Bulletin de liaison et d'information - Institut kurde de Paris

More documents

Recommendations

Info

o • av REVUE DE PRESSE-PRESS REVIEW~BERHEVOKA ÇAPÊ-RIVISTA STAMPA-DENTIW DE LA PRENSA-BASIN ÖZETi' AI~ABIA:l 111111111111~~giOIl~ inhabited by tho KurLlish 1';;11 il.1I Legitimering av döaspatrullerna Teoret!skt sett är Turkiet en demokrat! med tre av varandra oberoende ma~tfaktol'el' - lagstiftande (msdag), verkst~lIande (regering) och dömande (domstolsvasen). I praktiken styrs de tre maktfaktorema av ~tt litet maktcentra (oligarki), Ilksom I en diktatur. Detta framgAr tydligt i det följande., "Yargltay" är den högsta domstolen (appelatlonsdomstol som kontrollerar alla an. dra domstalar). Ordföranden haI' star makt att pAverka mânga processer I Turklet. Den 7 september 1992 Inleddes "rättvisans Ar" ach ''Yargitays'' ordförande dr Ism.U Oakdoglu höll ett tal som trycktes I en 27-sldig broschyr. lkorthet sa~e han d~~aU "enbart turkar lever I Turklet ach aU statens sprAk är turkioka". Han framförde ocksA andra anUdemokratiska Idéer I sltt tal. BI a krltiserade han terrorn I landet, men bara den terrorn sam utövas mot staten. Juristen Kulm )\lnle., viiken tidlgare lnnehade lika vikUga pOliteraom Ocal«:logh,l1 har pA juricUsk grund krlUserat denne I den statsvetenskapliga Udskrlften MulkiYfl- Iller Bh'lJgJ Dersisi. Dilr skriver Yenlce att statens offlcieUaaprAk vlsserligen är turkisk4 men aU det lnom landet oekaA talaa mAnga andra sprAk varför man Inte kan tala am ett "statena aprAk". Han menar aU Ocakcioglus uUalande skadar den demokraUska processen och krlUserar även a~dra anUdemokratlska Ideér som framk0!lll ta. let Det primära ill' dock det aggresslva pAstA~ndet om ait "bara turkar bar I Turklet ach turklska ilr statens sprAk", 0 Bnligt historien kom turkarna tiUTurkiet förat pA IDDO-nOO-talet.Inmm turkarna kam ach liven dllrefter levcie mAnga ancira tolkgrupper I omrAciet. En av cie illciata grupperna Ir kurdema som tanns ciilr redan 1000 Arföre 1
REVUE DE PRESSE-PRESS REVlEW-BERHEVOKA ÇAPÊ-RIVISTA STAMPA-DENTIW DE LA PRENSA-BASIN ÖZET; Kurdbyar törns Turkiet söker "lösa" sitt kurdiska Deks! opolitisk tortyr "problem" genom att tömma byar i det kurdiska omrâdet i sydost. Under ârets tvâ sista mânader tömdes 38 byàr och andra har senare lidit eller kommer att lida samma öde. Representanter för den turkiska mänskorättsorganisationen IHD berättade under ett besök i Helsingfors för nAgra veckor sedan om hur den turkiska varianten av etnisk rensning gAr till: Befolkningen i kurdiska byar som inte anses som lojala samlas ihop pAbyns torg där en misshandel i stor skala vidtar. I en dei fall kläs kvinnor nakna och vâldtas inför ögonen pA sina män och sina barn. Kurdema som fördrivits pAdetta sätt irAn sina byar söker sig ofta till städema. Där är de dock inte heller välkomna. Yesim Isleyen, en ung kvinnlig läkare frAn Izmir och medlem av IHDs styrelse, berättar att det bor mAnga kurder i Izmir. - Man har under de senaste Aren pAolika sätt sökt framprovocera fientligheter mellan turkar och kurder. Nationalistiska turkiska grupper eggar upp sina landsmän mot kurdema. Man misshandlar dem, man hyr inte Atkurder, man söker driva ut dem frAn Izmir. Det har varit mycket tal om de rasistiska utsvävningarna i Tyskland, men det är lika illa i västra Turkiet. (Där bor 5 miIjoner kurder, medan 10 miljoner bor i turkiska Kurdestan.) - Kurdema behandlas som potentiella brottslingar, de arresteras utan orsak och torteras. Man försöker direkt förinta den kurdiska identiteten. Yesirn Isleyen, till nationalitreten turk, har utbildning som bade gynekolog och socialpsykolog. Hon arbetar pAett terapicentrum för tortyroffer i Izmir, och har övemog avarbete. - Jag försöker ordna vArd av torterade barn och jag har märkt att tortyren av och patryckningar pa ktirdiska barn ökat. styra ZAKHO, Irak (IPS) Fem huvudaktörer sIbs om inflytande över de ca 20 miIjoner kurderna ibergsomrâdena mellan Turkiet, Irak och Iran. Det är myndigheterna i Turkiet oeb Irak, den kurdiska peshmerga-gerillan som kontrollerar ett omrâde i norra Irak, PKK-gerillan i Turkiet oeb styrkan som USA, Frankrike oeb Storbri- Värre är det dock i Kurdistan, konstaterar hon. Där torterar barn för att fAveta var föräldrarna finns, för att fAiram mera information om föräldrarna om de arresterats eller som en dei av tortyren av föräldrarna. - Det förekommer ocksAopolitisk tortyr av barn som arresterats för vanliga brott. Juristen Fevzi Veznedaroglu, kurd och ordförande för IHBs avdelning i Diyarbakir, konstaterar att krigstillstAndet i Kurdistan starkt pAverkar barnen: - De fAr se dödade mänskor pA gatan. De fAruppleva att fadem eller modem förs bort hemifrAn. De fAr bevittna vilka pAtryckningsmedel säkerhetspolisen använder mot mänskor. Till följd av den fattigdom kriget förorsakat hundrar folk. Skolorna fungerar inte. Byar töms, mänskor drivs pAflykt och tvingas bo i mycket ohälsosamma förhâllanden. AIlt detta Iämnar outplânliga spAr hos växande barn. MAnga barn dör speciellt pA somrarna i farsoter. barnen är de som lider mest av kriget. IHDs ordförande Akin Birdal berättar att organisationen är ung, den grundades 1988,men redan har avdelningar i 55 städer och 21000 medlemmar. Mâlsättningen är framför alIt att se till att de avtal om mänskliga rättigheter som Turkiet undertecknat ocksà följs. - Regeringen älskar oss inte eftersom den bryter mot de mänskliga rättigheter och inte vill bli pAmind om det. Omfaltande patryckningar utövas mot IHD och dess ledare. En av ledarna har dödats och mAnga sArats. Bomber slängs mot vAra lokaler, mAnga ledare har arresterats, mAnga har ställts inför rätta, mAnga avdelningar har stängts. Trots detta fortsätter arbetet. Gruppens speciella budskap under en rundresa i Norden var att intemationella observatörer skulle övervara Newroz-festlighetema i turkiska Kurdistan i slutet av mars för att förhindra en upprepning av det blodbad som foranstaltades under det kurdiska nyArsfestlighetema förra Aret. PL tannien har iTurkiet för att skydda Iraks kurder mot Saddam Hussein. Tva av dessa aktörer - de irakiska kurdemas gerilla, peshmerga som de kallas, och Kurdistans arbetarparti, PKK i Turkiet _ inledde i början av oktober en bitter kamp mot varandra. Irakiska kurder mot turkiska Peshmergan inledde dA en militär offensiv för att jaga bort PKK irAn 300 istort seU övergivna byar pA den irakiska sidan av gränsen. Aktionen verkställdes efter en hemligt avtal mellan de tvA irämsta kurdiska ledama i Irak - Masoud Barzani och Jaiai Talabani - och den turkiska regeringen. Tio dagar senare gick den turkiska armén över gränsen för att slutföra operationen mot PKK. Barzani leder Kurdiska demokratiska partiet, Talabani Kurdistans patriotiska front. Tillsammans bildar de Kurdistans front som har den politiska kontrollen över peshmerga-gerillan. Turkiska källor hävdar att 600 PKK-soldater dog under den turkiska operationens första vecka. Enligt diplomatiska kälIor hade PKK dock minst 10 000 man i vapen när operationen inleddes och flera tusen av dem torde fortfarande vara aktiva bâde i norra Irak och i de kurdiska omrädena i sydöstra Turkiet. När du kämpar mot den bror ... Det var inte helt okontroversiellt av peshmergan att gA till angrep~ mot sina egna kurdiska bröder. - Hjälpen som PKK gay oss när vi tvingades fly frän Saddam Husseins soldater glömmer vanligt folk inte sä Iätt, säger en peshmerga-soldat. - Det här betyder i realiteten ett kurdiskt inbördeskrig och om du kämpar mot din . bror sAkan du inte kämpa halvhjärat. Det finns ingen kamp som inte gArut pä att döda, säger Fazel Minani, representant för Barzani. Anledningen till aU peshmergan sattes in mot PKK var dels den oförsonliga linje som PKK driver, dels att PKK bedrev militär verksarnhet frAn kurdiskt omrAde i Irak. - Vi gay dem mânga chanser. Vi sa att de fick vara kvar i Irak som en politisk gruppering. Vi gav dem möjligheten att resa till Syrien eller aU fortsätta kampen inne i Turkiet, säger Mirzani. Vapen £ran Saddam? Men PKK valde att föra krig mot Turkiet irän baser i Irak, och det gjorde de med vapen frAnSaddam Hussein, hävdar de irakiska kurdema. Samtidigt befinner sig Saddam Husseins .styrkor inte längt borta. I gränsomrAdet mellan de tre länderna strömmar vapnen iram och tillbaka. För närvarande gAr vapenströmmarna frAn de Bagdadkontrollerade omrAdena i Turkiet till PKK-kontrollerade omrAden i Irak och Turkiet, säger Marzani. Transportema sker inte pAdagtid utan pA naUen. Källor inom bAde pershmergan och bland västdiplomater uppger att PKK under lAng tid kunnat rora sig tämligen fritt om natten. Turkiet sp~lar huvudrollen Men det är inte vapentransportema som kommer att avgöra läget i regionen. Det som avgör är ifall Saddam l-;Iusseinförsöker 69
Page 1 and 2:
INSTITUT URD DE PARIS Bulletin de l
Page 3 and 4:
Sommaire o o o o o L'INSTITUT KURDE
Page 5 and 6:
BULLETIN DE LIAISON ET D'INFORMATIO
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
BULLETIN DE LIAISON ET D1NFORMATION
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
nitaires lancent un appel afin de f
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
REVUE DE PRESSE-PRESS REvœw-BERHEV
Page 25 and 26:
REVUE DE PRESSE-PRESS REVIEW-BERHEV
Page 27 and 28:
Berliner Zeitung - 4 Februar 1993 E
Page 29 and 30:
~ ~ fii g ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ t::l ~ ~ ~
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Faute de kérosène pour.e chauffer
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
REVUE DE PRESSE~PRESS REVIEW~BERHEV
Page 39 and 40: REVUE DE PRESSE-PRESS REVlEW-BERHEV
Page 41 and 42: REvuE DE PRESSE-PRESS REVIEW-BERHEV
Page 43 and 44: REVUE DE PRESSE-PRESS REVIEW-BERHEV
Page 45 and 46: Corriere della Sera MERCOLEDI 3 FEB
Page 47 and 48: The Financial Times - February 10,
Page 49 and 50: I INTERNATIONAL HERAW TRIBUNE, THUR
Page 51 and 52: REVUE DE PRESSE-PRESS RBvœw-BBRHBV
Page 57 and 58: RE\'UE DE PRES.~E,PRES.'"REVIEW.BER
Page 63 and 64: THE GUARDIAN February 13 1993 lessl
Page 73 and 74: ! I ! REVUE DE PRESSE-PRESS REVIEW-
Page 79 and 80: REVUE DE PRESSE-PRESS REVIEW-BEIŒE
Page 81 and 82: REVUE DE PRESSE. PRESS REVlEw.BERHE
Page 85 and 86: REVUE DE PnESSE~PnESSREVlEw~BEnHEVO
Page 87 and 88: REVUE DE PRESSE~PRESSREVlEW.BERHEVO
Page 89: REVUE DE PRESSE-PRESS REVIEW-BERHEV
Page 95 and 96: REVUE DE PUESSE-PUESS REVlEW-BEIWEV
Page 97 and 98: , ------- ~ ~ fii fil ~ trl ~ trl .
Page 99 and 100: ~ m ~ '1: ;I- , t:l m z :j "" '-' -
Page 107 and 108: Avec l'envoi d'un chargé d'affaire
Page 111 and 112: REvuE DE PRESSE~PRESS REvIEw~BERHEV
Page 121 and 122: REVUE DE PRESSE. PRESS REVlEW.BERHE
Page 127 and 128: - - REVUE DE PRESSE-PRESS ... REVlE
Page 129 and 130: REVUE DE PRESSE-PRESS REVlEW-BERIIk
Page 131 and 132: Il REVUE DE PRESSE-PRESS REVlEW-BER
Page 135 and 136: REVUE DE PRESSE-PRESS REVLEW-BERHEV
Page 141 and 142:
REVUE DE PRESSE~PRESS REVlEW~BERHEV
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
REVUE DE PRESSE-PRESS REVlEW-BERHEV
Page 149 and 150:
~,'f 'Yl e • ~'El.'t\l~' ~~ ~;. '
show all

Bulletin de liaison et d'information - Institut kurde de Paris

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?