(Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk) KOMMISSIONENS ...

L 225/6 21.8.2001
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
SV
b) Märkning, innefattande:
i) Den bokstav som ämnet tilldelats i enlighet med bilaga II (jfr artikel 23.2 c) och som är en benämning för farosymbolen
och farobeteckningen (om sådana tilldelats).
ii) De riskfraser angivna med bokstaven R, följd av ett nummer som anger de särskilda riskerna i enlighet med
bilaga III (se artikel 23.2 d). Siffrorna skiljs åt antingen genom
— ett bindestreck för separat angivelse av olika risker (R), eller
— ett snedstreck som innebär att riskfraserna skall kombineras till en sammansatt fras i enlighet med bilaga
III.
iii) De skyddsfraser angivna med bokstaven S, följd av ett nummer som anger de rekommenderade skyddsanvisningarna
i enlighet med bilaga IV (se artikel 23.2 e). Även här skiljs siffrorna åt antingen genom bindestreck
eller snedstreck. De rekommenderade skyddsanvisningarnas betydelse framgår av bilaga IV. De angivna skyddsanvisningarna
är endast tillämpliga på ämnen; i fråga om preparat väljs fraser i enlighet med sedvanliga
bestämmelser.
Observera att vissa S-fraser är obligatoriska i fråga om vissa farliga ämnen och preparat som säljs till allmänheten.
S1, S2 och S45 är obligatoriska för alla mycket giftiga, giftiga och frätande ämnen och preparat som säljs till
allmänheten.
S2 och S46 är obligatoriska för alla andra farliga ämnen och preparat som säljs till allmänheten, med undantag
av dem som endast klassificeras som miljöfarliga.
Skyddsfraserna S1 och S2 visas inom parentes i bilaga I och får endast utelämnas på etiketten om ämnet eller
preparatet uteslutande säljs för industriellt bruk.
c) Koncentrationsgränserna och därtill knutna klassificeringar som är nödvändiga för att klassificera farliga preparat som
innehåller ämnet i enlighet med direktiv 1999/45/EG.
Om inte annat anges är koncentrationsgränserna ämnets andel i viktprocent, beräknad i relation till preparatets
totalvikt.
Om inga koncentrationsgränser anges skall de koncentrationsgränser som framgår av bilaga II till Europaparlamentets
och rådets direktiv 1999/45/EG (EGT L 200, 30.7.1999, s. 1) användas vid tillämpning av den konventionella
metoden för bedömning av hälsorisker, och de koncentrationsgränser som framgår av bilaga III till samma direktiv
vid tillämpning av den konventionella metoden för bedömning av miljörisker.
Allmänna anmärkningar
Ämnesgrupper
I bilaga I anges en rad ämnesgrupper. I dessa fall skall klassificerings- och märkningskraven tillämpas på alla ämnen
som omfattas av beskrivningen och som släpps ut på marknaden, om de är förtecknade i Einecs eller Elincs. Om ett
ämne som ingår i en ämnesgrupp uppträder som orenhet i ett annat ämne skall de klassificerings- och märkningskrav
som beskrivs för ämnesgruppen beaktas vid märkningen av ämnet.
I vissa fall finns det klassificerings- och märkningskrav för enskilda ämnen som annars skulle ingå i en ämnesgrupp. I
sådana fall anges ämnet särskilt i bilaga I och ämnesgruppen förses med anmärkningen ”utom sådana som är upptagna
på annat ställe i bilagan”.
I vissa fall kan enskilda ämnen ingå i mer än en ämnesgrupp. Blyoxalat (Einecs-nr 212-413-5) ingår till exempel både i
gruppen blyföreningar (indexnummer 082-001-00-6) och i gruppen salter av oxalsyra (607-007-00-3). Märkningen av
ämnet återspeglar i dessa fall märkningen för var och en av de två ämnesgrupperna. I de fall där samma fara klassificeras
på olika sätt skall den strängare klassificeringen användas på ämnets etikett (se anmärkning A nedan).
Med salter (oavsett beteckning) i bilaga I avses både vattenfria och vattenhaltiga salter, om inte annat uttryckligen anges.