Taktik, ledning, ledarskap - Myndigheten för samhällsskydd och ...
Taktik, ledning, ledarskap - Myndigheten för samhällsskydd och ...
Taktik, ledning, ledarskap - Myndigheten för samhällsskydd och ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
94<br />
vilken kan leda till darrningar, ryckningar, stela eller ryckiga<br />
rörelser, talstörningar <strong>och</strong> <strong>för</strong>ändrad kroppshållning.<br />
Mann (1992) gör en forskningsöversikt om sambanden<br />
mellan stress, känslolägen <strong>och</strong> risktagande. Bland annat beskrivs<br />
slutsatser om att stress skapad av kriser ger upphov till<br />
reducerade tidsperspektiv <strong>och</strong> så kallad kognitiv stelhet, dvs.<br />
att individen blir konservativ i tanken. Detta leder i sin tur<br />
till<br />
• att omedelbara mål eller mål inom en kort tidsrymd<br />
värderas högre,<br />
• <strong>för</strong> tidigt dragna slutsatser,<br />
• begränsat sökande efter alternativ, samt<br />
• mindre noggrann värdering av alternativ <strong>och</strong> dessas<br />
konsekvenser.<br />
Läsaren inser säkert vilken oerhörd betydelse detta kan ha<br />
<strong>för</strong> de beslut som fattas <strong>och</strong> därmed också <strong>för</strong> resultatet av en<br />
räddningsinsats. En viss stress är ofta nödvändig <strong>för</strong> att främja<br />
informationssökning <strong>och</strong> utvärdering av handlingsalternativ.<br />
Vid ökande stress blir dock denna process mindre innehållsrik<br />
<strong>och</strong> kvalitén i beslutet därmed lidande. Extrem tidspress har<br />
en direkt skadlig effekt på beslut som ska fattas. Mann (1992)<br />
<strong>för</strong>eslår experiment där beslut som omfattar stora <strong>för</strong>luster<br />
ska fattas under extrem tidspress. Han <strong>för</strong>utser att resultatet<br />
från sådana experiment skulle visa att en orolig eller bekymrad<br />
beslutsfattare skulle bli mindre <strong>för</strong>siktig, snarare än mer<br />
<strong>för</strong>siktig.<br />
En av Manns (1992) huvudsakliga slutsatser är annars att<br />
lindrigt positiva känslolägen gör att individen undviker risker<br />
<strong>och</strong> blir <strong>för</strong>siktig under <strong>för</strong>hållanden med stor sannolikhet<br />
<strong>för</strong> betydande <strong>för</strong>luster. Positiva känslolägen kan med<strong>för</strong>a<br />
slarviga beslut, men det kan också med<strong>för</strong>a att beslutsfattaren<br />
inte gräver ner sig allt <strong>för</strong> mycket i problemet <strong>och</strong> gör det mer<br />
komplext än vad som krävs.<br />
Orasanu (1997) gör en översikt över effekterna av stress,<br />
<strong>och</strong> sammanfattar en rad forskningsinsatser i fyra punkter:<br />
1. Individer utsatta <strong>för</strong> stress gör mer fel i en mängd olika<br />
typer av uppgifter än individer som inte är utsatta <strong>för</strong><br />
stress.<br />
2. Vid stress tenderar uppmärksamheten att riktas mot<br />
centrala frågor, vilket kan leda till ”tunnelseende”. Under
Change language