Skådespelarens praktiska kunskap

More documents

Recommendations

Info

17 Skådespelarens praktiska kunskap – Maria Johansson Redovisning av etyd Efter varje enskild etydredovisning gjordes en genomgång tillsammans med alla som tittat på. De 5 V: na gicks igenom, och man började från början och gick igenom steg för steg vad som hade hänt i etyden. Vem var det? Hur såg de det? Var var hon? Hur såg de det? Varför var hon där? Vad ville hon? Var låg vändpunkten? Fanns det någon förhållningsvändpunkt? Mer om de begreppen senare. Vad hände efter vändpunkten? Hur förändrades figuren? Genomgången av etyden på det här sättet syftade till att analysera det man sett, den fysiska handlingen. Inga ord om vad man trodde figuren känt eller tyckt uttrycktes, bara det man sett. Efter klassens händelseanalys fick den student som spelat upp etyden berätta hur hon tänkt. Det gavs bedömningar av vad hon lyckats med och vad som varit otydligt i framförandet. Inget sades om det varit bra eller dåligt, om det varit realistiskt, tråkigt, roligt eller gripande. Det var en utvärdering utan att blanda in känslor eller psykologi. Det var bara utifrån ”vad såg vi?”, och frågan till studenten som redovisat etyden var ”fick du fram det du ville med dina val av handlande?”. Det här var vad jag höll på med mina första tio veckor som skådespelarstudent. Vi lärde oss Penkas metod när det gällde V:n och vändpunkter, att iaktta, avläsa och tolka fysiskt handlande. Jag lärde mig hur, vad och på vilket sätt mina klasskamrater såg och lärde mig att se nya saker i fysiskt handlande genom dem. Det var omvälvande för alla mina fördomar om vad en skådespelare gjorde och var. Var det så här torrt och teoretiskt? Var det så noga, så mycket regler? Jag trodde jag fritt skulle få hitta på, visa känslor och leva ut och så var det här rena matematiken. Vändpunkt – förhållningsvändpunkt En vändpunkt (VP) beskrivs inom Penkametoden som det ställe där något i handlingen uppstår som förändrar hela situationen. En förhållningsvändpunkt är enligt Penkametoden ett ställe där figurens förhållande ändras till det som sker. Det är ingen riktig vändpunkt för den förändrar inte hela situationen, utan den förändrar endast figurens sätt att förhålla sig i situationen. Vi hade så svårt att förstå förhållningsvändpunkter till en början. Vi provade friskt överallt, i matsalskön, på tunnelbanan, hela tiden då vi umgicks, vi klasskamrater. Vi gjorde förhållningsvändpunkter inför varandra i alla sammanhang.
18 Skådespelarens praktiska kunskap – Maria Johansson Ett exempel: ”Vill du ha en kola? Nej, jag gillar inte kolor. Det är det värsta godis jag vet. Men ta en, prova! Okej då. (Äter) Åh, den var ju jättegod! Godaste jag ätit! Får jag en till?”. Så höll vi på, skrattade och sa i korus ”fvp”, som vi förkortade förhållningsvändpunkt till. Allt detta gjorde vi för att prova vad det egentligen var och betydde. Vi behövde förstå det genom otaliga exempel. Vi behövde göra det, om och om igen, känna vad det gjorde med oss. Vi gjorde samma sak med vändpunkter, som vi kallade vp:ar, men de var lättare att förstå. När vi väl förstått dem skulle vi omvandla dem i vårt sceniskt skapande under etydarbetena. Vi blev friare och friare i att prova ut var i etyden de låg. Vi vågade chansa mer och var inte längre lika rädda för att göra fel. Vår pedagog var inte så förtjust i vårt bollande med de här termerna i alla sammanhang. Det ansågs oseriöst, men för oss var det en läroprocess och vi var tvungna att hitta ett förhållningssätt till begreppen för att göra dem till våra, och vi gjorde det under skoj och flams. Allt var så seriöst och metoden delgavs oss med så stort allvar. Det var ”Penka säger…” och Penka menar…” under alla lektioner. Vi försökte ta ner det på jorden. 16 Sceniska tankar Det vi studenter gjorde när vi höll på med detta utanför lektionssalen var att reda ut våra tankar. Våra sceniska tankar. Hur tänkte de figurer vi fick skapa till etyderna? Eftersom vi bara utvärderade vad som gjordes rent fysiskt och huruvida det blev tydligt, saknade vi diskussionen om hur vi skulle tänka sceniskt som skådespelare under själva etyden. Så när vi provade begreppen för oss själva uttalade vi alla tankar. Vi övade oss i hur vi skulle tänka. Vi behövde göra klart för oss själva hur det var att tänka, hur en tankeprocess gick till. Ju mer vi lärde känna varandra, desto lättare kunde vi sen se hur en klasskamrat tänkte under en etyd. Vi kunde ligga steget före i handlingen och förstå hur figuren vi iakttog skulle handla utifrån vilken av oss som uppträdde. Vi började se vad som var unikt i var och en av oss, varandras egenheter, det som man kan kalla vår konstnärlighet. Vissa kunde med tiden utveckla sin speciella konstnärlighet, medan andra fastnade i val av uttryck och handlingar. Det var ett steg i att utvecklas som konstnär, som yrkesmänniska. 16 Under ett Luciaspex gjorde eleverna en parafras på Disneys Tomtarnas Julverkstad (vilken sänts på julafton kl. 15.00 i svensk TV sedan 1960) där tomtefar provar en dockas talfunktion genom att säga ”Säg Penka”, ”Tänka”, svarar dockan och Tomtefar tillrättarvisar henne ”No, no, no, Penka!”. Hoogland återger händelsen lite missvisande i ”Möte eller konflikt”(2008), s.22, som ett exempel på kritik av Penkametoden inom skolan. Hans version är ”Tänka”, ”Nej inte tänka, Penka!” och han skriver ingenting om parafrasen.
Page 1 and 2: SENTER FOR PRAKTISK KUNNSKAP Skåde
Page 3 and 4: 2 Skådespelarens praktiska kunskap
Page 11 and 12: 10 Skådespelarens praktiska kunska
Page 17: 16 Skådespelarens praktiska kunska
Page 45 and 46: John: Men det beror ju också på v
Page 69 and 70:
68 Skådespelarens praktiska kunska
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
ANEKDOTER En invigningsrit 84 Skåd
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
100 Skådespelarens praktiska kunsk
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Lisen: Ja, som det blir något kons
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Summary 154 Skådespelarens praktis
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Luterkort, Ingrid, Skådespelarens
Page 165:
show all

Skådespelarens praktiska kunskap

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?