(Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk) KOMMISSIONENS ...

21.8.2001 L 225/291
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
SV
4.2.4 Klassificering av preparat med avseende på särskilda hälsoeffekter
Om ett preparat innehåller ett eller flera ämnen som klassificerats i enlighet med ovan angivna kriterier, skall
preparatet klassificeras i enlighet med kriterierna i bilagorna II.A7—9 och II.B.6 till direktiv 1999/45/EG (man
skall därvid använda antingen de koncentrationsgränser som fastställs i bilaga I till det här direktivet, eller i
bilaga II.B.6 till direktiv 1999/45/EG om ämnet eller ämnena inte är upptagna i bilaga I till det här direktivet
eller är upptagna där utan koncentrationsgränser).
5. KLASSIFICERING PÅ GRUNDVAL AV MILJÖEFFEKTER
5.1 Inledning
Det främsta syftet med att klassificera miljöfarliga ämnen och preparat är att göra användarna uppmärksamma
på farorna som dessa ämnen och preparat utgör för ekosystemen. Även om dessa kriterier i första hand avser
akvatiska ekosystem är det känt att vissa ämnen och preparat samtidigt eller i stället påverkar andra ekosystem
vars populationer kan sträcka sig från markens mikroflora och mikrofauna till primater.
De kriterier som anges nedan är hämtade direkt från testmetoderna i bilaga V om metoderna nämns där. De
testmetoder som är nödvändiga för att uppfylla ”baskraven” enligt bilaga VII har sina begränsningar och den
information som erhålls genom dem kan vara otillräcklig för att göra en korrekt klassificering. Det kan därför
krävas ytterligare data som erhålls från undersökningar på nivå 1 (bilaga VIII) eller andra likvärdiga undersökningar.
Klassificerade ämnen kan dessutom bli föremål för översyn när nyare data framkommer.
För klassificering och märkning delas miljöfarliga ämnen och preparat in i två grupper, utifrån deras omedelbara
och/eller långsiktiga effekter på akvatiska ekosystem eller deras omedelbara och/eller långsiktiga effekter
på andra ekosystem, med hänsyn tagen till den aktuella kunskapsnivån.
5.1.1 Klassificeringen av ämnen grundas vanligen på experimentella data avseende akut toxicitet i vattenmiljön, nedbrytning
och log Pow (eller BCF, om denna är känd).
5.1.2 Vid klassificering av preparat bör man normalt använda en konventionell metod som anges i artikel 7 i direktiv
1999/45/EG och i bilagorna III.A och III.B till samma direktiv. I detta fall grundas klassificeringen på de
individuella koncentrationsgränser som fastställs antingen
— i bilaga I till det här direktivet, eller
— i bilaga III.B till direktiv 1999/45/EG om ämnet eller ämnena inte är upptagna i bilaga I till det här direktivet
eller är upptagna där utan koncentrationsgränser.
5.1.3 Normalt används en konventionell metod för att klassificera preparat. Vid bestämning av akut toxicitet för vattenlevande
organismer kan det emellertid i vissa fall vara lämpligt att testa preparatet. Resultaten av dessa tester
kan endast påverka den klassificering med avseende på akut toxicitet för vattenlevande organismer som
erhållits vid användning av en konventionell metod. Om den person som ansvarar för att släppa ut preparatet
på marknaden väljer att genomföra sådana tester, måste de kvalitetskriterier som gäller för testmetoderna i
bilaga V.C till detta direktiv uppfyllas. Testerna måste dessutom göras på samtliga tre arter i enlighet med kriterierna
i denna bilaga (dvs. på alger, Daphnia och fisk), såvida inte preparatet efter att ha testats på en av
arterna har tilldelas högsta faroklassificering med avseende på akut toxicitet för vattenlevande organismer, eller
testresultat redan fanns tillgängliga innan direktiv 1999/45/EG trädde i kraft.
5.2 Kriterier för klassificering, val av symboler, farobeteckningar och riskfraser
De klassificeringskriterierna för ämnen som anges i punkt 5.2.1 gäller endast för preparat som testats i enlighet
med 5.1.3.