28.12.2013 Views

Da hadde vært litt kult visst vi hadde snakka strilsk om hondra år”

Da hadde vært litt kult visst vi hadde snakka strilsk om hondra år”

Da hadde vært litt kult visst vi hadde snakka strilsk om hondra år”

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Samandrag<br />

Tittel: ”<strong>Da</strong> <strong>hadde</strong> <strong>vært</strong> <strong>litt</strong> <strong>kult</strong> <strong><strong>vi</strong>sst</strong> <strong>vi</strong> <strong>hadde</strong> <strong>snakka</strong> <strong>strilsk</strong> <strong>om</strong> <strong>hondra</strong> år.” Ei sosioling<strong>vi</strong>stisk<br />

oppfølgingsgransking av talemålet i Øygarden.<br />

Student: Silje Villanger<br />

Rettleiar: Professor Helge Sandøy<br />

Institutt for ling<strong>vi</strong>stiske, <strong>litt</strong>erære og estetiske studium<br />

Universitetet i Bergen<br />

30.august 2010.<br />

Denne sosioling<strong>vi</strong>stiske oppfølgingsgranskinga er ein del av prosjektet<br />

Dialektendringsprosessar og tar føre seg variasjon og endring i talemålet i Øygarden.<br />

Granskinga byggjer på eit datamateriale s<strong>om</strong> var innsamla av Vidar Antonesen i 1983 og av<br />

meg sjølv hausten 2009. Materialet til Antonesen har vorte behandla på nytt, og eg har<br />

undersøkt sju språklege variablar ved å samanlikna materialet frå dei to opptaksåra. Eg har<br />

brukt 24 informantar, der fire av desse er panelinformantar s<strong>om</strong> òg var med i Antonesen sine<br />

opptak frå 1983. Metodisk er ikkje granskingane frå -83 og -09 like, og det er derfor eg har<br />

handsama Antonesen sitt materiale på nytt.<br />

Undersøkinga er både synkron og diakron, då ho tar føre seg både variasjon i dag og<br />

endringar s<strong>om</strong> har skjedd i løpet av dei 26 åra. Eg beskriv kva s<strong>om</strong> har skjedd med talemålet<br />

og testar det opp mot fem hypotesar. Det har eg gjort ved å systematisera alt materialet og<br />

samanlikna det. Deretter har eg forsøkt å forklara korfor språket har ut<strong>vi</strong>kla seg slik det har,<br />

og korfor den variasjonen s<strong>om</strong> er eksisterer. Vidare forsøkjer eg å diskutera retninga i<br />

språkut<strong>vi</strong>klinga, altså kva retning språket har tatt og kva s<strong>om</strong> ser ut til å skje med talemålet i<br />

Øygarden i framtida. Det gjer eg hovudsakleg ved å sjå på samfunnsmessige endringar s<strong>om</strong><br />

har skjedd i åra mell<strong>om</strong> opptaka. Eg supplerer med <strong>litt</strong> informantk<strong>om</strong>mentarar.<br />

Dei <strong>vi</strong>ktigaste funna eg har gjort er at dei yngste i 2009 (ungd<strong>om</strong>sskuleelevar) har langt<br />

fleire førek<strong>om</strong>star av yngre former enn dei vaksne og eldre. Dei to vaksen-gruppene har s<strong>vært</strong><br />

høge prosenttal for tradisjonelle former både i 1983 og i 2009. Ein ser tendensar til eit nytt<br />

mønster mell<strong>om</strong> dei yngste språkbrukarane. Nokre av endringane kan del<strong>vi</strong>s forklarast s<strong>om</strong><br />

språklege forenklingar, men der har òg skjedd store samfunnsmessige <strong>om</strong>kalfatringar i<br />

Øygarden på dei 26 åra s<strong>om</strong> er mell<strong>om</strong> granskingane. Mell<strong>om</strong> anna har det k<strong>om</strong>e mange nye<br />

119

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!