(Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk) KOMMISSIONENS ...

L 225/176 21.8.2001
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
SV
C.15. FISK, KORTTIDSTEST AVSEENDE TOXICITET PÅ EMBRYO- OCH SÄCKYNGELSTADIERNA
1. Metod
Denna metod för korttidstest avseende toxicitet motsvarar OECD TG 212 (1998).
1.1 INLEDNING
Vid detta korttidstest avseende toxicitet på fiskembryon och säckyngel exponeras levnadsstadierna från nyligen
befruktade ägg till slutet av säckyngelstadiet. Inget foder ges vid detta test, och testet avslutas medan säckynglen
fortfarande får sin näring från gulesäcken.
Testet är avsett för bestämning av de letala och, i begränsad utsträckning, subletala verkningarna av kemikalier
på de specifika stadier och specifika arter som testas. Testet kan ge användbar information i flera avseenden:
dels bildar det en brygga mellan test avseende letala verkningar och test avseende subletala verkningar, dels
kan det användas som ett screeningtest inför ett komplett test av de tidiga levnadsstadierna eller för test avseende
kronisk toxicitet. Dessutom kan det användas för test av arter för vilka uppfödningsteknikerna inte är tillräckligt
utvecklade för att täcka perioden för övergång från endogen till exogen utfodring.
Man bör beakta att endast tester som täcker alla stadier av fiskens livscykel i regel kan ge en tillförlitlig uppskattning
om en kemikalies kroniska toxicitet för fisk, och att minskad exponering av levnadsfaser kan medföra
lägre känslighet och underskattning av den kroniska toxiciteten. Man kan därför anta att ett test på
embryon och säckyngel är mindre känsligt än ett komplett test av de tidiga levnadsstadierna, särskilt när det
gäller kemikalier som är starkt lipofila (log P ow > 4) och kemikalier med ett specifikt toxiskt verkningssätt.
Man kan dock förvänta sig mindre skillnader i känslighet mellan de två testerna när det gäller kemikalier som
har ett icke-specifikt, narkotiskt verkningssätt (1).
Fram till offentliggörandet av detta test har de flesta erfarenheterna från test på embryon och säckyngel erhållits
med sötvattenfisken Danio rerio Hamilton-Buchanan (Teleostei, Cyprinidae ¯ sebrafisk). Närmare anvisningar
om testförfarandet för denna art finns i tillägg 1. Det finns dock inga hinder för att använda andra arter
för vilka det finns erfarenheter att tillgå (tabell 1).
1.2 DEFINITIONER
Lägsta koncentration vid vilken verkningar observeras (Lowest observed effect concentration, LOEC):
den lägsta testade koncentrationen av ett testämne vid vilken man kan observera signifikanta verkningar (vid p
< 0,05) jämfört med kontrollgruppen. Alla testkoncentrationer ovanför LOEC måste framkalla skadliga verkningar
som är lika stora eller större än de verkningar som kan observeras vid LOEC.
Koncentration vid vilken inga verkningar observeras (No observed effect concentration, NOEC): testkoncentrationen
omedelbart under LOEC.
1.3 PRINCIP FÖR TESTMETODEN
Fiskens embryo- och säckyngelstadier exponeras för en serie koncentrationer av testämnet upplöst i vatten.
Testprotokollet innehåller en möjlighet att välja mellan halvstatiskt test och genomflödestest. Det valda alternativet
beror på testämnets egenskaper. Testet inleds med att befruktade ägg placeras i testkärl. Testet avslutas
strax innan någon av gulesäckarna i något av testkärlen har absorberats helt eller innan ynglen i kontrollgrupperna
börjar dö på grund av svält. De letala och subletala verkningarna bedöms och jämförs med kontrollgruppernas
värden i syfte att bestämma den lägsta koncentrationen vid vilken verkningar observeras och den
koncentration vid vilken inga verkningar observeras. Alternativt kan verkningarna analyseras med hjälp av en
regressionsmodell i syfte att uppskatta den koncentration som framkallar en given procentuell verkan (t.ex. LC/
EC x, där x är en definierad procentuell verkan).
1.4 INFORMATION OM TESTÄMNET
Man bör ha tillgång till resultaten från ett test avseende akut toxicitet (se metod C. 1), som helst skall ha
utförts med samma art som används för detta test. Sådana resultat kan vara till hjälp vid valet av lämpliga testkoncentrationer
för testet på tidiga levnadsstadier. Testämnets vattenlöslighet (inbegripet lösligheten i testvattnet)
och ångtryck måste vara kända. Man bör ha tillgång till en tillförlitlig analysmetod för kvantifiering av
ämnet i testlösningen. Metoden bör ha känd och rapporterad noggrannhet och detektionsgräns.