Idéseminarierna - CED - Lunds universitet

Recommendations

Info

dyrbar arbetstid på att göra ett program, och det behövs inte heller några medverkande gäster. Därigenom blir det faktiskt kostnadseffektivt i förhållande till utbytet. Kursen ”Utforska din undervisning” UPC startade denna specialkurs då några lärare var angelägna om en fördjupad kunskap kring pedagogiska frågor. Dessa lärare hade i allmänhet gått alla grundläggande kurser. Ytterligare en anledning var att vi ville prova att ansluta oss till en spirande internationell rörelse framför allt i England, Australien och USA. Även om verksamheten hade lite olika beteckningar i de olika länderna som ”classroom research”, ”action research” eller ”researching your own practice” var syftet detsamma. Det handlade om att akademiska lärare oavsett disciplin skulle ges möjlighet att utforska sin egen praktik. Vår främsta förebild var den årliga konferensen ”Improving Students Learning” (ISL) i England som Graham Gibbs från Oxford Brookes University initierat 1993. Vi bevakade återkommande denna konferens, vid vilken vi kunde ta del av presentationer av pedagogiska utvecklingsprojekt från lärare från olika ämnesområden och universitet. Vid vår första resa deltog vi nio personer från Lunds universitet, vilket var den största representationen från något universitet, något som Gibbs kommenterade med en underförstådd uppmaning till andra universitet. Det var därför naturligt för oss att inbjuda Gibbs till en workshop. Den kom till stånd i september 1996 ”Improving our students learning through researching our own practice”. Gibbs utgick från en bred erfarenhet av upptäckter av brister i undervisningen, som ofta ledde till ytinriktat lärande hos studenterna. Han menade att ett första och viktigt steg för en lärare att komma tillrätta med bristerna var att analysera sin egen pedagogiska praktik. Han hade bl.a. med sig ett instrument som kunde vara användbart – ett frågeformulär med frågor både till studenterna och till läraren själv. Han underströk starkt användbarheten och betydelsen av self-assessment (självvärdering). Det tog några år innan vi fick gehör för att starta en specialkurs. Det fanns frågetecken. Varje lärare som gör något i syfte att förbättra förutsättningarna för sina studenters lärande, är självklart intresserad av hur det fungerar, gärna vetenskapligt underbyggt. Det är det gängse kravet för att kunna göra en bedömning. Vem ska då utföra en sådan forskning? Ämnesexperten eller fackpedagogen? Vi inom UPC önskade se mer av självvärdering från ämnesexperten/läraren. Medvetna om att forskning kring undervisning och lärande har forskningsmetoder som skiljer sig från andra discipliner valde vi att kalla verksamheten ”utforska”. Specialkursen startade 1998/99 under beteckningen ”Utforska din undervisning”. Nio deltagare anmälde sig. Första steget var en gemensam ”kick-off” med planering och förberedelse inför deltagande i det årets ISL-konferens tilllsammans med kursledaren från UPC. Denne fungerade som samordnare och handledare i metodfrågor. Kursen fick formen av ett forskarseminarium. Den ambitiösa målsättningen var att deltagarna skulle presentera sitt arbete vid ISL året därpå. Frågeställningar, som deltagarna kastade sig över var också ambitiösa. Gemensamt för dem var lärarnas strävan att erbjuda sina studenter bättre villkor för lärande. Exempel på frågeställningar var: studenten som medlärare, uppmuntran till aktivt frågande, 99
processen från start till examination, utvärdering av effekter, vilken sorts lärande finns kvar efter examinationen, SOLO-taxonomins användbarhet. Ungefär hälften av deltagarna fullföljde sina projekt. Förklaringar till att inte fler mäktade med det var inte bristande intresse, utan ofta bristande tid eller att projektet inte prioriterades inom institutionen, samt givetvis att det var en svår uppgift. Några skrev i UPC-bladet om syfte, metodik och resultat. Tre av projekten presenterades vid tre olika internationella konferenser åren efter. Dessa tre personer fortsatte också efter detta att engagera sig för pedagogiskt utvecklingsarbete. Genom kursen vann vi nya erfarenheter av problem och möjligheter med att utforska sin egen undervisningspraktik. 100
Page 2 and 3:
Framväxten av den pedagogiska utbi
Page 4 and 5:
INNEHÅLL Förord 1 Introduktion 1
Page 6:
9 Inbjudan/kursbeskrivning och mål
Page 9 and 10:
Vi vill naturligtvis särskilt tack
Page 11 and 12:
naturligtvis varit gemensamma inom
Page 13 and 14:
Omslagsbilden Omslagsbilden innehå
Page 15 and 16:
1986 startade vi ett projekt för
Page 17 and 18:
mkr för hela landet för ”kvalit
Page 20 and 21:
3 Hur det började för oss Vi har
Page 22 and 23:
Studievägledare Eftersom mitt grun
Page 24 and 25:
Här fanns en väl utvecklad prakti
Page 26 and 27:
sig själva, när motivationen fann
Page 28:
Erfarenheterna från dessa kurser v
Page 31 and 32:
Efter den första kursen följde en
Page 33 and 34:
(Ahlström, 1968). Senare utvecklad
Page 36 and 37:
5 1970-talet: Del av utvecklingsarb
Page 38 and 39:
”Verksamheten innefattar f.n. lok
Page 40 and 41:
Lundagruppens förslag låg sannoli
Page 42 and 43:
6 1980-talet: Breddning av utbudet
Page 44 and 45:
utanför universitetet började det
Page 46 and 47:
Fortbildning, rätt till minst 1 ve
Page 48 and 49:
7 1990 - 1995: Expansion 1990-talet
Page 50 and 51:
den pedagogiska utbildningen. Det s
Page 52 and 53:
kring de studerandes ämnesrelatera
Page 54:
Inrättandet av CITU Redan 1 januar
Page 57 and 58: Sam Kommunikationskurs (10 dagar) 9
Page 59 and 60: Gibbs och hans kolleger startade i
Page 61 and 62: examination - för att därmed ocks
Page 63 and 64: Signaler i propositionstexter och r
Page 65 and 66: Resursknapphet och överbelastning
Page 67 and 68: ledningsgruppen för UPC. Det kom f
Page 69 and 70: Organisationsförändringar 2002 -
Page 71 and 72: Lunds universitets beslut I maj 200
Page 73 and 74: ”Kritisk massa” Vår erfarenhet
Page 75 and 76: Förtroendeingivande kursledare Eft
Page 77 and 78: urholkades, så fick den högskolep
Page 79 and 80: som i särskilt hög grad bidragit
Page 81 and 82: har därför valt att göra en snä
Page 83 and 84: Efterhand som det blir generationss
Page 86 and 87: 12 Nationell samverkan I denna skri
Page 88 and 89: ild”, ”Vetenskaplig förankring
Page 90: pedagogiska konsulter att få vara
Page 93 and 94: Undervisningsteknologi, 1968 Målan
Page 95 and 96: Experiential Learning, 1984 Hur vi
Page 97 and 98: The Challenge of Problembased Learn
Page 99 and 100: När vi läser högerspalten (debat
Page 101 and 102: Informella vägar Många av de info
Page 103 and 104: fanns också författare till aktue
Page 105 and 106: och universitetslektor Anette Kolmo
Page 107: ning för att klara att samtidigt s
Page 111 and 112: Kurser i Kreativt tänkande och pro
Page 113 and 114: Under åren som följde uppdrog PU-
Page 115 and 116: handledarutbildningen skulle följa
Page 117 and 118: utbildning. I samarbete med oss sta
Page 119 and 120: discipliner. Inbjudna gäster var Y
Page 121 and 122: problemanalys till arbetsgruppen oc
Page 123 and 124: 2000-talet Vid denna tid hade UPC o
Page 125 and 126: Struktur och villkor för den högs
Page 127 and 128: Även om man finner en lösning som
Page 129 and 130: högskolepedagogiska introduktionsk
Page 131 and 132: självklart. Vi har gjort det dels
Page 133 and 134: Tre förutsättningar har varit sä
Page 135 and 136: Något som också är tydligt för
Page 137 and 138: - vara omsorgsfull modell som lyssn
Page 139 and 140: 130
Page 141 and 142: Fontänen flödar nerifrån - upp I
Page 143 and 144: Jensen, R., Falk-Nilsson, E., Maini
Page 145 and 146: SUHF (2001), Uttalande PUAL.pdf, ww
Page 148 and 149: Eldsjälar inom fakulteterna/områd
Page 150: Odontologiska fakulteten I ledninge
Page 175:
5. Nämnderna skaffar sig effektiva
Page 187 and 188:
3 december 1982 Integration i tid o
Page 189 and 190:
Läsåret 1986/1987 26 september 19
Page 191 and 192:
26 november 1993 Undervisning med c
Page 193 and 194:
Läsåret 1997/1998 17 oktober 1997
Page 195:
9 april 2002 Kunskap som färskvara
show all

Idéseminarierna - CED - Lunds universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?