28.12.2013 Views

Da hadde vært litt kult visst vi hadde snakka strilsk om hondra år”

Da hadde vært litt kult visst vi hadde snakka strilsk om hondra år”

Da hadde vært litt kult visst vi hadde snakka strilsk om hondra år”

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

enn dei gjorde i 1983, men endringane er småe samla sett, og det er derfor dristig å kalla dei<br />

for ei livsfaseendring. Likevel kan det vera slik at ein må sjå på dei eldre s<strong>om</strong> dei s<strong>om</strong> skal<br />

<strong>vi</strong>dareføra det tradisjonelle strilemålet. K<strong>om</strong>binerer ein det med utsegner frå den<br />

folkeling<strong>vi</strong>stiske delen av intervjuet, så er det noko med dette biletet s<strong>om</strong> ikkje heilt stemmer.<br />

Der uttalar jo dei fleste eldre at det ikkje gjer så mykje at ikkje alle <strong>snakka</strong>r tradisjonell<br />

dialekt. Likevel må eg her peika på at s<strong>vært</strong> mange er negative til eldre og vaksne s<strong>om</strong> ikkje<br />

held på dialekten. Det er hovudsakleg dei unge dei <strong>vi</strong>ser forståing for.<br />

Det er lita endring i aldersgruppene frå opptaksår til opptaksår, og det er lita endring i<br />

årsklassane i ulike generasjonar. Denne påstanden underbyggjer òg panelgranskinga, s<strong>om</strong><br />

<strong>vi</strong>ser småe endringar hjå den enkelte informant s<strong>om</strong> har bevega seg mell<strong>om</strong> livsfasane.<br />

Hypotesen er styrkt. Dei yngre i Øygarden i 2009 har fleire yngre former enn alle andre<br />

informantar, og strilemålet kan i stor grad delast i eldre (tradisjonell) og yngre stril (jf.<br />

diskusjonar i kapittel 6.3.4 og 6.3.6).<br />

Tabell 6.1<br />

Tabell med resultat for årsklassane. Resultat i prosent og (belegg).<br />

Eldre former Mell<strong>om</strong>former Yngre former Sum<br />

1890-1919 (årsklasse I) 92,5 (878) 0,3 (3) 7,2 (68) 100,0<br />

1920-1949 (årsklasse II) 91,1 (4072) 1,3 (60) 7,5 (337) 100,0<br />

1950-1979 (årsklasse III) 83,6 (2486) 1,7 (51) 14,6 (435) 99,9<br />

1980-2009 (årsklasse IV) 21,8 (263) 16,4 (198) 61,7 (744) 99,9<br />

Denne tabellen <strong>vi</strong>ser same resultat s<strong>om</strong> eg har <strong>vi</strong>st i kapittel fem, men den er ein god<br />

illustrasjon på variasjonen mell<strong>om</strong> årsklassane. I resultatpresentasjonen har hovudvekta lagt<br />

på livsfaseresultat, men med denne tabellen vert det enklare å samanlikna dei ulike<br />

årsklassane uavhengig av opptaksår. Det er framleis ingen t<strong>vi</strong>l <strong>om</strong> at det er årsklasse IV s<strong>om</strong><br />

er av<strong>vi</strong>karane frå det generelle mønstret i Øygarden. Det er <strong>litt</strong> variasjon mell<strong>om</strong> årsklasse III<br />

og I/II, men det er under 10 % s<strong>om</strong> skil, og det kan derfor ikkje samanliknast med den enorme<br />

endringa ein ser i årsklasse IV. Det skal òg poengterast at skilnaden mell<strong>om</strong> 1983 og 2009 for<br />

årsklasse III, er jamt over like liten s<strong>om</strong> skilnaden mell<strong>om</strong> opptaksåra i årsklassane I/II.<br />

96

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!