Idéseminarierna - CED - Lunds universitet

”Intervjuerna har dokumenterat behovet av pedagogiska insatser inom HTområdet.
Kursen i praktisk universitetspedagogik uppfattas som ett nödvändigt
centrum, men fler och vidgade insatser behövs. Den moderna utbildningen inom
HT-området ställer krav på en professionellt upplagd och genomförd
undervisning. De lärare som går kursen i praktisk universitetspedagogik får en
positiv attityd gentemot undervisningen och bidrar aktivt till att utveckla och
förnya den. För att denna process inte skall tappa farten krävs emellertid en mer
organiserad uppföljning av den pågående pedagogiska utbildningen, men det
efterlystes från olika håll också fler och vidgade insatser av denna typ från
områdets sida.” (Hansson, 1999, sid. 12)
Goda exempel och tydliga mål
Att lyfta fram goda exempel är liksom ägandeskapet en klassisk strategi för förändring.
Det är emellertid inte okomplicerat. Det är åtminstone inom den akademiska miljö vi
känner vanligare att man värjer sig mot andras idéer än att man tackar och tar emot. I
vissa lägen kan emellertid goda exempel fungera inspirerande och betryggande. Vi har
sett det särskilt när frågor om högskolepedagogisk utbildning har hamnat på områdenas
agendor, och man därmed måste ta ställning till hur man skulle agera.
Ett exempel på detta är när de särskilda medlen för kvalitetshöjande åtgärder inom
Lunds universitet kopplades till krav på att områdena skulle ta fram planer för kvalitetshöjande
åtgärder för perioden 1993/94 – 95/96. Då fanns Grundbultens modell att
förhålla sig till, och vi kunde i våra kontakter med ansvariga inom områdena lyfta fram
lyckade exempel på pedagogiska kurser – både från andra områden och från andra
lärosäten, nationellt och internationellt. Man ville inte gärna vara sämre än någon annan,
och det fanns viss konkurrens om medlen. Programarbetet och de följande försöksverksamheterna
innebar därmed väsentliga framsteg.
Ett annat exempel på när goda exempel kunnat användas strategiskt är planeringsprojektet
inom ramen för pilotprojektet 2002/2003. Områdena och LUS (studentkårernas
samverkansorganisation) inbjöds att delta genom representanter i en gemensam
planeringsprocess för den högskolepedagogiska utbildningen, nerifrån-upp. Den
Franssonska utredningens förslag om 10 veckors utbildning fanns att förhålla sig till,
men det var inte givet att man skulle kunna få acceptans för så omfattande utbildning.
Genom att det fanns goda exempel främst från områdena lokalt men även från andra
lärosäten mognade successivt konsensus fram.
För oss som arbetat med den högskolepedagogiska utbildningen har utbytet av goda
exempel från kollegor – lokalt, nationellt och internationellt – självfallet haft synnerligen
stor betydelse.
Påverkan genom bred utbildningsverksamhet
Vi har i denna skrift valt att fokusera på de pedagogiska kurserna. Förutom kurserna har
det emellertid funnits en mängd andra verksamheter som bidragit till pedagogisk
kompetensutveckling. Vi vill därför här ta upp några exempel på andra verksamheter
69