Skådespelarens praktiska kunskap

64
Skådespelarens praktiska kunskap – Maria Johansson
Berta: När jag var yngre så kände jag mig närmre mig själv när jag var på scen än när jag var vanlig.
Jag var mig själv. För där kunde man på något sätt öppna ut och då kunde det på något sätt se ut som
en roll, det var ju en rolltolkning och det var ju en del av rollen, man har ju inget annat än sig själv att
tillgå på något sätt. Det finns ju inget annat.
När jag var yngre då kände jag att på scenen kunde jag släppa fram hela mig själv. Jag har en
bakgrund som säger att skådespelare, det var inget. Jag var över trettio innan någon i min familj, eller
min släkt överhuvudtaget tog det på allvar, och innan jag själv började våga kalla mig själv för
skådespelare, så det var verkligen. De sa ”och du som har så bra betyg, kan du inte studera eller
någonting”. Så att det har väl med det att göra, att man reducerade sig själv länge, i privatlivet på
något sätt. Nu kan man, för de där delarna är lite mer ihopsynkade, kanske.
”Men det är ju något med nakenhet”
Skådespelare är exponerade för publikens blickar. Inte bara själsligt, utan ibland krävs det att
man ska vara fysiskt avklädd. Att vara naken på scen är känsligt. De yngre deltagarna i
gruppen har en öppnare attityd till nakenhet än de äldre. Alla håller med om att det är en
balansgång hur nakenheten framställs, vad syftet är. De flesta har varit nakna på film eller
teaterscener, men upplever inte att det är modigt. Som Peter berättade om kravet på att ”gå
sönder” i en föreställning valde han att visa sig naken trots sina komplex. Det valet var för
honom en stor utmaning och det hjälpte honom i gestaltningen av rollfigurens utsatthet. Det
var hans eget val och inget han blev ålagd av regissören. Så i det fallet utmanade han sina
egna gränser.
Martin har varit naken i två teaterproduktioner. Ofta fick han frågan hur han vågade visa sig
naken inför åttahundra personer per kväll. Han tänkte aldrig så, säger han, eftersom han inte
hade någon relation till människorna i publiken. Hade det varit människor han kände hade han
tänkt på ett annat sätt. Publiken kommer han aldrig att se igen, resonerar han. Han hade aldrig
känslan av att han var modig.
Lisen: Men det är ju något med nakenhet. Både kroppslig och själslig. Det är ju något speciellt med
det, för att om det görs fel på en scen så tappar ju folk fokus. För en 45-50 år sedan så hade det varit en
himla hallå om man hade varit naken. Men idag är det ju ingenting. Där är jag feg, jag skulle aldrig
göra det. Badat naken i någon film har jag väl gjort, men jag gillar det inte på scen. Jag ser på fel
grejer, jag ser hur folk är byggda, nej, jag gillar det inte. Det beror på vad det är för ett sammanhang,