Skådespelarens praktiska kunskap

57
Skådespelarens praktiska kunskap – Maria Johansson
som någon som ”tror att den är något”. Det har också varit inslag av att det inte varit socialt
accepterat i deras miljö att väja ett skapande yrke som anses osäkert.
Peter menar att han tog ett modigt beslut när han valde att bli skådespelare. Han ser det som
att han ställde sig utanför samhället, sett från det sociala sammanhang han kom ifrån. Han
upplevde att hans far vände honom ryggen då han kom in på scenskolan, men hann också
uppleva pappans stolthet över att Peter kunnat skapa något av egen kraft och skapat
förutsättningarna för sitt arbete utan faderns hjälp. Att överhuvudtaget ge sig in i
skådespelaryrket ser Peter som det första modiga beslutet, sedan krävs ett mod varje gång han
försöker överträda sina gränser då förutsättningarna i och för arbetet förändras. ”Det är
modigt att våga gå sin egen väg”, säger Peter.
De yttre förutsättningarna för att kunna verka i sitt yrke är påtagliga för skådespelarna. Bland
skådespelarna i gruppen är två fast anställda och fyra frilansare. 61 Den största delen av
yrkesutövande skådespelare står utan en fast anställning med allt vad det innebär av otrygghet
både i nutid och i framtid. Att frilansa kan vara ett beslut eller ett yttre tvång på grund av
arbetsmarknaden. Likaså att vara fast anställd. Ambivalensen mellan trygghet och frihet är
tydlig. Det finns många delar av en själv som måste hanteras i mod, den privata där man ska
försörja någon är en del, vilken kan göra att man vill stanna i den anställning man har.
John berättar att han varit fast anställd i hela sitt yrkesverksamma liv men haft en längtan till
att frilansa emellanåt. Han har då haft möjligheten att kunna ta tjänstledigt från sin fasta
anställning och arbeta på annat håll. Han tycker att han varit feg under sin karriär, ofta tänkt
på att säga upp sig, men det har aldrig blivit av, som han uttrycker det. ”Jag vill ju inte vara
arbetslös”, säger han.
Lisen har också varit fast anställd på samma teater under sin karriär. Att hon stannat säger hon
beror på att hon varit ensamförsörjande till tre barn. Ibland har hon undrat om hon skyllt på
detta faktum för att stanna kvar som fast anställd, men kommit fram till att det inte varit så
eftersom hon trivts på sin arbetsplats. För henne har utmaningen varit att klara av både familj
och arbete. ”… modet ligger i att man ska ha allt. Barn och yrke. Det ska gå.”, säger hon.
61 De två huvudgrupperna av anställningsformer är tillsvidareanställd och visstidsanställd. Tillsvidareanställd
är vad som kallas fast anställd. Den som är visstidsanställd är anställd för en kortare tid (t.ex. pjäskontrakt,
ettårskontrakt, vikariat, provtjänstgöring eller praktikarbete). Regler om anställningsformer finns i
kollektivavtal och i lag. Vid visstidsanställd finns normalt ingen uppsägningstid. En tillsvidareanställd har
däremot uppsägningstid. Det finns regler som begränsar hur långe man får vara visstidsanställd. År 2006
bestod Teaterförbundets medlemmar av 10 % egenföretagare, 20 % fast anställda och 70 % frilansare.
Medlemmar i förbundet är administratörer, artister, biografanställda, dansare, filmare, filmregissörer, ljud,
ljus, peruk, mask, mediaöversättare, musikalartister, pedagoger inom drama/teater,
scenografer/kostymtecknare, skådespelare, sångare, teaterregissörer, tekniker. (Ur Teaterförbundets
”Rättvisa och utveckling för frilansare”, (Stockholm, 2006)