Skådespelarens praktiska kunskap

More documents

Recommendations

Info

93 Skådespelarens praktiska kunskap – Maria Johansson ambition att göra, kopplat till rädslan att själv behöva hamna i dåliga situationer och känna sig utsatt för bedömning. Utsattheten ger inte bara konsekvenser som luftas inom kåren. Offentligheten i yrket skapar också utsatthet, och konsekvenserna av vad man förmedlar genom yrket är oberäkneliga. John: Jag var med i en TV-serie och satt och drack whiskey, och jag fick så mycket telefonsamtal och brev om att du måste skärpa dig, för jag har varit med om det här och jag vet vad det gäller, du får inte fortsätta dricka på det där sättet. De tog det på fullt allvar. Vad ska man göra. G spelade en elak morsa i TV, och det var en kille som lappade till henne ordentligt i tunnelbanan. Jävla kärring, sa han. Jodå, de lever sig med i alla fall. Ett lakoniskt konstaterande att ens rolltolkningar påverkar publiken. Den här typen av händelser är svåra att förhålla sig till, och svåra att tala om kolleger emellan. Händelserna utspelas i den privata sfären och skådespelaren möter dem ensam. Att leva med vetskapen om att man kan bli kommenterad, missförstådd, sammanblandad med rollkaraktärer gör skådespelare sårbara. Det går inte att veta när, var, hur eller vem som tar kontakt. Skådespelaren vet att allt detta pågår och det krävs mod för att kunna förhålla sig till det. I det fördömande och drastiska kommenterandet mellan skådespelare binds rädslan ihop kollektivt. I arbetssammanhanget berättas anekdoter om rädsla. Man mänskliggör, plats- och personbinder den på det sättet. Alla känner igen t ex rampfeber och det är bekräftande att få den dramatiserad genom berättelser. Man lägger rädslan och ångesten utanför sig själv. John: Den jag är mest imponerad av där, det är Margareta Krook. När hon var ganska ung, så jobbade vi ihop och hon hade en rampfeber som inte var av denna världen. Hon sa, jag tar livet av mig, jag springer ut på gatan, man fick hålla i henne och skjutsa in henne på scenen, och när hon kom in så fanns det ingen som såg så lugn ut som hon. Hon var som ett vilddjur före, och sen in på scen och suverän bara. Neimi: Hon skulle väl igenom det där bara. Memoarer När anekdoter skrivs ner fungerar de inte alls. Det är sällan de är särskilt roliga på egen hand. (Se mitt ”Sekundära grannar”-exempel!) De bygger på ett sammanhang, på att kunna pricka in rätt anekdot för just de här personerna i just den här stunden.
94 Skådespelarens praktiska kunskap – Maria Johansson Skådespelaren Stig Järrel har samlat anekdoter i bokform 97 och där förlorar de sin kraft. Där finns anekdoter och historier som är väl kända som t ex den om teaterchefen Torsten Hammarén som vid en inspektion av statister inför kostymrepetition har åsikter om en näsa ”Den där näsan är överdriven! Ta bort den!” ”Ursäkta, teaterchefen, men den är min egen!” Torsten tittar förvånat på honom och svarar sedan generöst: ”Behåll den!”, återberättad av skådespelerskan Hjördis Pettersson. 98 I skådespelarmemoarer florerar anekdoterna. I genren ligger inbyggt att skapa den bild av sig man vill ska framträda och bestå. I Thomas Postlewaits artikel ”Autobiography and Theatre History” skriver han att memoarer ofta är upprepade och självförhärligande. Han kallar självbiografin för ”a masquerade from stage to page”. 99 Postlewait skriver att mellan antiken och renässansen finns inte mycket skrivet om eller av den enskilde skådespelaren. Troligtvis var skådespelarnas låga status en bidragande orsak både till att de inte skrev själva eller att deras arbete inte ansågs värt att nedteckna eller spara. Så småningom växte skådespelarnas anseende och de fick plats i en framväxande professionell kultur. Det medförde en ökad historisk medvetenhet om att sätta sig själv in i ett sammanhang. Skådespelaren blev en offentlig person i offentligheten. Ett fåtal av skådespelarna i gruppen läser biografier och memoarer. De läser om de är särskilt intresserade av någon skådespelare, ofta någon utländsk. För memoarer om svenska skådespelare är intresset inte stort. Lisen Nej, jag har inte läst. Jag läser mycket, men inte de där biografierna. Jag har läst några. Jag tycker det är dödstråkigt. Jag tycker det känns platt och tråkigt, jag tycker det är avskyvärt. Och jag gjorde det för att det var någon som ville att jag skulle skriva, och jag tänkte aldrig i livet. I så fall skulle jag skriva själv, men de här var inte egen komposition utan det var andra som hade skrivit. Jag har dem alla och jag tänker, nej, jag vill inte veta. Det är ju mina kompisar. De är för nära. Det också. 97 Järrel, Stig, Från mun till mun – Stig Järrel presenterar teaterhistorier, (Stockholm, 1970) 98 Ibid. s.69 99 Postlewait, Thomas,”Autobiography and Theatre History”, Interpreting the Theatrical Past, red. Thomas Postlewait & Bruce A. McConachie, , (University of Iowa, 1989), s.252
Page 1 and 2:
SENTER FOR PRAKTISK KUNNSKAP Skåde
Page 3 and 4:
2 Skådespelarens praktiska kunskap
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
10 Skådespelarens praktiska kunska
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44: 42 Skådespelarens praktiska kunska
Page 45 and 46: John: Men det beror ju också på v
Page 85 and 86: ANEKDOTER En invigningsrit 84 Skåd
Page 93: 92 Skådespelarens praktiska kunska
Page 101 and 102: 100 Skådespelarens praktiska kunsk
Page 125 and 126: Lisen: Ja, som det blir något kons
Page 145 and 146:
144 Skådespelarens praktiska kunsk
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Summary 154 Skådespelarens praktis
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Luterkort, Ingrid, Skådespelarens
Page 165:
show all

Skådespelarens praktiska kunskap

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?