Idéseminarierna - CED - Lunds universitet

tänkandet med träning i intuitivt tänkande. En annan aspekt var om man genom att
använda intuitivt tänkande kunde underlätta lärprocesser.
På initiativ av Pirjo Birgerstam, forskare vid psykologiska institutionen som också
under en period arbetade hos oss, arrangerade vi i oktober 1994 ett tvådagars
symposium ”Intuitivt tänkande i akademisk utbildning”. Tre framstående gästföreläsare
var våra huvudtalare – Matti Bergström, Finland, Ingela Josefsson, Sverige och Tor
Nørretranders, Danmark. Symposiet var välbesökt med mer än 200 deltagare. Det
följdes senare upp i form av ett lärarnätverk, som tog sig an att fundera över pedagogiska
former för att befrämja intuitivt tänkande hos studenter och doktorander. Ca 25
lärare och forskare deltog i nätverket och ansvarade för möten och fortbildning.
Nätverksarbetet utvecklades i en mindre grupp till ett utvecklingsprojekt med stöd från
Grundutbildningsrådet, och projektet avslutades med en rapport ”Pedagogik för
intuition” (Birgerstam m.fl., 2001).
Kurser för forskarhandledare
Utvecklingen av utbildning för forskarhandledare har likheter med den utveckling vi
beskrivit av den pedagogiska grundutbildningen för universitetets lärare. Nya initiativ
inom området möttes i samma mån av skepsis och t.o.m. en nedlåtande artikel av en
professor i en av dagstidningarna. Hon hävdade att forskarutbildning och handledning
uteslutande är en privat relation mellan doktoranden och handledaren. En sådan relation
beror enbart på de inblandades personlighet och kan inte förändras av utbildning, ansåg
hon. Eftersom behoven av förbättring var otvetydiga och förändringar avseende syfte
och ramar för forskarutbildningen i det närmaste dramatiska över åren, har en utbildning
trots allt vuxit fram vid Lunds universitet. I det principförslag rörande lärarnas pedagogiska
kompetensutveckling, som vi presenterade 1989 (se kapitel 6), ingick utbildningen
för forskarhandledare i den successiva utbildningen. I ökad utsträckning började
handledningen ses som en del av den pedagogiska metodiken inom en utbildning, med
sina speciella krav och villkor. Efter en rad olika aktiviteter, varar några beskrivs nedan,
beslöt rektor i december 2003 att införa en två dagars introducerande utbildning som
krav på behörighet som forskarhandledare.
Hur såg processen fram till dess ut? I slutet av 1970- och början av 1980-talet fanns vid
LU en del spridda verksamheter som t.ex. en temadag för alla fakulteter, en temadag
inom samhällsvetenskapliga fakulteten, seminarieserie inom sektionen för maskinteknik,
ett internat för lärare och doktorander inom juridiska fakulteten samt inslag i den
s.k. docentkursen inom medicinska fakulteten.
1981 kom den s.k. Andrénska kommittén med sitt betänkande (SOU 1981:29). Den
föreslog bl.a. handledarutbildning vid högskolor med fasta forskningsresurser. En ofta
uttalad kritik, från både handledare och i synnerhet doktorander, var att det ingenstans i
förordningar fanns preciserade skyldigheter respektive rättigheter. I betänkandet
summerades i form av tretton punkter vad handledaransvaret borde innefatta.
Regeringen överlät vid den tiden samtliga beslut åt lokal utformning. Listan med punkter
var då mycket användbar som utgångspunkt för diskussioner och utbildningsinslag.
103