Bulletin de liaison et d'information - Institut kurde de Paris

REVUE DE PRESSE-PRESS REVlEW-BERHEVOKA ÇAPÊ-RIVISTA STAMPA-DENTRO DE LA PRENSA-BASIN ÖZETi
mammor kläder. Lönen för det hjälper
mammorna att försörja sina barn. Den vinst
vi fär gär till ett nytt projekt för aU väva sma
mattor och handdukar.
_ Vi vill försörja oss själva, vi Vilfintè tig~
ga, understryker Roonak, och det är lätt att
tro henne, kurdema är ju ett stolt folk.
"Stolt" är mycket riktigt eU ord som hon
använder manga gänger, ocksa i sammanhang
där vi inte skulle göra ~et. . . . .
Men i eU land som befunrut sig I krig I
äratal är det inte läU aU klara sig själv. Kurdistan
är ett jordbrukssamhälle, men kriget
har gjort det omöjligt att bruka jorden. .
])et~önskarigen
Sedan norra Irak efter kriget vid Persiska
viken utlysts till en skyddszon har livet där
kunna blomma upp pa nyU.
_ När jag senast kom dit i oktober var det
grönt pa fälten och massor av folk där,
bam, kvinnor och gamla arbetade pa äkrarna.
De har haft bara eU ärs frihet i Kurdistan
och folk jobbar sa bra.
Roonak är lite bitter över aU det tagit sa
länge att na sa här langt, och hade det inte
varit för oljan sa hade väl ingenting skett.
_ Det kurdiska folket har utsatts för sa
mycket. Vi har i tio är sagt at:t Saddam H~s--
sein äT en diktator och en giftorm, men rngen
har reagerat. Först när han lade beslag
pa oljan i Kuwait reagerade väst. De fick
tillbaka sin olja, men samma Saddam är
kvar.
Fortfarande händer det da~li~en nägot i
Kurdistan. Bomber explodcrar, mâl1s\...ùr
dödas.
- Friheten är för mig som en dröm. 1 dag
är Kurdistan fritt, men sa länge SaddaVl är
kvar är mänskorna inte £ria. Soldaterna kan
komma tillbaka i morgon, säger Roonak
och upprepar:
Nu mâlar barnen
med glada färger
- Sä länge han är kvar är vi inte £ria. Ingen
rättegäng har förls mot dem som mördat
alla dessa mänskor. Och även om Kurdistan
är £ritt - vern ska bearbeta bamens
drömmar? Vi behöver fortfarande solidari-
.tet, vi behöver manga vänner.
Hon beräUar i alla fall att man redan kan
se förändringarna i bamens teckningar. Bilder
£ran 1991 visar hur bamen upplevde
kriget, da mâlade de allt i svart. 1 dag använder
de gIada färger.
Men ocksa om det vore sa lyckligt att £reden
blev bestaende, vilket ingen kan vara
säker pa, £inns det manga £rätande sär efter
kriget.
- Det är manga unga kvinnor som blivit
vâldtagna, som faU barn i fängelset. En flicka
var 14 är när hon togs till fänga. När £reden
kom letade hennes pappa efter henne
i alla fängelser och hittade henne till slut.
När han ville föra hem henne sade hon att
hon maste ta med sig bamen. Tva bam hade
hon fatt i fängelset, efter vâldtäkter. Tva
ganger försökte hon bega självmord. Vad
säger hon sedan när de £ragar vern deras
pappa är? Hos oss är det en skarn.
- Det £inns tusentals svara erfarenheter.
Hur ska vi hjälpa dessa mänskor att bearbeta
dem? Vern ska göra det?
Tredubbel blockad:
,Även Gud är mot oss'
Ocksa de yttre förhallandena är svara.
Roonak talar om den tredubbla blockaden:
- Saddam blockerar oss, sa vi fär inte
mediciner och mat söderifran
- världen blockerar Irak, och det drabbar
ocksa oss
- även Cud är mot ass - det har aldrig
varit sa kallt ach sa mycket snö - upp till
tre meter - som de senas te vintrama.
- När det inte £inns mat och inte £inns 01-
ja blir £ragan: vern dör först. Det är de svagaste,
bamen.
Hjälpa pa platsen
Här kan faddrarna hjälpa.
- Kurdiska bam ska vara i Kurdistan,
hur det än är där. "stenen pa sin plats", talar
kurdema am. Vill du hjälpa barnen,
hjälp dem da pa platsen.
Fadderverksamheten innebär att mänskor
t ex i Finland skiekar 50-100 mk i manaden,
som används för. mat, kläder oeh
skala. Med sig har Roonak en massa brev
med hälsningar i text och bild till faddrarna
fran bamen (hjälpta av vuxna, kan man föreställa
sig).
Sä länge Saddam är kvar.
Roonak kommer tillbaka till hur uppmuntrande
det var att komma in i Kurdistan
senaste going i höstas:
'- 1991 var det svartbränt överallt, nu var
- Det har varit bra att jobba [ör barnhemmet i Suleimania. Det har visat att det gar att göra nägot utan byriliati, Energiska
kvinnor med sisu kan göra saker och ting utan en star organisation, bara man träffar rätt mänska, säger Yrsa von Hemel •.
72