(Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk) KOMMISSIONENS ...

L 225/170 21.8.2001
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
SV
En lämplig modell bör väljas för att uttrycka förhållandet mellan r 2 och koncentrationen. Valet måste motiveras
på tillbörligt sätt.
Om antalet fiskar som överlever inte är lika stort i varje kärl bör modellanpassningen, antingen den är enkel
eller icke-linjär, viktas för att kompensera för de olika stora grupperna.
Den metod som används för anpassning av modellen måste ge möjlighet att uppskatta t.ex. EC 20 och få fram
spridningen kring värdet (standardfel eller konfidensintervall). Kurvan för den anpassade modellen bör visualiseras
i förhållande till data så att det framgår i hur hög grad modellen stämmer (9) (19) (20) (21).
2.1.2 Analys av resultaten för uppskattning av LOEC
Om testet har omfattat replikering av kärl vid alla koncentrationsnivåer kan uppskattningen av LOEC basera
sig på en variansanalys (ANOVA) av kärlmedelvärdet för specifik tillväxthastighet (se avsnitt 2.1) åtföljd av en
lämplig metod (t.ex. Dunnetts eller Williams test (13) (14) (15 (22)) för jämförelse av medelvärdet r för varje
koncentration med medelvärdet r för kontrollsatserna, i syfte att hitta den lägsta koncentration för vilken
denna skillnad är signifikant vid en sannolikhetsnivå på 0,05. Om de antaganden som krävs för parametriska
metoder inte uppfylls — onormal fördelning (t.ex. Shapiro-Wilks test) eller variansen är heterogen (Bartletts
test) — bör man överväga att homogenisera varianserna genom transformering av data före ANOVA. Alternativt
kan viktad ANOVA övervägas.
Om testet inte har omfattat replikering av kärl vid varje koncentration är kärlbaserad ANOVA okänslig eller
omöjlig. I en sådan situation är det en godtagbar kompromiss att basera ANOVA på den pseudospecifika tillväxthastigheten
r 3 för individuella fiskar.
Medelvärdet r 3 för varje testkoncentration kan sedan jämföras med medelvärdet r 3 för kontrollsatserna. LOEC
kan därefter fås fram på ovan beskrivet sätt. Det bör konstateras att denna metod inte beaktar eller ger skydd
mot variabiliteten mellan kärl, utöver den variabilitet som beaktas genom variabiliteten mellan individuella
fiskar. Erfarenheter har dock visat (9) att variabiliteten mellan kärl är mycket liten jämfört med variabiliteten
inom ett kärl (dvs. mellan fiskar). Om individuella fiskar inte inkluderas i analysen bör metoden för identifiering
av utanförliggande värden anges tillsammans med en motivering.
2.2 TOLKNING AV RESULTATEN
Resultaten bör tolkas med försiktighet när de uppmätta koncentrationerna av det toxiska ämnet i testlösningen
ligger på nivåer nära analysmetodens detektionsgräns eller — vid halvstatiska test — när koncentrationen av
testämnet minskar mellan nyss beredd lösning och lösningen före förnyelsen.
2.3 TESTRAPPORT
Testrapporten skall innehålla nedan angivna uppgifter.
2.3.1 Testämne:
2.3.2 Testdjur:
— Aggregationstillstånd och relevanta fysikalisk-kemiska egenskaper.
— Kemiska identifieringsdata, inklusive renhet och i tillämpliga fall analysmetod för identifiering av testämnet.
— Vetenskapligt namn.
— Tillgängliga uppgifter om stam, storlek, leverantör, eventuella förbehandlingar osv.
2.3.3 Testförhållanden:
— Testförfarande som har använts (t.ex. halvstatiskt test eller genomflödestest, fisktäthet, antalstäthet, osv.).
— Testutformning (t.ex. antalet testkärl, testkoncentrationer och replikat, antalet fiskar per kärl).