talar om publiken som tankeläsare. Skådespelarens självförtroende att lita på sina tankar är avgörande för kommunikationen med publiken. I avsaknad av självförtroende arbetar skådespelaren med tecken för tankar som kompensation, 168 Ekmanner, Agneta, Att vara skådespelare, Den inre teatern: Filosofiska dialoger 1986-1996, red. Magnus Florin & Bo Göranzon, (Stockholm, 1996), s. 153-158. 169 Helander, Karin, Teaterns korsväg – Bengt Ekerot och 1950-talet, (Stockholm, 2003), s.146 170 Helander Karin, Ämne: Scenisk gestalning – skådespelarna Stina Ekblad och Krister Henriksson som professorer (Stockholm, 2009) 171 Göranzon, Bo, ”Kunskapsbildning och skådespelarkonst”, Entré 1992:4, s. 4f 172 Björk, Anita, ”Det pågår hela tiden en tyst dialog”, Entré, 1992:4, s. 7
152 Skådespelarens praktiska kunskap – Maria Johansson och dialogen bryts. 173 Elisabeth Söderström vill känneteckna yrkeskunskapen som en växelverkan mellan teknik och erfarenhet. Den egna erfarenheten ger den intuitiva kunskapen att relatera rollen till verket, och hjälper till att ekonomisera uttrycken. 174 Keve Hjelm efterlyser den självständiga skådespelaren och menar att regissörens vision idag är den dominerande i teaterskapandet. I och med det hindras den explicita och implicita kunskapen att integreras hos skådespelaren. 175 Agneta Ekmanners bidrag handlar om att arbeta utifrån och in, och om hur kunskap förmedlas genom handling. Genom teoretiska studier av Stanislavskij hade hon lärt sig metoden att arbeta med ett yttre handlande för att komma åt den inre känslan. Som ung studerade hon kolleger i arbetet och såg då hur ett sådant arbetssätt fungerade, och kunde därmed praktiskt börja utöva det. 176 Erland Josephson tillhör dem som talar om traditioner som ”sitter i väggarna” som det som traderas i form av anekdoter, vilken påverkar flera generationer framöver. Vad gäller uppfattningen att skådespelaren fungerar som tolk för författare och regissör, vill Josephson vända på resonemanget och uppgradera skådespelarens position som ställföreträdande människa. Han vill att skådespelaren ska framträda mer som konstnär i processen och inte underkasta sig andras visioner i skapandet så som nu sker. 177 Leif Janzon avslutar temat med att tala om den nödvändiga växlingen mellan övning och praktik. Glappet däremellan, den kunskap som inte formuleras men som alla är medvetna om, är en väldigt ensam kunskap samtidigt som den är den mest kollektiva och publikt offentliga som finns. 178 Ernst Hugo Järegård tar i radioprogrammet Han lägger sällan mask upp flera centrala företeelser inom yrket. Hans syn på publiken är att de är instrumentet han spelar på. Han säger sig inte vara nöjd med någon rolltolkning men säger sig ha upplevt ett par tillfällen då det stämt mellan publik, medspelare och honom. Hans ovilja att lägga mask stammar från naturalismen; ”Picasso lärde sig naturavbildning i 12-årsåldern, sen gick han vidare”, säger Järegård. Han uppehåller sig också kring möjliga orsaker till yrkesval, såsom auktoritär uppfostran och rädsla, och en livslång kamp för att få respekt. När detta uppnåtts saknar han motståndet hos unga, respektfulla regissörer och kolleger. Han talar om sina generationskamrater, om att Bengt Ekerot lärde sig yrkets inlevelse och Sven Lindberg 173 Hjulström, Lennart, ”Ägget och fågeln som flyger”, Entré, 1992:4, s. 9 174 Söderström, Elisabeth, ”Det som man kan”, Entré, 1992:4, s. 14f 175 Hjelm, Keve, ”Konst är kunskap – men inte på teatern”, Entré, 1992:4, s. 19-20. Se vidare: Hjelm Keve, red. Meidal, Hannes, Dionysos och Apollon – tankar om teater, (Stockhom, 2004) för Hjelms tankar och teorier genom ett långt yrkesliv. 176 Ekmanner, Agneta, ”Aldrig flott”, Entré, 1992:4, s. 34-36 177 Josephson, Erland, ”Vi måste hålla ögonen på vår frihet”, Entré, 1992:4, s. 38f 178 Janzon, Leif, ”Scenen som inte är en”, Entré, 1992:4, s. 40
Page 1 and 2:
SENTER FOR PRAKTISK KUNNSKAP Skåde
Page 3 and 4:
2 Skådespelarens praktiska kunskap
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
10 Skådespelarens praktiska kunska
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
John: Men det beror ju också på v
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
ANEKDOTER En invigningsrit 84 Skåd
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102: 100 Skådespelarens praktiska kunsk
Page 125 and 126: Lisen: Ja, som det blir något kons
Page 151: 150 Skådespelarens praktiska kunsk
Page 155 and 156: Summary 154 Skådespelarens praktis
Page 163 and 164: Luterkort, Ingrid, Skådespelarens
Page 165: 164 Skådespelarens praktiska kunsk
show all

Skådespelarens praktiska kunskap

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?