14.09.2014 Views

Bulletin de liaison et d'information - Institut kurde de Paris

Bulletin de liaison et d'information - Institut kurde de Paris

Bulletin de liaison et d'information - Institut kurde de Paris

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

REVUE DE PRESSE-PRESS REVlEW-BERHEVOKA ÇAPÊ-RIVISTA STAMPA-DENTIW DE LA PRENSA-BASIN ÖZET;<br />

Kurdbyar törns<br />

Turki<strong>et</strong> söker "lösa" sitt kurdiska Deks! opolitisk tortyr<br />

"problem" genom att tömma byar i<br />

<strong>de</strong>t kurdiska omrâ<strong>de</strong>t i sydost. Un<strong>de</strong>r<br />

âr<strong>et</strong>s tvâ sista mâna<strong>de</strong>r töm<strong>de</strong>s 38<br />

byàr och andra har senare lidit eller<br />

kommer att lida samma ö<strong>de</strong>.<br />

Representanter för <strong>de</strong>n turkiska mänskorättsorganisationen<br />

IHD berätta<strong>de</strong> un<strong>de</strong>r<br />

<strong>et</strong>t besök i Helsingfors för nAgra veckor sedan<br />

om hur <strong>de</strong>n turkiska varianten av <strong>et</strong>nisk<br />

rensning gAr till:<br />

Befolkningen i kurdiska byar som inte anses<br />

som lojala samlas ihop pAbyns torg där<br />

en misshan<strong>de</strong>l i stor skala vidtar. I en <strong>de</strong>i<br />

fall kläs kvinnor nakna och vâldtas inför<br />

ögonen pA sina män och sina barn.<br />

Kur<strong>de</strong>ma som fördrivits pA<strong>de</strong>tta sätt irAn<br />

sina byar söker sig ofta till stä<strong>de</strong>ma. Där är<br />

<strong>de</strong> dock inte heller välkomna. Yesim Isleyen,<br />

en ung kvinnlig läkare frAn Izmir och<br />

medlem av IHDs styrelse, berättar att <strong>de</strong>t<br />

bor mAnga kur<strong>de</strong>r i Izmir.<br />

- Man har un<strong>de</strong>r <strong>de</strong> senaste Aren pAolika<br />

sätt sökt framprovocera fientligh<strong>et</strong>er<br />

mellan turkar och kur<strong>de</strong>r. Nationalistiska<br />

turkiska grupper eggar upp sina landsmän<br />

mot kur<strong>de</strong>ma. Man misshandlar <strong>de</strong>m, man<br />

hyr inte Atkur<strong>de</strong>r, man söker driva ut <strong>de</strong>m<br />

frAn Izmir. D<strong>et</strong> har varit myck<strong>et</strong> tal om <strong>de</strong><br />

rasistiska utsvävningarna i Tyskland, men<br />

<strong>de</strong>t är lika illa i västra Turki<strong>et</strong>.<br />

(Där bor 5 miIjoner kur<strong>de</strong>r, medan 10 miljoner<br />

bor i turkiska Kur<strong>de</strong>stan.)<br />

- Kur<strong>de</strong>ma behandlas som potentiella<br />

brottslingar, <strong>de</strong> arresteras utan orsak och<br />

torteras. Man försöker direkt förinta <strong>de</strong>n<br />

kurdiska i<strong>de</strong>ntit<strong>et</strong>en.<br />

Yesirn Isleyen, till nationalitr<strong>et</strong>en turk,<br />

har utbildning som ba<strong>de</strong> gynekolog och socialpsykolog.<br />

Hon arb<strong>et</strong>ar pA<strong>et</strong>t terapicentrum<br />

för tortyroffer i Izmir, och har övemog<br />

avarb<strong>et</strong>e.<br />

- Jag försöker ordna vArd av tortera<strong>de</strong><br />

barn och jag har märkt att tortyren av och<br />

patryckningar pa ktirdiska barn ökat.<br />

styra<br />

ZAKHO, Irak (IPS) Fem huvudaktörer<br />

sIbs om inflytan<strong>de</strong> över <strong>de</strong> ca<br />

20 miIjoner kur<strong>de</strong>rna ibergsomrâ<strong>de</strong>na<br />

mellan Turki<strong>et</strong>, Irak och Iran. D<strong>et</strong><br />

är myndigh<strong>et</strong>erna i Turki<strong>et</strong> oeb Irak,<br />

<strong>de</strong>n kurdiska peshmerga-gerillan<br />

som kontrollerar <strong>et</strong>t omrâ<strong>de</strong> i norra<br />

Irak, PKK-gerillan i Turki<strong>et</strong> oeb styrkan<br />

som USA, Frankrike oeb Storbri-<br />

Värre är <strong>de</strong>t dock i Kurdistan, konstaterar<br />

hon. Där torterar barn för att fAv<strong>et</strong>a var föräldrarna<br />

finns, för att fAiram mera information<br />

om föräldrarna om <strong>de</strong> arresterats eller<br />

som en <strong>de</strong>i av tortyren av föräldrarna.<br />

- D<strong>et</strong> förekommer ocksAopolitisk tortyr<br />

av barn som arresterats för vanliga brott.<br />

Juristen Fevzi Veznedaroglu, kurd och<br />

ordföran<strong>de</strong> för IHBs av<strong>de</strong>lning i Diyarbakir,<br />

konstaterar att krigstillstAn<strong>de</strong>t i Kurdistan<br />

starkt pAverkar barnen:<br />

- De fAr se döda<strong>de</strong> mänskor pA gatan.<br />

De fAruppleva att fa<strong>de</strong>m eller mo<strong>de</strong>m förs<br />

bort hemifrAn. De fAr bevittna vilka pAtryckningsme<strong>de</strong>l<br />

säkerh<strong>et</strong>spolisen använ<strong>de</strong>r<br />

mot mänskor. Till följd av <strong>de</strong>n fattigdom<br />

krig<strong>et</strong> förorsakat hundrar folk. Skolorna<br />

fungerar inte. Byar töms, mänskor drivs<br />

pAflykt och tvingas bo i myck<strong>et</strong> ohälsosamma<br />

förhâllan<strong>de</strong>n. AIlt <strong>de</strong>tta Iämnar outplânliga<br />

spAr hos växan<strong>de</strong> barn. MAnga<br />

barn dör speciellt pA somrarna i farsoter.<br />

barnen är <strong>de</strong> som li<strong>de</strong>r mest av krig<strong>et</strong>.<br />

IHDs ordföran<strong>de</strong> Akin Birdal berättar att<br />

organisationen är ung, <strong>de</strong>n grunda<strong>de</strong>s<br />

1988,men redan har av<strong>de</strong>lningar i 55 stä<strong>de</strong>r<br />

och 21000 medlemmar. Mâlsättningen är<br />

framför alIt att se till att <strong>de</strong> avtal om mänskliga<br />

rättigh<strong>et</strong>er som Turki<strong>et</strong> un<strong>de</strong>rtecknat<br />

ocksà följs.<br />

- Regeringen älskar oss inte eftersom<br />

<strong>de</strong>n bryter mot <strong>de</strong> mänskliga rättigh<strong>et</strong>er<br />

och inte vill bli pAmind om <strong>de</strong>t. Omfaltan<strong>de</strong><br />

patryckningar utövas mot IHD och <strong>de</strong>ss ledare.<br />

En av ledarna har dödats och mAnga<br />

sArats. Bomber slängs mot vAra lokaler,<br />

mAnga ledare har arresterats, mAnga har<br />

ställts inför rätta, mAnga av<strong>de</strong>lningar har<br />

stängts. Trots <strong>de</strong>tta fortsätter arb<strong>et</strong><strong>et</strong>.<br />

Gruppens speciella budskap un<strong>de</strong>r en<br />

rundresa i Nor<strong>de</strong>n var att intemationella<br />

observatörer skulle övervara Newroz-festligh<strong>et</strong>ema<br />

i turkiska Kurdistan i slut<strong>et</strong> av<br />

mars för att förhindra en upprepning av <strong>de</strong>t<br />

blodbad som foranstalta<strong>de</strong>s un<strong>de</strong>r <strong>de</strong>t kurdiska<br />

nyArsfestligh<strong>et</strong>ema förra Ar<strong>et</strong>. PL<br />

tannien har iTurki<strong>et</strong> för att skydda<br />

Iraks kur<strong>de</strong>r mot Saddam Hussein.<br />

Tva av <strong>de</strong>ssa aktörer - <strong>de</strong> irakiska kur<strong>de</strong>mas<br />

gerilla, peshmerga som <strong>de</strong> kallas,<br />

och Kurdistans arb<strong>et</strong>arparti, PKK i Turki<strong>et</strong><br />

_ inled<strong>de</strong> i början av oktober en bitter<br />

kamp mot varandra.<br />

Irakiska kur<strong>de</strong>r<br />

mot turkiska<br />

Peshmergan inled<strong>de</strong> dA en militär offensiv<br />

för att jaga bort PKK irAn 300 istort seU<br />

övergivna byar pA <strong>de</strong>n irakiska sidan av<br />

gränsen. Aktionen verkställ<strong>de</strong>s efter en<br />

hemligt avtal mellan <strong>de</strong> tvA irämsta kurdiska<br />

ledama i Irak - Masoud Barzani och<br />

Jaiai Talabani - och <strong>de</strong>n turkiska regeringen.<br />

Tio dagar senare gick <strong>de</strong>n turkiska armén<br />

över gränsen för att slutföra operationen<br />

mot PKK.<br />

Barzani le<strong>de</strong>r Kurdiska <strong>de</strong>mokratiska parti<strong>et</strong>,<br />

Talabani Kurdistans patriotiska front.<br />

Tillsammans bildar <strong>de</strong> Kurdistans front<br />

som har <strong>de</strong>n politiska kontrollen över peshmerga-gerillan.<br />

Turkiska källor hävdar att 600 PKK-soldater<br />

dog un<strong>de</strong>r <strong>de</strong>n turkiska operationens<br />

första vecka. Enligt diplomatiska kälIor ha<strong>de</strong><br />

PKK dock minst 10 000 man i vapen när<br />

operationen inled<strong>de</strong>s och flera tusen av<br />

<strong>de</strong>m tor<strong>de</strong> fortfaran<strong>de</strong> vara aktiva bâ<strong>de</strong> i<br />

norra Irak och i <strong>de</strong> kurdiska omrä<strong>de</strong>na i<br />

sydöstra Turki<strong>et</strong>.<br />

När du kämpar<br />

mot <strong>de</strong>n bror ...<br />

D<strong>et</strong> var inte helt okontroversiellt av peshmergan<br />

att gA till angrep~ mot sina egna<br />

kurdiska brö<strong>de</strong>r.<br />

- Hjälpen som PKK gay oss när vi tvinga<strong>de</strong>s<br />

fly frän Saddam Husseins soldater<br />

glömmer vanligt folk inte sä Iätt, säger en<br />

peshmerga-soldat.<br />

- D<strong>et</strong> här b<strong>et</strong>y<strong>de</strong>r i realit<strong>et</strong>en <strong>et</strong>t kurdiskt<br />

inbör<strong>de</strong>skrig och om du kämpar mot din .<br />

bror sAkan du inte kämpa halvhjärat. D<strong>et</strong><br />

finns ingen kamp som inte gArut pä att döda,<br />

säger Fazel Minani, representant för<br />

Barzani.<br />

Anledningen till aU peshmergan sattes in<br />

mot PKK var <strong>de</strong>ls <strong>de</strong>n oförsonliga linje som<br />

PKK driver, <strong>de</strong>ls att PKK bedrev militär<br />

verksarnh<strong>et</strong> frAn kurdiskt omrA<strong>de</strong> i Irak.<br />

- Vi gay <strong>de</strong>m mânga chanser. Vi sa att<br />

<strong>de</strong> fick vara kvar i Irak som en politisk<br />

gruppering. Vi gav <strong>de</strong>m möjligh<strong>et</strong>en att resa<br />

till Syrien eller aU fortsätta kampen inne<br />

i Turki<strong>et</strong>, säger Mirzani.<br />

Vapen £ran Saddam?<br />

Men PKK val<strong>de</strong> att föra krig mot Turki<strong>et</strong><br />

irän baser i Irak, och <strong>de</strong>t gjor<strong>de</strong> <strong>de</strong> med vapen<br />

frAnSaddam Hussein, hävdar <strong>de</strong> irakiska<br />

kur<strong>de</strong>ma. Samtidigt befinner sig Saddam<br />

Husseins .styrkor inte längt borta.<br />

I gränsomrA<strong>de</strong>t mellan <strong>de</strong> tre län<strong>de</strong>rna<br />

strömmar vapnen iram och tillbaka. För<br />

närvaran<strong>de</strong> gAr vapenströmmarna frAn <strong>de</strong><br />

Bagdadkontrollera<strong>de</strong> omrA<strong>de</strong>na i Turki<strong>et</strong> till<br />

PKK-kontrollera<strong>de</strong> omrA<strong>de</strong>n i Irak och Turki<strong>et</strong>,<br />

säger Marzani.<br />

Transportema sker inte pAdagtid utan pA<br />

naUen. Källor inom bA<strong>de</strong> pershmergan och<br />

bland västdiplomater uppger att PKK un<strong>de</strong>r<br />

lAng tid kunnat rora sig tämligen fritt<br />

om natten.<br />

Turki<strong>et</strong> sp~lar<br />

huvudrollen<br />

Men <strong>de</strong>t är inte vapentransportema som<br />

kommer att avgöra läg<strong>et</strong> i regionen. D<strong>et</strong><br />

som avgör är ifall Saddam l-;Iusseinförsöker<br />

69

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!