Skådespelarens praktiska kunskap

Lisen: Ja, som det blir något konstigt. Och det inte bär fram till någonting.
124
Skådespelarens praktiska kunskap – Maria Johansson
Skådespelare är metod- och teoriskeptiska. Men i mötet med regissören är de oftast öppna och
intresserade av just detta. Allt prat skådespelare emellan om regissörer pågår för att utröna
deras idéer och arbetssätt, alltså teorier och metoder.
Det ingår i detta med att förhålla sig öppen. Fungerar en föreslagen metod så använder man
den, men man vill inte bekänna sig till någon särskild. Fungerar jag som skådespelare med en
viss regissörs metod kan jag i nästa arbete möta ett diametralt motsatt arbetssätt och jag måste
återigen ha den lesbiska linjalen i åtanke och anpassa mig. Eller gå emot, hitta ett eget
arbetssätt i det jag ogillar. Allt detta måste regissören vara medveten om och insatt i och
kunna balansera, hitta den rätta avvägningen för vars och ens sätt att närma sig en metod eller
teori.
Det förstod jag inte när jag började regissera, lika lite som jag förstod det när jag blev
skådespelare. Att just detta är både en viktig kunskap och ett sätt att förhålla sig till teater- och
omvärlden. Den ständiga beredskapen för situationens krav och lyhördheten inför den. Allas
viljor, alls förutsättningar, fördomar och förväntningar.
Det gladaste skådespelare blir är när de blir överraskade av en regissör. När deras fördomar
om personens arbetssätt ändras, sätts på spel och inför prövning. Det vill alla skådespelare
vara med om. Få nytt bränsle, ett nytt engagemang, bli glada och ha roligt. Få sin lust väckt.
Jag upptäckte, som regissör, att däri låg en stor del av jobbet, att driva, att entusiasmera, att
hålla allas lust uppe. Som enskild skådespelare kunde jag gå omkring och sura och muttra,
men det gick inte som regissör. Som skådespelare kunde jag ibland få förlora mig i detaljer
om så krävdes, som regissör gäller hela tiden blicken på helheten och i och med det, varje del.
Skepsisen jag som skådespelare är fri att ge uttryck åt måste regissören behålla för sig själv.
De delarna av arbetet var de centrala, inte att hitta på smarta koncept eller ge finurliga
scenerier.