Bulletin de liaison et d'information - Institut kurde de Paris
Bulletin de liaison et d'information - Institut kurde de Paris
Bulletin de liaison et d'information - Institut kurde de Paris
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
REVUE DE PRESSE-PRESS REVlEW-BERHEVOKA ÇAPÊ-RIVISTA STAMPA-DENTIW DE LA PRENSA-BASIN ÖZET;<br />
Kurdbyar törns<br />
Turki<strong>et</strong> söker "lösa" sitt kurdiska Deks! opolitisk tortyr<br />
"problem" genom att tömma byar i<br />
<strong>de</strong>t kurdiska omrâ<strong>de</strong>t i sydost. Un<strong>de</strong>r<br />
âr<strong>et</strong>s tvâ sista mâna<strong>de</strong>r töm<strong>de</strong>s 38<br />
byàr och andra har senare lidit eller<br />
kommer att lida samma ö<strong>de</strong>.<br />
Representanter för <strong>de</strong>n turkiska mänskorättsorganisationen<br />
IHD berätta<strong>de</strong> un<strong>de</strong>r<br />
<strong>et</strong>t besök i Helsingfors för nAgra veckor sedan<br />
om hur <strong>de</strong>n turkiska varianten av <strong>et</strong>nisk<br />
rensning gAr till:<br />
Befolkningen i kurdiska byar som inte anses<br />
som lojala samlas ihop pAbyns torg där<br />
en misshan<strong>de</strong>l i stor skala vidtar. I en <strong>de</strong>i<br />
fall kläs kvinnor nakna och vâldtas inför<br />
ögonen pA sina män och sina barn.<br />
Kur<strong>de</strong>ma som fördrivits pA<strong>de</strong>tta sätt irAn<br />
sina byar söker sig ofta till stä<strong>de</strong>ma. Där är<br />
<strong>de</strong> dock inte heller välkomna. Yesim Isleyen,<br />
en ung kvinnlig läkare frAn Izmir och<br />
medlem av IHDs styrelse, berättar att <strong>de</strong>t<br />
bor mAnga kur<strong>de</strong>r i Izmir.<br />
- Man har un<strong>de</strong>r <strong>de</strong> senaste Aren pAolika<br />
sätt sökt framprovocera fientligh<strong>et</strong>er<br />
mellan turkar och kur<strong>de</strong>r. Nationalistiska<br />
turkiska grupper eggar upp sina landsmän<br />
mot kur<strong>de</strong>ma. Man misshandlar <strong>de</strong>m, man<br />
hyr inte Atkur<strong>de</strong>r, man söker driva ut <strong>de</strong>m<br />
frAn Izmir. D<strong>et</strong> har varit myck<strong>et</strong> tal om <strong>de</strong><br />
rasistiska utsvävningarna i Tyskland, men<br />
<strong>de</strong>t är lika illa i västra Turki<strong>et</strong>.<br />
(Där bor 5 miIjoner kur<strong>de</strong>r, medan 10 miljoner<br />
bor i turkiska Kur<strong>de</strong>stan.)<br />
- Kur<strong>de</strong>ma behandlas som potentiella<br />
brottslingar, <strong>de</strong> arresteras utan orsak och<br />
torteras. Man försöker direkt förinta <strong>de</strong>n<br />
kurdiska i<strong>de</strong>ntit<strong>et</strong>en.<br />
Yesirn Isleyen, till nationalitr<strong>et</strong>en turk,<br />
har utbildning som ba<strong>de</strong> gynekolog och socialpsykolog.<br />
Hon arb<strong>et</strong>ar pA<strong>et</strong>t terapicentrum<br />
för tortyroffer i Izmir, och har övemog<br />
avarb<strong>et</strong>e.<br />
- Jag försöker ordna vArd av tortera<strong>de</strong><br />
barn och jag har märkt att tortyren av och<br />
patryckningar pa ktirdiska barn ökat.<br />
styra<br />
ZAKHO, Irak (IPS) Fem huvudaktörer<br />
sIbs om inflytan<strong>de</strong> över <strong>de</strong> ca<br />
20 miIjoner kur<strong>de</strong>rna ibergsomrâ<strong>de</strong>na<br />
mellan Turki<strong>et</strong>, Irak och Iran. D<strong>et</strong><br />
är myndigh<strong>et</strong>erna i Turki<strong>et</strong> oeb Irak,<br />
<strong>de</strong>n kurdiska peshmerga-gerillan<br />
som kontrollerar <strong>et</strong>t omrâ<strong>de</strong> i norra<br />
Irak, PKK-gerillan i Turki<strong>et</strong> oeb styrkan<br />
som USA, Frankrike oeb Storbri-<br />
Värre är <strong>de</strong>t dock i Kurdistan, konstaterar<br />
hon. Där torterar barn för att fAv<strong>et</strong>a var föräldrarna<br />
finns, för att fAiram mera information<br />
om föräldrarna om <strong>de</strong> arresterats eller<br />
som en <strong>de</strong>i av tortyren av föräldrarna.<br />
- D<strong>et</strong> förekommer ocksAopolitisk tortyr<br />
av barn som arresterats för vanliga brott.<br />
Juristen Fevzi Veznedaroglu, kurd och<br />
ordföran<strong>de</strong> för IHBs av<strong>de</strong>lning i Diyarbakir,<br />
konstaterar att krigstillstAn<strong>de</strong>t i Kurdistan<br />
starkt pAverkar barnen:<br />
- De fAr se döda<strong>de</strong> mänskor pA gatan.<br />
De fAruppleva att fa<strong>de</strong>m eller mo<strong>de</strong>m förs<br />
bort hemifrAn. De fAr bevittna vilka pAtryckningsme<strong>de</strong>l<br />
säkerh<strong>et</strong>spolisen använ<strong>de</strong>r<br />
mot mänskor. Till följd av <strong>de</strong>n fattigdom<br />
krig<strong>et</strong> förorsakat hundrar folk. Skolorna<br />
fungerar inte. Byar töms, mänskor drivs<br />
pAflykt och tvingas bo i myck<strong>et</strong> ohälsosamma<br />
förhâllan<strong>de</strong>n. AIlt <strong>de</strong>tta Iämnar outplânliga<br />
spAr hos växan<strong>de</strong> barn. MAnga<br />
barn dör speciellt pA somrarna i farsoter.<br />
barnen är <strong>de</strong> som li<strong>de</strong>r mest av krig<strong>et</strong>.<br />
IHDs ordföran<strong>de</strong> Akin Birdal berättar att<br />
organisationen är ung, <strong>de</strong>n grunda<strong>de</strong>s<br />
1988,men redan har av<strong>de</strong>lningar i 55 stä<strong>de</strong>r<br />
och 21000 medlemmar. Mâlsättningen är<br />
framför alIt att se till att <strong>de</strong> avtal om mänskliga<br />
rättigh<strong>et</strong>er som Turki<strong>et</strong> un<strong>de</strong>rtecknat<br />
ocksà följs.<br />
- Regeringen älskar oss inte eftersom<br />
<strong>de</strong>n bryter mot <strong>de</strong> mänskliga rättigh<strong>et</strong>er<br />
och inte vill bli pAmind om <strong>de</strong>t. Omfaltan<strong>de</strong><br />
patryckningar utövas mot IHD och <strong>de</strong>ss ledare.<br />
En av ledarna har dödats och mAnga<br />
sArats. Bomber slängs mot vAra lokaler,<br />
mAnga ledare har arresterats, mAnga har<br />
ställts inför rätta, mAnga av<strong>de</strong>lningar har<br />
stängts. Trots <strong>de</strong>tta fortsätter arb<strong>et</strong><strong>et</strong>.<br />
Gruppens speciella budskap un<strong>de</strong>r en<br />
rundresa i Nor<strong>de</strong>n var att intemationella<br />
observatörer skulle övervara Newroz-festligh<strong>et</strong>ema<br />
i turkiska Kurdistan i slut<strong>et</strong> av<br />
mars för att förhindra en upprepning av <strong>de</strong>t<br />
blodbad som foranstalta<strong>de</strong>s un<strong>de</strong>r <strong>de</strong>t kurdiska<br />
nyArsfestligh<strong>et</strong>ema förra Ar<strong>et</strong>. PL<br />
tannien har iTurki<strong>et</strong> för att skydda<br />
Iraks kur<strong>de</strong>r mot Saddam Hussein.<br />
Tva av <strong>de</strong>ssa aktörer - <strong>de</strong> irakiska kur<strong>de</strong>mas<br />
gerilla, peshmerga som <strong>de</strong> kallas,<br />
och Kurdistans arb<strong>et</strong>arparti, PKK i Turki<strong>et</strong><br />
_ inled<strong>de</strong> i början av oktober en bitter<br />
kamp mot varandra.<br />
Irakiska kur<strong>de</strong>r<br />
mot turkiska<br />
Peshmergan inled<strong>de</strong> dA en militär offensiv<br />
för att jaga bort PKK irAn 300 istort seU<br />
övergivna byar pA <strong>de</strong>n irakiska sidan av<br />
gränsen. Aktionen verkställ<strong>de</strong>s efter en<br />
hemligt avtal mellan <strong>de</strong> tvA irämsta kurdiska<br />
ledama i Irak - Masoud Barzani och<br />
Jaiai Talabani - och <strong>de</strong>n turkiska regeringen.<br />
Tio dagar senare gick <strong>de</strong>n turkiska armén<br />
över gränsen för att slutföra operationen<br />
mot PKK.<br />
Barzani le<strong>de</strong>r Kurdiska <strong>de</strong>mokratiska parti<strong>et</strong>,<br />
Talabani Kurdistans patriotiska front.<br />
Tillsammans bildar <strong>de</strong> Kurdistans front<br />
som har <strong>de</strong>n politiska kontrollen över peshmerga-gerillan.<br />
Turkiska källor hävdar att 600 PKK-soldater<br />
dog un<strong>de</strong>r <strong>de</strong>n turkiska operationens<br />
första vecka. Enligt diplomatiska kälIor ha<strong>de</strong><br />
PKK dock minst 10 000 man i vapen när<br />
operationen inled<strong>de</strong>s och flera tusen av<br />
<strong>de</strong>m tor<strong>de</strong> fortfaran<strong>de</strong> vara aktiva bâ<strong>de</strong> i<br />
norra Irak och i <strong>de</strong> kurdiska omrä<strong>de</strong>na i<br />
sydöstra Turki<strong>et</strong>.<br />
När du kämpar<br />
mot <strong>de</strong>n bror ...<br />
D<strong>et</strong> var inte helt okontroversiellt av peshmergan<br />
att gA till angrep~ mot sina egna<br />
kurdiska brö<strong>de</strong>r.<br />
- Hjälpen som PKK gay oss när vi tvinga<strong>de</strong>s<br />
fly frän Saddam Husseins soldater<br />
glömmer vanligt folk inte sä Iätt, säger en<br />
peshmerga-soldat.<br />
- D<strong>et</strong> här b<strong>et</strong>y<strong>de</strong>r i realit<strong>et</strong>en <strong>et</strong>t kurdiskt<br />
inbör<strong>de</strong>skrig och om du kämpar mot din .<br />
bror sAkan du inte kämpa halvhjärat. D<strong>et</strong><br />
finns ingen kamp som inte gArut pä att döda,<br />
säger Fazel Minani, representant för<br />
Barzani.<br />
Anledningen till aU peshmergan sattes in<br />
mot PKK var <strong>de</strong>ls <strong>de</strong>n oförsonliga linje som<br />
PKK driver, <strong>de</strong>ls att PKK bedrev militär<br />
verksarnh<strong>et</strong> frAn kurdiskt omrA<strong>de</strong> i Irak.<br />
- Vi gay <strong>de</strong>m mânga chanser. Vi sa att<br />
<strong>de</strong> fick vara kvar i Irak som en politisk<br />
gruppering. Vi gav <strong>de</strong>m möjligh<strong>et</strong>en att resa<br />
till Syrien eller aU fortsätta kampen inne<br />
i Turki<strong>et</strong>, säger Mirzani.<br />
Vapen £ran Saddam?<br />
Men PKK val<strong>de</strong> att föra krig mot Turki<strong>et</strong><br />
irän baser i Irak, och <strong>de</strong>t gjor<strong>de</strong> <strong>de</strong> med vapen<br />
frAnSaddam Hussein, hävdar <strong>de</strong> irakiska<br />
kur<strong>de</strong>ma. Samtidigt befinner sig Saddam<br />
Husseins .styrkor inte längt borta.<br />
I gränsomrA<strong>de</strong>t mellan <strong>de</strong> tre län<strong>de</strong>rna<br />
strömmar vapnen iram och tillbaka. För<br />
närvaran<strong>de</strong> gAr vapenströmmarna frAn <strong>de</strong><br />
Bagdadkontrollera<strong>de</strong> omrA<strong>de</strong>na i Turki<strong>et</strong> till<br />
PKK-kontrollera<strong>de</strong> omrA<strong>de</strong>n i Irak och Turki<strong>et</strong>,<br />
säger Marzani.<br />
Transportema sker inte pAdagtid utan pA<br />
naUen. Källor inom bA<strong>de</strong> pershmergan och<br />
bland västdiplomater uppger att PKK un<strong>de</strong>r<br />
lAng tid kunnat rora sig tämligen fritt<br />
om natten.<br />
Turki<strong>et</strong> sp~lar<br />
huvudrollen<br />
Men <strong>de</strong>t är inte vapentransportema som<br />
kommer att avgöra läg<strong>et</strong> i regionen. D<strong>et</strong><br />
som avgör är ifall Saddam l-;Iusseinförsöker<br />
69