Taktik, ledning, ledarskap - Myndigheten för samhällsskydd och ...

är olika för olika rollinnehavare och kan vara mer eller mindre
begränsat. Arbetsgivaren har det mest omfattande ansvaret
och är skyldig att vidta alla rimliga åtgärder som behövs
för att skydda sina arbetstagare mot ohälsa och olycksfall.
Dessutom är det så att skyddsansvaret för de olika rollinnehavarna
inte utesluter varandra. Tvärtom är det normalt så
att det i varje situation finns flera roller, var och en med sitt
ansvar. Dessutom brukar man säga att ”var och en är sitt eget
skyddsombud”. I synnerhet i samband med räddningsinsatser
måste var och en själv kunna avgöra och bedöma de risker
man utsätter sig själv för och vid behov avbryta arbetet. Detta
fråntar dock inte chefen från dennes skyldighet att göra motsvarande
bedömning. Vid räddningsinsatser måste man alltid
göra en avvägning mellan vad som kan uppnås och de risker
detta innefattar. Arbetsgivaren är också skyldig att se till så att
personalen är kompetent att göra de bedömningar som krävs
för skyddsansvaret. Risken för personalen ska stå i rimlig proportion
till vad som kan räddas, och detta är en bedömning i
varje enskilt fall.
Det straffrättsliga ansvaret går ut på att i efterhand fastställa
vem som ska hållas ansvarig för eventuell olycka eller
tillbud. Den interna arbets- och ansvarsfördelningen är inte
avgörande för placeringen av det straffrättsliga ansvaret, men
får normalt ändå stor betydelse vid domstolsbehandling. Vid
prövning beaktas om de skyldigheter en fysisk person fått
motsvaras av tillräckliga befogenheter och resurser samt om
personen haft tillräcklig kompetens för arbetsmiljöansvaret.
Prövningen omfattar också att klarlägga om personen handlat
uppsåtligt eller oaktsamt.
Ansvarsfrågan och fördelning av ansvar är en intern fråga.
Det ingår i ledningsansvaret att skapa en sådan fördelning. I
ansvaret ligger också att följa upp den fördelning som gjorts
samt att övervaka att den fungerar och ingripa om den inte
gör det. Fördelning av ansvar och befogenheter i kommunens
organisation för räddningstjänst är en minst lika viktig fråga
att reda ut, som den om vem som är räddningsledare. Av såväl
skyddsskäl som av praktiska skäl, är det väsentligt att i en organisation
alltid ha klart för sig vem som är chef över vem och
hur såväl ansvar som befogenheter är fördelade. Det är arbetsgivaren
(chefen) som i slutändan avgör vilka risker som kan
tas för att uppnå ett visst syfte, även om arbetstagaren också
53