Idéseminarierna - CED - Lunds universitet
Idéseminarierna - CED - Lunds universitet
Idéseminarierna - CED - Lunds universitet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
fortsatt utvidgad personalutbildning i form av resurspersoner, material, apparater och<br />
modeller. Till PUS knöts extra personal, Kjell-Åke Holmberg från institutionen för<br />
informatik och Kerstin Dahl från <strong>universitet</strong>sbiblioteket.<br />
Målsättningen i handlingsprogrammet handlade då huvudsakligen om datorn som ett<br />
arbetsredskap. Då vi inom PUS hade ansvar för centralt arrangerad personalutbildning<br />
för samtliga kategorier, inriktades merparten av våra kurser på sådana färdigheter.<br />
Samtidigt tog vi emellertid tidigt initiativ till en studiegrupp kring Datorstöd i undervisningen,<br />
den s.k. ”Dundergruppen”. Den leddes av Bengt Kjöllerström, docent vid<br />
institutionen för teoretisk fysik. Intresserade lärare från olika discipliner utvecklade<br />
gemensamt idéer kring den pedagogiska användningen av datorer. Arbetsinstrumentet<br />
var en s.k. skoldator för 2 tkr. Referensgruppen för PUS tillsatte också en arbetsgrupp<br />
”Datorn i samhället”. Denna fick i uppdrag att göra en kritisk granskning av eventuella<br />
risker eller problem med datoriseringen som t.ex. frågor om personlig integritet eller<br />
risk för kunskapsreduktion.<br />
I september 1983 tillsatte <strong>universitet</strong>sstyrelsen ytterligare en arbetsgrupp” Arbetsgrupp<br />
för utredning av inriktning och organisation av den datorbaserade verksamheten”. Den<br />
omfattande rapporten från oktober 1984 (Datorbaserad verksamhet inom LU – inriktning<br />
och organisation) behandlade frågan om personalutbildning mycket sparsamt.<br />
Stora resurser sattes till utrustning. Till PUS avsattes extra medel om 300 tkr för särskilda<br />
stimulansåtgärder rörande datorutbildning och datoranvändning. Detta var naturligtvis<br />
alldeles otillräckligt i förhållande till målsättningen i handlingsprogrammet – att<br />
göra ca 5 000 forskare, lärare och administratörer förtrogna med datorernas möjligheter,<br />
användning och effekter.<br />
I februari–mars 1984 anordnade vi de första ”Datordagarna” vid LU. Omkring 200 av<br />
<strong>universitet</strong>ets anställda deltog. Kontaktpersoner från olika personalkategorier medverkade<br />
i det 80-tal programpunkter som fanns att välja mellan. Frågan om datorstöd i<br />
undervisningen hade fortfarande en ganska undanskymd plats.<br />
Ungefär samtidigt fick emellertid den pedagogiska inriktningen ökad uppmärksamhet<br />
genom ett idéseminarium om ”Datorstöd i utbildningen”. Gäster var Kjell-Åke Modéer,<br />
professor i rättshistoria och Skotte Mårtensson, <strong>universitet</strong>slektor i tillämpad elektronik.<br />
De hade haft tillfälle att skaffa sig internationella erfarenheter och bidrog därmed med<br />
nya perspektiv.<br />
Vidare gav PU-enheten vid denna tid ut en skrift med sociologen Conny Svenning som<br />
författare ”Datorn som pedagog”. Den innehöll en litteraturgenomgång och några<br />
fallstudier inom <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>.<br />
I september 1984 ingicks så ett unikt avtal med Apple University Consortium i Europa.<br />
Det innebar att studenter och anställda vid LU som första <strong>universitet</strong> i Europa fick köpa<br />
Apples MacIntosh för halva priset. Vid den tiden uppskattade man antalet persondatorer<br />
inom LU till ca 300. Apple hade redan sådana avtal med 24 <strong>universitet</strong> i USA.<br />
I februari 1985 tog <strong>universitet</strong>sstyrelsen beslut om organisationen för datorverksamheten<br />
i stort. Det åtföljdes av att rektorsämbetet tillsatte en arbetsgrupp för uppföljning<br />
av beslutet. Vi tog då initiativ till ett samarbete mellan oss på PUS och <strong>Lunds</strong><br />
Datacentrals (LDC) avdelning för utbildning om datoranvändning. Vi överlämnade en<br />
111