Idéseminarierna - CED - Lunds universitet

16 Några principiella och praktiska val
När man skall bygga upp en pedagogisk utbildning för lärarna inom en högskola, är det
många val man ställs inför. De gäller främst basorganisation, struktur och villkor för
den pedagogiska utbildningen, och former och innehåll för kurserna. Vi har vid det här
laget lång erfarenhet av diskussioner om sådant, och alla de delfrågor som ingår. I detta
kapitel försöker vi belysa en del av dem, och dela med oss av erfarenheter. Samtidigt är
vi medvetna om att förutsättningarna är mycket varierande mellan olika högskolor, och
att förutsättningarna förändras över tid. Vad vi skriver skall därför inte tolkas som
direkta råd, utom i några fall där vi har mycket bestämda uppfattningar och särskilt
markerar det.
En utgångsfråga
I de inledande pedagogiska kurserna har vi redan allra första kursdagen haft en process
för att definiera lärarens uppgift: att skapa gynnsamma betingelser för studenternas
lärande. Denna definition har ställts i kontrast mot en mer traditionell och begränsad
uppfattning om lärarens uppgift, nämligen att lära ut ämnet. Perspektivskiftet får
omfattande konsekvenser, och det har varit centralt i alla de pedagogiska kurser vi har
givit. Det är därför konsekvent att när man planerar pedagogisk utbildning för lärarna
utgå från frågan Hur skapa så gynnsamma betingelser som möjligt för lärarnas
lärande? Det kan kanske tyckas alldeles självklart, men vår erfarenhet är att det inte är
så. Det gäller att frigöra sig från tänkandet att man skall ”lära ut” ämnet högskolepedagogik,
och i stället fundera över vad det är för slag av kompetens det handlar om,
och hur lärarna kan få lust och möjligheter att skaffa sig den kompetensen, inklusive
lust och möjligheter att fortsätta att utveckla den även efter den behörighetsgivande
utbildningens slut. Man kan t.o.m. se det som en två-stegs-fråga: Hur skapa så gynnsamma
betingelser som möjligt för lärarnas livslånga lärande, som i sin tur handlar om
att skapa så gynnsamma betingelser som möjligt för studenternas livslånga lärande.
Det skulle föra för långt att behandla denna stora fråga på ett heltäckande sätt, och vi
begränsar oss till att ta upp ett antal aspekter som varit omdiskuterade, eller där vi haft
särskilt goda eller dåliga erfarenheter. Vi har samlat dem under tre rubriker:
Struktur och villkor för den högskolepedagogiska utbildningen
Kursernas utformning
Basorganisation.
115